Stockholms stadion

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°20′43″N 18°04′44″Ö / 59.34528°N 18.07889°Ö / 59.34528; 18.07889

Stockholms stadion
Stockholm Stadion aerial.jpg
Stockholms stadion vy mot norr vid Rolling Stones konsert, 1995
Placering Sverige Stockholm
Kapacitet 14 417 (fotboll)
32 000 (konserter)
Ägare Stockholms kommun
Arkitekt Torben Grut
Hemmalag AIK (1912–1936)
Djurgårdens IF (1936–2013)
Datum
Byggstart 1910
Invigd 1912
Renoverad 2011–2012

Stockholms stadion, Stockholms Olympiastadion eller i dagligt tal Stadion, är en arena för idrottsevenemang och konserter belägen vid ValhallavägenLidingövägenNorra Djurgården i Stockholm.

År 1909 beslutades att Stockholm skulle anordna de olympiska spelen 1912 men Stockholm hade då ingen större idrottsarena. Under åren 1910–1912 byggdes därför Stockholms stadion. Arkitekt var Torben Grut och arenan byggdes i nationalromantisk stil. Stadionanläggningen bevarar, trots mindre förändringar, fortfarande sin ursprungliga karaktär.

I juli 1964 överläts Stadion från Svenska staten till Stockholms stad. Staden har äganderätt till anläggningen medan marken lyder under Kungliga Djurgårdsförvaltningen. År 1990 utsåg Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholms stadion till byggnadsminne.[1] Inför 100-årsjubileet för de olympiska spelen 1912 utfördes en varsam renovering och upprustning.

Stockholms Stadion ligger granne med Gymnastik- och Idrottshögskolan och Östermalms IP.

Byggnadshistorik[redigera | redigera wikitext]

Stadion uppfördes 1910–1912, på initiativ av Sveriges Centralförening för idrottens främjande för de olympiska sommarspelen 1912 som hölls i Stockholm. Anläggningen ersatte då Idrottsparken som tidigare var belägen på samma plats. Tennispaviljongen som även den låg på stadions plats flyttades till sin nuvarande plats vid Tennisstadion. Till arkitekt utsågs Torben Grut, själv idrottsman och elittennisspelare. Till en början var den nya arenan tänkt som ett provisorium och de första ritningarna visade en byggnad i trä som skulle vitmålas. Snart ändrades uppdraget till att omfatta en permanent, monumental anläggning och Grut fick tänka om. Den första versionen liknade ett Vasaslott.[2]

Stadion är byggd i nationalromantisk stil, med murarna uppförda i mörkbränt, handslaget helsingborgstegel. Inspirationen hämtade Grut från Ragnar Östberg tegelarkitektur och från Visby ringmur.[3] Förebild var den antika idrottsarenan med sin hästskoformade grundplan.[4] Grut tillämpade den medeltida hantverksmässiga tegelbyggnadskonsten i ett modernt sammanhang. Infällt i tegelmurarna finns flera dekorativa mönster, även de utförda i tegel, exempelvis märks över huvudportalen Sveriges "Tre Kronor". De grova stenplintarna mellan omgångens valvbågar var ursprungligen tänkta att huggas till skulpturer.[4]

Iögonfallande är de båda hörntornen med krenelering som för tanken till en medeltida stadsmur.[5] I tornen ryms flaggbalkonger, administrationslokaler, pressrum och liknande. På taket finns två av Stadions strålkastaranläggningar för planbelysningen. Det östra tornet kallas "Klocktornet" (intill Lidingövägen) på grund av en stor klocka, det norra för "Sofiatornet" eftersom det ligger närmast Drottning Sofias väg och Sofiahemmet.

Arenans ytterfasaderna artikuleras genom pilastermarkeringar av murens bärande pelare. Delningen är cirka fem meter som löper runt hela komplexet som ett enhetsmått. Portalansatserna markeras särskild genom flaggbalkonger och flaggstänger, dels stående för nationsflaggor dels liggande för märkesflaggor.[2]

Byggnadsdetaljer[redigera | redigera wikitext]

Mot den tunga tegelarkitekturen står läktarnas lätta, slanka master i trä som bär upp läktartaket. Dessa är dekorerade med polykroma, nordiska allusioner. Mitt på sydöstra långsidan ligger "kungaläktaren" eller "kungalogen" under en lätt baldakin av kopparplåt. Norra längan var ursprungligen en provisorisk träläktare, byggd för de olympiska spelen 1912. Den var då i två våningar, vilket gav en total kapacitet på drygt 22 000 åskådare, varav 4 000 ståplatser. Vid invigningen fick 25 000 personer plats. Publiken kommer till sina platser via tolv trappor i den yttre omgången.

Grundläggningsarbetena påbörjades den 23 november 1910. Den bärande konstruktionen är utförd av armerad betong och läktartaken är utförda av trä och ursprungligen täckta med tjärpapp och taktegel. Sockeln är satt av grovhuggen granit. Redan från början fanns elektrisk belysning i alla rum, vid alla ingångar och över läktaren. Stadion uppfördes av byggnadsfirman Kreuger & Toll. Läktaren har byggs om vid olika tillfällen, senast 1996, då den försköts mot norr.[4]

Kostnaderna för Stadion uppgick till 1,25 miljoner kronor. Anläggningen invigdes lördagen den 1 juni 1912 klockan 15.00, men Stadions provbelastades redan den 31 maj då 500 personer från regementena Livgardet till häst och Svea artilleriregemente provsatt läktarna.[6]

Chef för Stadion var 1916–1946 Erik Bergvall. På 1930-talet restes en rad idealiserade skulpturer av idrottande människor, exempelvis Carl Eldhs "Löparna" vid huvudingången och Carl Fagerbergs "Kulstötaren" och "Stafettlöparen" som samtliga kom på plats 1937. Ett av Grut föreslaget skulpturprogram med bland annat takskulpturer genomfördes aldrig.

