Stora Enso
| Stora Enso Oyj | |
 Stora Enso:s kartongfabrik i Fors, Avesta kommun. | |
| Typ | publikt aktiebolag Nasdaq Nordic: STE A Nasdaq Nordic: STE R |
|---|---|
| Huvudkontor |  Helsingfors, Finland |
| Nyckelpersoner | Gunnar Brock, styrelseordf. Karl-Henrik Sundström, vd sedan 1 augusti 2014[1] |
| Bransch | massa- och pappersindustri skogsindustri |
| Antal anställda | ca 26 000 (2015) |
| Historik | |
| Grundat | 1998 |
| Bildat av | Enso Oyj Stora AB |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▼ 10 040 miljoner € |
| Rörelseresultat | ▲ 1 059 miljoner € |
| Vinst efter skatt | ▲ 783 miljoner € |
| Tillgångar | ▼ 12 361 miljoner € |
| Eget kapital | ▲ 5 513 miljoner € |
| Övrigt | |
| Slogan | rethink. |
| Webbplats | storaenso.com |
| Fotnoter | Siffror från 2015 års bokslut.[2] |
Stora Enso Oyj (svenska: [stuːra] och finska: [enso]) är en skogsindustrikoncern med verksamhet i fyra världsdelar. Företaget arbetar huvudsakligen inom områdena förpackningar, produkter av biomassa, träprodukter och papper.[3][4]
År 2015 uppgick omsättningen till 10,0 miljarder euro. Stora Enso har omkring 26 000 anställda runt om i världen (2015). Huvudkontoret ligger i Helsingfors i Finland. Bolaget återfanns på femte plats i en rangordning av skogs-, pappers- och förpackningsföretag efter omsättning år 2014.[2][5]
Stora Enso beskriver sig själv som ett världsledande företag inom hållbar skogsindustri. Stora Enso ingår i Global 100-listan över världens mest hållbara företag och är även inkluderat i Dow Jones Sustainability Index och FTSE4Good Index.
Historia
Stora Enso bildades 1998 när svenska Stora AB och finländska Enso Oyj slogs samman. 60 procent av aktierna i det nya företaget tillföll Storas aktieägare, och 40 procent Ensos.[6] Sammanslagningen tillkännagavs vid en presskonferens 2 juni 1998.
Storas historia
Bolaget Storas historia går tillbaka till kopparbrytningen i Falu gruva som finns dokumenterad i ett bytesbrev 1288 samt erhöll kungliga privilegier 1347. Under 1600-talet svarade gruvan tidvis för två tredjedelar av världsproduktionen av koppar.
Verksamheten kompletterades under 1700-talet med järnbrytning, vilken under 1860-talet passerade kopparbrytningen i fråga om ekonomisk betydelse. År 1862 fick bolaget namnet Stora Kopparbergs Bergslag, och 1888 ombildades det till aktiebolag under namnet Stora Kopparbergs Bergslags AB.
Under 1900-talet investerade bolaget i skogs- och pappersindustri, medan gruvdriften minskade i betydelse. En artikel i tidskriften Harvard Business Review 1997 berömde Storas förmåga att anpassa sig till förändrade omständigheter under århundradena.[7][8]
Ensos historia
Enso hade bildats två år tidigare genom att Enso-Gutzeit och Veitsiluoto gick ihop. Enso-Gutzeit Oy grundades som W. Gutzeit & Co. av Wilhelm Gutzeit, halvbror till Benjamin Wegner, i Norge.
År 1872 startade sonen Hans Gutzeit ett sågverksföretag, vilket senare fusionerades med massatillverkaren Enso. På 1930-talet blev Enso-Gutzeit en av Europas ledande pappersmassetillverkare. Andra världskriget innebar att större delen av företagets anläggningar förstördes, och massafabrikerna hamnade till största delen efter mellanfreden i Moskva i Ryssland.[9]
Under efterkrigstiden satsade Enso-Gutzeit framgångsrikt på kartongtillverkning och på 1960-talet hade man återtagit sin betydelse som ett av Europas viktigare trävaruföretag. År 1993 köptes konkurrenten Tampella Forest, År 1996 fusionerades bolaget med Veitsiluoto Oy (grundat 1932) och 1997 köptes aktiemajoriteten i det tyska skogsföretaget Holtzmann & Cie.[9]
Stora Ensos historia
Stora Enso sålde efter bildandet tillgångar så som vattenkraft och använde resurserna till att köpa upp mindre pappersgrossister i Europa. År 2000 köpte Stora Enso Consolidated Papers i Nordamerika, vilket har beskrivits som en av de sämsta affärerna någonsin i skogsindustribranschen.[10] Stora Enso expanderade långsamt även i Sydamerika, Asien och Ryssland. Den nordamerikanska verksamheten såldes år 2007 till NewPage Corporation (se även Kontroverser nedan).
