Stora Enso

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stora Enso Oyj
Ensofabriken.jpg
Stora Enso:s kartongfabrik i Fors, Avesta kommun.
Typ publikt aktiebolag
OMXSTE A
OMXSTE R
Huvudkontor Finland Helsingfors, Finland
Nyckelpersoner Gunnar Brock, styrelseordf.
Jouko Karvinen, vd
Bransch massa- och pappersindustri
skogsindustri
Antal anställda ca 30 000 (december 2011)
Historia
Grundat 1998
Bildat av Enso Oy
Stora AB
Ekonomi
Omsättning 10,946 miljarder
Rörelseresultat 759,3 miljoner €
Vinst efter skatt 342,2 miljoner €
Tillgångar 12,999 miljarder €
Eget kapital 5,959 miljarder €
Övrigt
Slogan re-think.
Webbplats storaenso.com
Fotnoter Siffror från 2011 års bokslut.[1]
Stora Ensos massa- och pappersbruk i Uleåborg, Finland.

Stora Enso Oyj är en skogsindustrikoncern. Företagets huvudprodukter är tidnings- och bokpapper, journalpapper, finpapper, konsumentkartong, industriförpackningar och träprodukter.

År 2008 uppgick omsättningen till 11,0 miljarder euro. Stora Enso har 29 000 anställda runt om i världen. Huvudkontoret ligger i Helsingfors i Finland.

Stora Enso beskriver sig själv som ett världsledande företag inom hållbar skogsindustri. Stora Enso ingår i Global 100-listan över världens mest hållbara företag och är även inkluderat i Dow Jones Sustainability Index och FTSE4Good Index.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stora Enso bildades 1998 när svenska Stora och finländska Enso slogs samman. 60 procent av aktierna i det nya företaget tillföll Storas aktieägare, och 40 procent Ensos.[2] Sammanslagningen tillkännagavs vid en presskonferens 2 juni 1998.

Enso hade bildats två år tidigare genom att Enso-Gutzeit och Veitsiluoto gick ihop. Enso-Gutzeit Oy grundades som W. Gutzeit & Co. av Wilhelm Gutzeit, halvbror till Benjamin Wegner, i Norge.

1872 startade sonen Hans Gutzeit (1836-1871) ett sågverksföretag, vilket senare fusionerades med massatillverkaren Enso. På 1930-talet blev Enso-Gutzeit en av Europas ledande pappersmassetillverkare. Andra världskriget innebar att större delen av företagets anläggningar förstördes, och massafabrikerna hamnade till största delen efter mellanfreden i Moskva i Ryssland.[3]

Under efterkrigstiden satsade Enso-Guzman framgångrikt på kartongtillverkning och på 1960-talet hade man återtagit sin betydelse som ett av Europas viktigare trävaruföretag. 1993 köpte man upp konkurrenten Tampela Forest, 1996 fusionerade man med Veitsiluoto Oy (grundat 1932) och 1997 köptes aktiemajoriteten i det tyska skogsföretaget Holtzmann & Cie.[4]

Stora Ensos mål är att vara världens ledande skogsföretag. Stora Enso sålde efter bildandet tillgångar så som vattenkraft och använde resurserna till att köpa upp mindre pappersgrossister i Europa. År 2000 köpte Stora Enso Consolidated Papers i Nordamerika, vilket har beskrivits som en av de sämsta affärerna någonsin i skogsindustribranschen[5]. Stora Enso expanderade långsamt även i Sydamerika, Asien och Ryssland. Den nordamerikanska verksamheten såldes år 2007 till NewPage Corporation med en nettoförlust på omkring 29 miljarder kronor. Bokföringen manipulerades för att dölja förlusterna, vilket avslöjades 2010[6]. I samband med avslöjandet gjordes stora nedskrivningar av koncernens tillgångar.

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Stora Enso har under senare tid fokuserat allt mer på tillväxtmarknader i Kina, Latinamerika och Ryssland. Företaget är en av ägarna till ett av de största pappersmassabruken i världen, bolaget Veracel som är beläget i delstaten Bahia i nordöstra Brasilien. Stora Enso äger hälften av aktierna i Veracel och det delvis brasilianska Aracruz äger den andra hälften.

Stora Enso i Pakistan[redigera | redigera wikitext]

Stora Enso äger 35% av det Pakistanska pappers- och kartongföretaget Bulleh Shah. TV4:s Kalla fakta avslöjade i ett program, som sändes den 9 Mars 2014, att en av Bulleh Shahs underleverantörer använder sig av barnarbetare. Detta fick Stora Enso kännedom om i en rapport redan 2012, men företaget valde ändå att fortskrida med samarbetet. Stora Enso undanhöll, fram till avslöjandet, det faktum att barnarbete förekommer bland deras underleverantörer.[7][8]

Om Stora Ensos verksamhet i Kina i Den tysta skogen (2012)[redigera | redigera wikitext]

I en dokumentär som sändes i SVT 2 den 20 maj 2012 kritiserades Stora Enso för att samarbeta med den kinesiska regimen och ödelägga skog som är viktig för lokalbefolkningens överlevnad.

Anläggningar[redigera | redigera wikitext]

Bruk i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har koncernen bruk i Nymölla, Hylte, Fors (Avesta kommun), Skoghall, Kvarnsveden, Skutskär, Jönköping, Skene och Vikingstad. Koncernen äger i Sverige även flera sågverk, samt två hylsfabriker i Bäckefors i Dalsland och i Söderala i Hälsingland. Man har tidigare också ägt Grycksbo (såldes) och Norrsundet (nedlades i november 2008).

Bruk i Finland[redigera | redigera wikitext]

I Finland har koncernen bruk i Heinola, Imatra, Ingerois, Kemi, Kotka, Kristinestad, Lahtis, Uimaharju, Uleåborg och Varkaus, samt några sågverk.

Bruk i Tyskland[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland har koncernen bruk bl.a. i Eilenburg, Hagen och Maxau.

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

Samarbete med högskolor och universitet[redigera | redigera wikitext]

Företaget är en av medlemmarna, benämnda Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till högskolan och nära samarbetar med den vad gäller forskning och utbildning.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Annual Report 2011”. Stora Enso.com. http://www.storaenso.com/investors/reports/full-year-results/Documents/0208_E_Stora_Enso_RESULTS2011.pdf. 
  2. ^ Sorgebruket, Affärsvärlden 2007-11-13
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Enso)
  4. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Enso)
  5. ^ [1], Dalarnas Tidningar Slutnotan för Stora Ensos USA-fiasko 2013-04-12
  6. ^ [2], Dokument Inifrån: Dubbel bokföring 2013-04-16
  7. ^ Kalla Fakta - Lögnen om barnen (2014-03-09)
  8. ^ SEBCON-rapport -Child Labour in Wheat Straw and Recycled Paper Supply Chains
  9. ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 2014-07-28. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]