Stor mjölbagge

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stor mjölbagge
Tenebrio molitor
Tenebrio molitor
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Skalbaggar
Coleoptera
Familj Svartbaggar
Tenebrionidae
Underfamilj Mjölbaggar
Släkte Tenebrio
Art Stor mjölbagge
T. molitor
Vetenskapligt namn
§ Tenebrio molitor
Auktor Linnaeus, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Stor mjölbagge eller vanlig mjölbagge (Tenebrio molitor) är en art i underfamiljen mjölbaggar. Skalbaggens larver utgör skadedjur mot grödor och spannmål men används även för att mata husdjur. Larven betecknas vanligen som mjölmask.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Den full utvecklade baggen (imago) har en långsträckt kroppsform och blir 10 till 18 mm lång. Färgen är kort efter kläckningen ljusbrun och blir sedan mörkare, över rödbrun till svart. Täckvingarna är något böjd och har längsgående rännor. Kroppens undersida, extremiteterna och antennerna har en rödbrun färg.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten har en världsvid utbredning och är en av de vanligaste kulturföljare. I naturen lever de vuxna individerna liksom larverna i mulm och fågelbon. I människans omgivning lever baggen i mjöl eller andra spannmål. Den vistas främst i mörka och varma rum.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Imagon är aktiv på natten och livnär sig på grödor och andra ämnen som innehåller stärkelse. Ibland äter de andra insekter eller till och med sina egna larver. Under dagen vilar de oftast gömd i möblernas håligheter. De vuxna individerna kan flyga men gör det sällan. Larverna äter liksom imagon ämnen med stärkelse men de är något mer kannibalisk.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Honor lägger under hela sitt liv som varar i tre till fyra månader 100 till 150 ägg. Äggen lämnas glest fördelade eller i små grupper. De ovala och klibbiga äggen har en längd på 1,5 mm. Vanligen klistras stoft fast på äggen som ger bättre kamouflage. Larverna är i början vit och cirka 2 mm långa. Trots sin maskliknande form rör sig larverna från början på sex extremiteter. Kroppsfärgen ändras med tiden till gulbrun men vid varje hudömsning blir de åter mera vitaktiga. Efter två till tre veckor vid en kroppslängd på cirka 40 mm är de redo till förpuppning.

Föda för husdjur[redigera | redigera wikitext]

Larver av stor mjölbagge används ofta som föda för burfåglar och som bete för fiske. Även upphittade trötta fladdermöss matas av djurskötare vanligen med mjölmask. Masken är dessutom en bra proteinstillskott för gnagare som hölls som sällskapsdjur. Larven äts främst levande. Masken används sparsamt som föda för ödlor och andra terrariedjur.

Mjölmasken kan vara värd för bandmasken Hymenolepis nana.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 18 maj 2011.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Jiři Zahradník, Irmgard Jung, Dieter Jung: Käfer Mittel- und Nordwesteuropas. Parey, Berlin 1985, ISBN 3-490-27118-1.
  • Karl G. Lutz (red.), Edmund Reitter: Fauna Germanica. Die Käfer des Deutschen Reiches. Band 3. Lutz, Stuttgart 1911, S. 347.
  • Edmund Reitter: Fauna Germanica. Die Käfer des Deutschen Reiches. Directmedia Publishing, Berlin 2006, ISBN 3-89853-534-7 (Kopia av originalet i fem band Stuttgart 1908–1916).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]