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Ombyggnader[redigera | redigera wikitext]

År 1954 brann den västra övre läktaren, varvid trätaket och gradängerna förstördes. Hela denna läktare renoverades med ny betongkonstruktion och nytt tak. En motsvarande ombyggnad utfördes 1967 på östra läktaren.

Mellan den 10 och 17 juni 1956 avgjordes de olympiska hästsporttävlingarna på Stockholms stadion (spelen för övrigt arrangerades i Melbourne, Australien). Idag är arenan byggnadsminne och möjligheterna för om- eller tillbyggnad begränsade. Arenans publikkapacitet är 14 417[7], alla sittplatser (träbänkar).

Anläggningen utvidgades 1958 till EM i friidrott. Ståplatsläktaren och arkaden revs och istället uppfördes norra fondläktaren efter ritningar av Sture Frölén. Stadion fick då en kapacitet av 27 000 platser.[8] I samband med att stadion renoverades 1990 ersattes Frölens läktare med en ny läktare, anpassad efter arenans ursprungliga arkitektur.[9] Idag (2012) är fotbollsplanens mått 105 x 68 meter och löparbanans varv är 400 meter runt. Stadion förfogar över åtta löparbanor.

Åren 2008–2009 har Stockholms stads fastighetskontor utrett frågan om löparbanorna skall tas bort och planen och läktarna anpassas mer för hemmalaget i fotboll, Djurgårdens IF. Utredningen ledde fram till att Djurgården och staden inte fann möjligheter att göra om Stadion till en tillräckligt bra fotbollsarena. Staden beslutade därmed att behålla arenan i nuvarande skick.[10] Inför 100-årsjubileet av Olympiaden 1912 utfördes en varsam renovering och upprustning av Stockholms stadion till en kostnad av 74 miljoner kronor.[11]

Stockholms stadion, dagens utseende, vy mot norr (vänster) och vy mot söder. Stockholms stadion, dagens utseende, vy mot norr (vänster) och vy mot söder.
Stockholms stadion, dagens utseende, vy mot norr (vänster) och vy mot söder.

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Djurgårdens IF mot IFK Göteborg, april 2006.

Lag som har eller har haft Stadion som hemmaarena:

  • AIK (1912–1936): AIK har haft sju stycken spelplatser för hemmamatcher genom åren. Man började spela på Gärdet, och senare på Lindarängen. Sedan fick man sin första spelplats 1901, Idrottsparken. Det var en liten idrottsplats som ligger där Stockholms Stadion ligger idag och man spelade där mellan 1901 och 1910. Efter att Stockholms Stadion hade byggts flyttade AIK dit år 1912 och hade den arenan som hemmaarena fram till år 1937.
  • Westermalms IF
  • Spårvägens FF (1996)
  • Djurgårdens IF (1936–2013) och Djurgårdens IF Dam (från och med 2013): Stadion har sedan 1936 varit hemmaarena för Djurgårdens IF:s fotbollslag. Stadion har sedan dess varit viktig för Djurgården, inte bara i fotboll. DIF Bandy spelade här från starten fram till 1970. Bordtennisen höll till i klocktornet 1947–1951 och boxarna höll 1917–1922 till i tornet vid Drottning Sofias väg. På 1950-talet hade cykelsektionen sina klubblokaler vid Stadion och mellan 1959 och 1971 hade fäktarna sina träningslokaler under de gamla ståplatsläktarna. Mellan åren 1922 och 1962 höll ishockeyn till på Stadion.
  • FC Café Opera (?–2003)
  • IF Brommapojkarna (bland annat 2005, 2007) Då Grimsta IP inte räckt till eller byggts om.
  • Sveriges herrlandslag i fotboll[källa behövs]

Dessutom har en del underhållningsmatcher spelats på Stadion, exempelvis en match i juni 2006 mellan VM 94-laget och ett kändislag. Vidare spelade tv-laget FC Z på Stadion tidigt på hösten 2005 och 2006.

Andra evenemang[redigera | redigera wikitext]

Nutida bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholmskällan om Stadion.
  2. ^ [a b] Stadion. Byggnadshistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring.
  3. ^ Ulf Sörenson: Ferdinand Boberg: arkitekten som konstnär, Höganäs 1992, ISBN 91-7024-721-8
  4. ^ [a b c] Hultin, Österling & Perlmutter 2002, s. 49
  5. ^ Bedoire & Andersson 1986, s. 176
  6. ^ Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.215
  7. ^ Gänger, Hasse (2007). ”Arenorna”. Djurgårdens IF Fotboll 1899-2006 (ny utg). Sid. 67. ISBN 978-91-633-0992-2 
  8. ^ Stockholms byggnader (1977), s. 309
  9. ^ Stockholms Olympiastadion – en klassisk arena, Stockholms Marathon (läst 1 juli 2013.
  10. ^ Stadion byggs INTE om
  11. ^ Fastighetskontoret: Upprustning och modernisering av Stadion, 2011-10-25.
  12. ^ Nordiska museet. ”Svenska flaggans dag – Sveriges nationaldag 6 juni”. http://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D6121&Cat=&catName=&publicationid=6121. Läst 19 augusti 2007. 
  13. ^ Claes-G Bengtsson 1 juni 2009 - Låt Stadion åter bli bandyns nationalarena
  14. ^ Diamond League om Stockholms stadion.
  15. ^ Kvinnokavalkad : en bilderbok om svenska kvinnors liv 1918-1944, av Ellen Rydelius och Anna Odhe, Bonnier, Stockholm 1946, s. 74

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]