Stor natebock
| Stor natebock Status i Sverige: Kunskapsbrist[2] Status i Finland: Nära hotad[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Skalbaggar Coleoptera |
| Familj | Bladbaggar Chrysomelidae |
| Släkte | Macroplea |
| Art | Stor natebock Macroplea pubipennis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Macroplea pubipennis | |
| Auktor | (Reuter, 1875) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Stor natebock (Macroplea pubipennis)[3] är en skalbaggsart som först beskrevs av Odo Reuter 1875[2]. Trivialnamnet används framför allt i finlandssvenskan; i Sverige kallas arten hårig strimbock[2]. Den ingår i släktet Macroplea och familjen bladbaggar.[2]
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Skalbaggen är halmfärgad med långa ben och antenner.[4] Kroppslängden är 5,5 till 8,5 mm.[2]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Den stora natebocken är fridlyst[3] och nära hotad i Finland[1], där den förekommer från Finska viken över Åland till Bottenviken[2]. Arten är bofast och reproducerande i Sverige, där den för första gången påträffades 2018 i Norrbotten.[2] Förutom i Norden har arten även påträffats i Kina i provinserna Heilongjiang, Gansu och Xinjiang samt den autonoma provinsen Ningxia.[5]
De främsta hoten för den finländska populationen är mudderarbeten, byggnation, utökad båttrafik och igenväxning, framför allt med bladvass.[4] Den svenska populationen är otillräckligt studerad, och fortsatta undersökningar krävs för att fastställa artens svenska utbredning och status.[2]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Alla former av skalbaggen lever akvatiskt på grunt vatten, upp till ett djup av 50 cm.[4] Artens livsmiljö är Östersjön, där larven utvecklas i brackvattenvikar på rötter av vattenväxter.[2] De vuxna skalbaggarna lever främst på slingor, men kan även påträffas på nateväxter[4] som ålnate och borstnate[2] samt hårsärv[4].
Fortplantning[redigera | redigera wikitext]
Arten parar sig i juli och augusti bland vattenvegetation.[2] Larverna lever på rötterna till olika vattenväxter. Förpuppningen sker i en brun, delvis genomskinlig kokong fästad på eller nära rötterna till larvens värdväxter.[4]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Jyrki Muona, Jaakko Mattila (2019). ”Macroplea pubipennis”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.194792. Läst 16 december 2021.
- ^ [a b c d e f g h i j k] ”Macroplea pubipennis Hårig strimbock”. Artdatabanken. Sveriges Lantbruksuniversitet. 2020, 2021. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/212570. Läst 16 december 2021.
- ^ [a b] Ann-Sofie Åstrand (25 maj 2021). ”Skydd av hotade arter- en intressant och mångsidig arbetsuppgift”. NTM-centralen i Södra Österbotten. https://etelapohjanmaanely.wordpress.com/2021/05/25/skydd-av-hotade-arter-en-intressant-och-mangsidig-arbetsuppgift/. Läst 16 december 2021.
- ^ [a b c d e f] Terhi Ryttäri & Ilpo Mannerkoski. ”Macroplea pubipennis (Reuter 1875), Chrysomelidae” (på engelska). Helsinki Commision, Baltic Marine Environment Protection Commision. Arkiverad från originalet den 2 april 2013. https://web.archive.org/web/20130402112118/http://www.helcom.fi/environment2/biodiv/endangered/Invertebrates/en_GB/Macroplea_pubipennis/. Läst 15 augusti 2018.
- ^ ”Macroplea pubipennis (Reuter, 1875)” (på engelska). Global Biodiversity Information Facility. https://www.gbif.org/species/8086854. Läst 15 augusti 2018.