2002 började Stora Enso undersöka möjligheterna att etablera plantager och fabriker i Guangxi i Kina.[11][12]
2009 gick Stora Enso in i ett joint venture vid namn Montes del Plata i Uruguay med avsikten att bruka 250 000 hektar skog och att bygga ett stort bruk.[13][14][15] Bruket togs i drift i juni 2014.[4]
2010 köpte Stora Enso 30 procent av förpackningstillverkaren Inpac.[16][17] 2014 ägde Stora Enso 49 procent av Inpac.[18]
I september 2012 ingick Stora Enso ett avtal med Packages Ltd., det största förpackningsföretaget i Pakistan, om att skapa ett joint venture vid namn Bulleh Shah Packaging (Pvt.) Ltd. i Kasur i Pakistan.
Mellan 2006 och 2014 minskade andelen pappersprodukter av den totala omsättningen från 62 till 38 procent, medan förpackningar och träprodukter har ökat sin andelar av omsättningen. Enligt Bloomberg News utgör detta en satsning på förnybara förpackningar i och med att e-handeln växer.[4][19] För närvarande (2015) investerar Stora Enso i material baserade på biomassa och förnybara byggmaterial som möjliga framtida tillväxtområden.[7][20][4]
Marknad
Produkter och tjänster per division
Stora Enso marknadsför produkter och tjänster genom fem divisioner (2016). Nedan visas försäljningssiffrorna per division för 2015.[2]
| Omsättning per division 2015 (miljoner EUR) | Externt | Internt | Totalt |
|---|---|---|---|
| Consumer board | 2 331 | 9 | 2 340 |
| Packaging solutions | 888 | 25 | 913 |
| Biomaterials | 1 001 | 483 | 1 484 |
| Wood products | 1 497 | 106 | 1 603 |
| Paper | 3 526 | 104 | 3 630 |
| Övrigt | 797 | 1 681 | 2 478 |
Consumer board
Divisionen Consumer board (före 2015 en del av en division kallad "Renewable packaging") säljer kartong för paketering av torra och flytande produkter, inklusive livsmedel, liksom för grafiska ändamål.[4][21]
Packaging solutions
Divisionen Packaging solutions (före 2015 en del av en division kallad "Renewable packaging") säljer wellpapp av olika slag liksom kompletta förpackningsboxar samt utrustning och tjänster inom området förpackningstillverkning.[4][21]
Biomaterials
Divisionen Biomaterials säljer pappersmassa och andra produkter som kan utvinnas biokemiskt från trä och annan biomassa.[21]
Wood products
Divisionen Wood products (före 2015 kallad "Building and living") säljer byggmaterial och bränslen som tillverkats med träråvaror som grund.[4][21]
Paper
Divisionen Paper (före 2015 kallad "Printing and reading") säljer papper för användning i tryckeri- och kontorssammanhang liksom tjänster som utnyttjas i tryckeribranschen, exempelvis lagerhantering för tryckpapper.[4][21]
Försäljning per region
Nedan visas hur omsättningen fördelades per region 2015.[21]
| Region | Andel av omsättningen 2015 |
|---|---|
| Europa | 75% |
| Asien | 15% |
| Sydamerika | 2% |
| Nordamerika | 2% |
| Andra länder | 5% |
Verksamhet
Majoriteten av Stora Ensos verksamhet bedrivs i Europa, men företaget har också en betydande närvaro i Nord- och Sydamerika samt Asien. Företaget har gjort betydande investeringar i tillväxtmarknader som Kina, Latinamerika och Ryssland. Nedan visas antalet anställda och förekommande divisioner per region.[21]
| Land/region | Antal anställda 2015, exklusive joint ventures i Asien | Divisioner |
|---|---|---|
| Finland | 6 600 | I Europa är alla divisioner representerade |
| Sverige | 5 000 | |
| Tyskland | 1 700 | |
