Stolpersteine

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Max och Margarethe Wolfsohn, Hamburg
Gunter Demnig
Gunter Demnig sätter Robert Remaks sten, Berlin.
Anna Sax, Jehovas vittne, Braunau, Österrike
Herman Bebert, politiskt förföljd, Sassnitz

Stolpersteine är ett projekt initierat av den tyske konstnären Gunter Demnig för att hedra de judar, romer, politiska motståndare till nazismen, homosexuella, Jehovas vittnen och eutanasioffer som fördrevs eller förintades av nazisterna 1933-1945. En Stolperstein ("snubbelsten") är ett minnesmärke i form av en gatsten. Stenarna är gjorda av betong med en ovansida av mässing, de har en inskrift med ett offers namn och placeras i trottoaren framför offrets sista bostad. Demnig kallar Stolpersteine "ett konstprojekt för Europa"; 45.000 stenar med namn på offer för nazismens förföljelse och utrotningspolitik är utplacerade i 17 europeiska stater, såsom Tyskland, Österrike, Ungern, Tjeckien, Nederländerna, Belgien och Norge.

En sten, ett namn, en människa[redigera | redigera wikitext]

"En människa är bortglömd först när namnet är bortglömt" säger Gunter Demnig.[1] Genom att placera stenar med namn i trottoaren framför husen där personerna bodde kommer minnet av dem att leva vidare. Stolpersteine ger namnen åter till de personer som reducerades till nummer i koncentrationslägren.

Varje sten bär en kortfattad inskrift: "Hier wohnte" (Här bodde) samt namnet, födelseår och namnet på lägret han/hon fördes till och dödsår eller "überlebt" (överlevde). Om offret inte var jude står även vilken förföljd grupp personen tillhörde. Exempel: Här bodde Karoline Levy f. Glaser, f.1864, Deporterad 1942 Theresienstadt, Död 11.8.1942. (Oberdollendorf); Här bodde Johann Kerndlbacher, Sinti, f.1895, Lägret Weyer, Deporterad Lodz, Död 7.1.1942. (Braunau am Inn)

Historik[redigera | redigera wikitext]

Konstnären Gunter Demnig fick idén till Stolpersteine 1993 och presenterade den vid en utställning i Köln 1994. Han fick stöd för sitt projekt och började placera mässingsstenar i Köln och Berlin 1995. År 1997 satte han två stenar i Sankt Georgen vid Salzburg i Österrike. Men det var först efter millenniumskiftet som utplaceringarna tog fart. I oktober 2007 hade Demnig placerat ut 13 000 stenar i mer än 280 städer. Sommaren 2009 fanns det sammanlagt omkring 20 000 Stolpersteine i 480 orter i Tyskland samt i Österrike, Ungern, Nederländerna, Belgien och flera är planerade i Polen, Italien och Frankrike. Vem som helst kan delta i projektet genom att föreslå en Stolperstein och bidra med 120 euros (2012).[2]

år 2010 fick Skandinavien sina första Stolpersteine - 19 stenar vid Calmeyers gate 15 i Oslo som hedrar minnet av de personer som bortfördes i maj 1942.[3] Calmeyers gate 15 var tidigare en synagoga och är i dag Jødisk Museum.

Ett tiotal stenar har placerats ut i Adolf Hitlers födelsestad Braunau am Inn i Österrike.[4]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Vissa städer har varit och är kritiska till projektet. I München avvisade både borgmästaren och en judisk talesperson projektet 2004 [5]. De anser bland annat att minnesmärken som folk går på vanhelgar nazismens offer. Städerna Leipzig och Freiburg var till en början avoga till utplacerandet av Stolpersteine men ändrade sedan inställning. På flera orter har en del boende motsatt sig att man sätter dessa stenar framför deras hus. De menar att stenarna skapar obehag och kan försvåra försäljningen av husen. I Polen har det också höjts kritiska röster mot Stolpersteine.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Den svensk-judiska författarinnan och journalisten Cordelia Edvardson, som var lägerfånge i Theresienstadt och Auschwitz, har en Stolperstein på sin barndoms gata i Berlin.[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stolpersteine hemsida/start [1]
  2. ^ Stolpersteine hemsida/aktuell [2]
  3. ^ ”Snublesteiner i Oslo”. Jødisk Museum i Oslo. http://www.jodiskmuseumoslo.no/full_news.asp?m=8801&dynID=36.  (bokmål)
  4. ^ ”Stolpersteine”. House of Responsibility - Braunau, Austria. http://www.hrb.at/stolpersteine/.  (tyska)
  5. ^ Süddeutsche Zeitung [3]
  6. ^ ”Stolperstein Eichkatzweg 33”. Offizielles Stadtportal der Hauptstadt Deutschlands. http://www.berlin.de/ba-charlottenburg-wilmersdorf/bezirk/lexikon/eichkatzweg33.html.  (tyska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]