Freden i Stolbova

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Stolbovafreden)
Hoppa till: navigering, sök
Freden i Stolbova
1617, May 1. Gustav Adolf's ratification of Russia-Sweden peace (RGADA).jpg
Den svenska versionen av fredsfördraget
Typ Fredsavtal
Innehåll Fredsavtal som avslutade det Ingermanländska kriget
Signerades 17 februari 1617
Plats Stolbova, Ryssland
Parter 2
Ratificerat av Sverige, Ryssland
Signerat av Sverige, Ryssland
Wikisource Treaty of Stolbova

Freden i Stolbova slöts den 17 februari 1617 mellan Sverige och Ryssland och avslutade därmed det Ingermanländska kriget 1610–1617.[1]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Förhandlingarna fördes i byn Diderino sydost om sjön Ladoga men avtalet undertecknades i byn Stolbova.[1]

Förhandlingar[redigera | redigera wikitext]

Preliminära fredsförhandlingar inleddes i augusti 1615 men ryssarna vägrade förhandla så länge Gustav II Adolf belägrade det ryska fästet Pskov. Denne hävde belägringen den 17 oktober och förhandlingar kunde börja i januari 1616 i Diderino med Jakob De la Gardie i spetsen för den svenska delegationen. Jakob I av England deltog också, kanske mest för att säkra Englands handelsvägar till Ryssland via ishavshamnarna (svenskarna krävde bland annat Archangelsk). Även en holländsk delegation under Reinald Brederode deltog. Den danska delegationen uteslöts innan förhandlingarna avslutats. Sveriges mål var att utestänga ryssarna från alla hamnar vid Östersjön och skydda Finland vid Ladoga.[1]

Medlare var John Mericke, det engelska Moskvakompaniets agent i Ryssland. Inför hotet om att Polen skulle sluta ett stillestånd med Sverige och tillsammans återuppta kriget gav ryssarna vika och fredsavtalet undertecknades i medlaren John Merickes hem i Stolbova.[1]

Fördraget undertecknades av

Villkor[redigera | redigera wikitext]

Jakob De la Gardie, som ledde den svenska förhandlingsdelegationen.

Fredsvillkoren var:[1]

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Sverige fick genom avtalet lätt försvarade gränser mot Ryssland längs sjöarna Ladoga och Peipus: Gustav Adolf lär ha kommenterat: "jag hoppas att det skall bliva svårt för ryssen att hoppa över den bäcken". Ryssland blev utestängt från Östersjön eftersom Sverige nu ägde en sammanhängande landremsa med Karelen, Kexholms län, Ingermanland och Estland.[1] Denna avstängning ledde till fortsatta konflikter mellan länderna, och nederlaget i det Stora nordiska kriget då Ingermanland och Estland och delar av Karelen avträddes till Ryssland.

För sina insatser under förhandlingarna belönades Reinald Brederode med utnämning till svensk friherre av Wesenberg i Estland.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Sundberg (2002), s. 232–234

Källor[redigera | redigera wikitext]