| Polen | 1 900 | |
| Ryssland | 1 100 | |
| Andra europeiska länder | 3 900 | |
| Totalt för Europa | 20 200 | |
| USA | 50 | Biomaterials |
| Brasilien | 710 | Biomaterials, Paper |
| Uruguay | 330 | Biomaterials |
| Kina | 5 100 | Consumer board, Packaging solutions, Paper |
| Pakistan | - | Consumer board |
| Laos | 140 | Biomaterials |
Joint ventures
Stora Enso äger 35 procent av det pakistanska pappers- och kartongföretaget Bulleh Shah.[18]
Företaget är också en av ägarna till ett av de största pappersmassabruken i världen, bolaget Veracel som är beläget i delstaten Bahia i nordöstra Brasilien. Stora Enso äger hälften av aktierna i Veracel och det brasilianska Fibria (tidigare Aracruz) äger den andra hälften.[18]
I Uruguay driver Stora Enso (med 50 procents ägarandel) och Celulosa Arauco y Constitución ett joint venture vid namn Montes del Plata.[18]
Anläggningar
Bruk i Finland
I Finland har koncernen bruk i Heinola, Imatra, Ingerois, Kemi, Kotka, Kristinestad, Lahtis, Uimaharju, Uleåborg och Varkaus, samt några sågverk.
Bruk i Sverige
I Sverige har koncernen bruk i Nymölla, Hylte, Fors (Avesta kommun), Skoghall, Kvarnsveden, Skutskär, Jönköping, Skene och Vikingstad. Koncernen äger i Sverige även flera sågverk. Man har tidigare också ägt Grycksbo (såldes) och Norrsundet (nedlades i november 2008) samt två hylsfabriker i Bäckefors i Dalsland och i Söderala i Hälsingland (såldes 2014).[22]
Bruk i Tyskland
I Tyskland har koncernen bruk bland annat i Eilenburg, Hagen och Maxau.
Nyckelpersoner
Verkställande direktörer
- 1998–2007: Jukka Härmälä[23]
- 2007-2014: Jouko Karvinen[24]
- Sedan 2014: Karl-Henrik Sundström[25]
Styrelse
Vid Stora Ensos årsstämma den 28 april 2016 valdes följande styrelse.[26][27]
| Namn | Födelseår |
|---|---|
| Gunnar Brock (ordförande) | 1950 |
| Jorma Eloranta (vice ordförande) | 1951 |
| Anne Brunila | 1957 |
| Elisabeth Fleuriot | 1956 |
| Hock Goh | 1955 |
| Mikael Mäkinen | 1956 |
| Richard Nilsson | 1970 |
| Hans Stråberg | 1957 |
Ägare
I juli 2016 var den finska staten genom Solidium Oy den största ägaren räknat i antal aktier och den näst största räknat i antal röster. Wallenbergstiftelserna genom FAM AB var den största ägaren räknat i antal röster och den näst största räknat i antal aktier.[28]
| Största ägare räknat i antal röster (29 juli 2016) | Andel av aktier (procent) | Andel av röster (procent) |
|---|---|---|
| FAM AB | 10,2 | 27,3 |
| Solidium Oy | 12,3 | 25,1 |
| Social Insurance Institution of Finland | 3,3 | 10,1 |
| Varma Mutual Pension Insurance Company | 2 | 6,6 |
| MP-Bolagen i Vetlanda AB, MP Skog Aktiebolag, (Werner von Seydlitz dödsbo) | 1,2 | 2,2 |
| Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company | 2,2 | 2 |
| Erik Johan Ljungberg's Education Foundation | 0,5 | 0,8 |
| The State Pension Fund | 1,1 | 0,4 |
| Nordea Investment Funds | 1 | 0,3 |
| Bergslaget's Healthcare Foundation | 0,3 | 0,3 |
Kontroverser
Bokföring
Stora Ensos nordamerikanska verksamhet såldes år 2007 till NewPage Corporation med en nettoförlust på omkring 29 miljarder kronor. Enligt TV-programmet Dokument inifrån manipulerades bokföringen för att dölja förlusterna, vilket avslöjades 2010. I samband med avslöjandet gjordes stora nedskrivningar av koncernens tillgångar.[29] I oktober 2013 publicerade Stora Enso en rapport där jurister som bolaget anlitat sammanfattar utredningar som gjorts i fråga om bokföringen. Enligt rapporten kunde inte utredningarna påvisa någon olaglig eller felaktig rapportering, förutom misstag som hade offentliggjorts och korrigerats 2009 eller tidigare. Bolaget framhöll även att det informerat Finansinspektionen i Finland om utredningarna och att denna inte funnit anledning att vidta några åtgärder.[30][31][32]
Stora Enso i Pakistan
Stora Enso äger 35% av det Pakistanska pappers- och kartongföretaget Bulleh Shah. TV4:s Kalla fakta avslöjade i ett program, som sändes den 9 mars 2014, att en av Bulleh Shahs underleverantörer använder sig av barnarbetare. Detta fick Stora Enso kännedom om i en rapport redan 2012, men företaget valde ändå att fortskrida med samarbetet. Stora Enso undanhöll, fram till avslöjandet, det faktum att barnarbete förekommer bland deras underleverantörer.[33][34]
Om Stora Ensos verksamhet i Kina i Den tysta skogen (2012)
I en dokumentär som sändes i SVT 2 den 20 maj 2012 kritiserades Stora Enso för att samarbeta med den kinesiska regimen och ödelägga skog som är viktig för lokalbefolkningens överlevnad.
Socialt ansvarstagande
Arbetsförhållanden
I april 2015 inledde Stora Enso ett partnerskap med ILO med målet att successivt eliminera barnarbete från leverantörskedjan i Pakistan samt att befrämja goda arbetsförhållanden.[35][36][37][38] Erfarenheterna från Pakistan föranledde också Stora Enso att utnämna en hållbarhetsdirektör med plats i koncernledningen samt att inkludera hållbarhetsansvariga i sina affärsområdesledningar.[39][25]
Sedan september 2014 har Stora Enso samarbetat med Rädda Barnen angående barns rättigheter. Samarbetet gäller principer och processer samt utvärdering av leverantörsnätverk i Indien.[40][41][42][43]
Samarbete med högskolor och universitet
Företaget är en av medlemmarna, benämnda Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till högskolan och nära samarbetar med den vad gäller forskning och utbildning.[44]
Referenser
Noter
- ^ http://www.storaenso.com/About-Site/News-Site/Pages/30June2014.aspx
- ^ [a b c] ”Financial Report: Part of Stora Enso's Annual Report 2015” (på engelska) (PDF). Stora Enso. 2016. http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/Financial_Report_2015.pdf. Läst 9 augusti 2016.
- ^ ”Stora Enso i sammandrag”. Stora Enso. http://www.storaenso.com/lang/sweden/Stora-Enso-in-Brief-Site/. Läst 16 december 2015.
- ^ [a b c d e f g h] ”Progress Book: En del av Stora Ensos årsredovisning 2014” (PDF). Stora Enso. 2015. http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/Progress_Book_2014_SWE.pdf. Läst 16 november 2015.
- ^ ”Global Forest, Paper & Packaging Industry Survey: 2015 edition survey of 2014 results” (på engelska) (PDF). PwC. 2015. https://www.pwc.com/ca/en/forest-paper-packaging/publications/pwc-global-forest-paper-and-packaging-industry-survey-2015-edition-survey-of-2014-results-en.pdf. Läst 7 augusti 2016.
- ^ Sorgebruket, Affärsvärlden 2007-11-13
- ^ [a b] Groom, Brian (10 november 2015). ”Founders' vision keeps engine running” (på engelska). Financial Times. https://next.ft.com/content/9e3b2740-7ec2-11e5-a1fe-567b37f80b64. Läst 16 november 2015.
- ^ de Geus, Arie (1997). ”The Living Company” (på engelska). Harvard Business Review (March–April). https://hbr.org/1997/03/the-living-company. Läst 16 november 2015.
- ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Enso)
- ^ [1], Dalarnas Tidningar Slutnotan för Stora Ensos USA-fiasko 2013-04-12
- ^ ”Stora Enso explores supply, plant options in China” (på engelska). Milwaukee Business Journal. 12 juni 2002. http://www.bizjournals.com/milwaukee/stories/2002/06/10/daily27.html. Läst 8 december 2015.
- ^ Dauvergne, Peter; Lister, Jane (2013) (på engelska). Timber. John Wiley & Sons. https://books.google.se/books?id=fjaTmhXxU24C&pg=PT31&lpg=PT31&dq=stora+enso+guangxi+2002&source=bl&ots=1-QW1WmQp-&sig=tiVsOyiDd426StDg7eLBLtDJQI0&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwiDyfPMpKfJAhVIXCwKHcDUDB04ChDoAQg8MAc#v=onepage&q=stora%20enso%20guangxi%202002&f=false. Läst 8 december 2015
- ^ ”Stora and Arauco Spend $344 Million in Forest Deal” (på engelska). New York Times. 18 maj 2009. http://dealbook.nytimes.com/2009/05/18/stora-and-arauco-spend-344-million-in-forest-deal/?_r=1. Läst 8 december 2015.
- ^ Rucinski, Tracy; Lamppu, Eva (18 maj 2009). ”Stora Enso buys Uruguay paper assets from Ence” (på engelska). Reuters. http://www.reuters.com/article/ence-stora-idUSLI62033420090518#Ll3h75Dt3Q28ZtP8.97. Läst 8 december 2015.
- ^ Ward, Andrew (19 januari 2011). ”Papermakers to build $1.9bn pulp mill” (på engelska). Financial Times. https://next.ft.com/content/fff90682-235f-11e0-8389-00144feab49a. Läst 8 december 2015.
- ^ ”Actis sells Inpac International to Stora Enso” (på engelska). Private Equity Wire. 31 oktober 2010. http://www.privateequitywire.co.uk/2010/10/31/66068/actis-sells-inpac-international-stora-enso. Läst 8 december 2015.
- ^ Marino, Jonathan (28 oktober 2010). ”Actis Exits Inpac” (på engelska). Mergers & Acquisitions. http://www.themiddlemarket.com/news/actis-inpac-stora-enso-212514-1.html. Läst 8 december 2015.
- ^ [a b c d] ”Financial Report: Part of Stora Enso's Annual Report 2014” (på engelska) (PDF). Stora Enso. 2015. http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/Financial_Report_2014.pdf. Läst 16 november 2015.
- ^ Viita, Kasper (3 mars 2015). ”Finnish Papermakers Embrace Online World as Slump Ends” (på engelska). Bloomberg News. http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-03-02/finnish-papermakers-embrace-online-world-as-10-year-slump-ends. Läst 16 november 2015.
- ^ Hirtenstein, Anna (22 september 2015). ”Biomaterials May Be Next Growth Engine for Paper Industry” (på engelska). Bloomberg News. http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-03-02/finnish-papermakers-embrace-online-world-as-10-year-slump-ends. Läst 16 november 2015.
- ^ [a b c d e f g] ”Progress Book: En del av Stora Ensos årsredovisning 2015” (PDF). Stora Enso. 2016. http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/Progress_Book_2015_SWE.pdf. Läst 9 augusti 2016.
- ^ ”Stora Enso slutför avyttringen av hylskartong- och hylstillverkaren Corenso”. Stora Enso. https://newsclient.omxgroup.com/cdsPublic/viewDisclosure.action?disclosureId=635251&lang=sv. Läst 16 december 2015.
- ^ ”Environmental Report 1998” (på engelska) (PDF). Stora Enso. 1999. http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/Report_ER_Environmental_report_1998_english.pdf. Läst 16 november 2015.
- ^ ”Annual Report 2006” (på engelska) (PDF). Stora Enso. 2007. http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/Company_2006,_English.pdf. Läst 16 november 2015.
- ^ [a b] ”Group Leadership Team” (på engelska). Stora Enso. http://www.storaenso.com/investors/governance/group-leadership-team. Läst 16 november 2015.
- ^ ”Board of directors” (på engelska). Stora Enso. http://www.storaenso.com/investors/governance/board-of-directors. Läst 7 augusti 2016.
- ^ ”Stora Enso's Annual General Meeting and decisions by the Board of Directors” (på engelska). Stora Enso. 28 april 2016. http://www.storaenso.com/news-and-media/Pages/Pressreleases.aspx?newsid=6FDD0097850069C5. Läst 7 augusti 2016.
- ^ ”Shareholders and ownership changes” (på engelska). Stora Enso. http://www.storaenso.com/investors/shares/shareholders-and-ownership-changes. Läst 7 augusti 2016.
- ^ [2], Dokument Inifrån: Dubbel bokföring 2013-04-16
- ^ ”Stora Enso publicerar sammanfattande extern rapport av utredningar angående anklagelser gällande äldre redovisningsfrågor”. Stora Enso. 7 oktober 2013. https://newsclient.omxgroup.com/cdsPublic/viewDisclosure.action?disclosureId=575657&lang=sv. Läst 8 december 2015.
- ^ Tomas Lindholm, Nina Isokorpi, Vesa Rasinaho (4 oktober 2013). ”Report on investigations on certain accounting issues” (på engelska) (PDF). Stora Enso. https://newsclient.omxgroup.com/cds/DisclosureAttachmentServlet?showInline=true&messageAttachmentId=446384. Läst 8 december 2015.
- ^ Gripenberg, Pia (8 oktober 2013). ”Fler frågetecken kring Stora Enso”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/fler-fragetecken-kring-stora-enso/. Läst 14 december 2015.
- ^ Kalla Fakta - Lögnen om barnen (2014-03-09)
- ^ SEBCON-rapport -Child Labour in Wheat Straw and Recycled Paper Supply Chains
- ^ ”Stora Enso and ILO sign unique partnership to promote decent work and combat child labour” (på engelska). ILO. 22 april 2015. http://www.ilo.org/global/about-the-ilo/media-centre/press-releases/WCMS_362521/lang--en/index.htm. Läst 8 december 2015.
- ^ ”Stora Enso och ILO bekämpar barnarbete”. Svensk Papperstidning (SPCI) (4). 2015.
- ^ ”Stora Enso partners with ILO to combat child labor in Pakistan” (på engelska). PPI Europe (RISI). 2015. Arkiverad från originalet den 11 december 2015. https://web.archive.org/web/20151211122944/http://www.risiinfo.com/pulp-paper/ppie/Stora-Enso-partners-with-ILO-to-combat-child-labor-in-Pakistan.html. Läst 8 december 2015.
- ^ ”Stora Enso and ILO partner to combat child labor” (på engelska). Labels and Labeling. 27 april 2015. http://www.labelsandlabeling.com/news/latest/stora-enso-and-ilo-partner-combat-child-labor. Läst 8 december 2015.
- ^ Ganson, Brian (2015). ”From promise to performance: Stora Enso's journey towards mitigating child labour” (på engelska) (PDF). Global Child Forum. Arkiverad från originalet den 11 december 2015. https://web.archive.org/web/20151211063456/http://globalchildforum.org/wp-content/uploads/2015/11/GCF-Stora-Enso-Company-Case-Study.pdf. Läst 8 december 2015.
- ^ ”Focus on children's rights in the operations of Stora Enso” (på engelska). Save the Children. 22 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 11 december 2015. https://web.archive.org/web/20151211101446/http://www.pelastakaalapset.fi/en/topics/news/?x99673=2511755. Läst 16 november 2015.
- ^ ”Stora Enso och barnens rättigheter”. Framtiden nu (Rädda Barnen) (2). 2014. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222113851/http://www.pelastakaalapset.fi/TU2_ruotsi_2014/index.html#3. Läst 15 december 2015.
- ^ ”Stora Enson toimitusjohtaja lupaa lisää vastuullisuutta” (på finska). Savon Sanomat. 21 juli 2014. http://www.savonsanomat.fi/uutiset/talous/stora-enson-toimitusjohtaja-lupaa-lisaa-vastuullisuutta/1855690. Läst 8 december 2015.
- ^ Joffer, Bo (4 februari 2015). ”Stora Ensos fokus ändras”. Dalarnas Tidningar. http://www.dt.se/allmant/dalarna/stora-ensos-fokus-andras. Läst 15 december 2015.
- ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Stora Enso.- Stora Enso (officiell webbplats)
