Stora barriärrevet

Redigera länkar
Från Wikipedia
Världsarv
Stora barriärrevet
Satellitbild av Stora barriärrevet
Geografiskt läge
Koordinater18°17′10″S 147°42′0″Ö / 18.28611°S 147.70000°Ö / -18.28611; 147.70000
PlatsQueensland
LandAustralien Australien
Region*Asien-Stilla havet
Data
TypNaturarv
Kriteriervii, viii, ix, x
Referens154
Historik
Världsarv sedan1981  (5:e mötet)
Stora barriärrevet på kartan över Australien
Stora barriärrevet
.
* Enligt Unescos indelning.
Profil av Stora barriärrevet.
Clownfisk.

Stora barriärrevet är världens största system av korallrev.[1][2] Det består av över 2 900 individuella rev[3] och 900 öar. Stora barriärrevet sträcker sig cirka 2 600 kilometer och täcker en yta på cirka 344 400 kvadratkilometer.[4][5]

Havsområdet ligger i delstaten Queensland, i den nordöstra delen av landet, 1 900 km norr om Australiens huvudstad Canberra.[6]

Stora barriärrevet är den största strukturen som byggts av levande organismer och kan ses från rymden.[7] Revet består av, och är uppbyggt av, miljarder små organismer, så kallade korallpolyper.[8] Stora barriärrevet försörjer en omfattande mängd liv och utsågs som Världsarv år 1981.[1][2] Queenslands fornminnes- och naturvårdsorganisation har valt ut det som Queenslands delstatsikon.[9]

En stor del av revet har fått skydd genom bildandet av Stora barriärrevets marina skyddsområde, vilket hjälper till att förhindra skador från människor, såsom överfiske och turism. Andra miljöprövningar på revet och dess ekosystem inkluderar försämrad vattenkvalitet på grund av att jordmassor spolas ut över revet, klimatförändring åtföljt av korallblekning och cykliska utbrott av en överpopulation av sjöstjärnan Acanthaster planci.

Stora barriärrevet har länge varit känt och använt av aboriginer och torressundöbor och är en viktig del av lokala etniska gruppers kultur och andlighet. Revet är en populär turistattraktion, speciellt Whitsundayöarna och Cairns-regionen. Turism är väldigt viktigt för regionens ekonomi och turisterna genererar en miljard australiska dollar per år.[10]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Stora barriärrevet ligger utanför Australiens östra kust i Stilla havet. Trots sitt namn består Stora barriärrevet egentligen av tusentals mindre, individuella rev som ligger på ett avstånd av mellan 10 och 200 kilometer från kusten. I norr och söder ligger reven mer sammanhängande än i mitten. Det finns också många både små och stora öar närmare stranden med rev runt omkring. På kustsidan av det som brukar anses som "huvudrevet" är det sällan mer än 100 meter djupt. Detta område, vattnet mellan huvudrevet och stranden, kallas för Stora barriärrevslagunen. Bottnen här är på många ställen täckt av ett tunt lager slam, eftersom den skyddas mot kraftiga vågor av reven längre ut. På havssidan är det betydligt djupare och mer utsatt för nedbrytning av vågor och stormar. Men också tillväxten av koraller är större här.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stora barriärrevet började byggas upp för cirka 18 miljoner år sedan. Det översta lagret, som de levande korallerna finns på idag, uppskattas vara cirka 8.000 år gammalt. Under årens lopp har havsnivån varierat, vilket har lett till bildandet av atoller. Människor, Australiens urinvånare aboriginer och torressundöbor, kan ha bott på öarna i området i 40 000 år. James Cook var den första europeiska upptäcktsresande som såg Stora barriärrevet. Han upptäckte det när han gick på grund där den 11 juni 1770 med barken HMB Endeavour. År 1981 upptogs Stora barriärrevet på Unescos världsarvslista.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

En mängd färgglada koraller på Flynn Reef nära Cairns.

Det Stora barriärrevet försörjer en mångfald av liv, däribland många sårbara eller utrotningshotade arter, av vilka vissa kan vara endemiska i revet.[11][12] Trettio arter av valar, delfiner, och tumlare har registrerats i Stora barriärrevet, bland annat dvärg vikval, deltadelfin, och knölval. Det finns även stora populationer av dugong som lever där.[12][13][14] Sex arter av havssköldpaddor kommer till revet för att föröka sig: grön havssköldpadda, havslädersköldpadda, karettsköldpadda, oäkta karettsköldpadda, Natator depressus och sydlig bastardsköldpadda.[15]

Cirka 1 625 fiskarter finns på revet, inklusive clownfiskar, flera arter av Lutjanidae och leopardgrouper. Fyrtionio arter av kantnålsfiskar och nio arter av sjöhästar har dokumenterats.[16][13] Det finns minst 330 arter av sjöpungar på revformationen med en diameter på 1 millimeter–10 centimeter. Mellan 300 och 500 arter av mossdjur lever på revet.[17] Fyra hundra korallarter, både stenkoraller och läderkoraller finns på revet.[13] Fem hundra arter av marina alger eller tång lever på revet,[13] däribland tretton arter av släktet Halimeda, som avlagrar kalkhögar som blir upp till 100 meter breda. På deras yta skapas mini-ekosystem som har jämförts med regnskogar.[18]

Grön havssköldpadda på Stora barriärrevet.

Femton arter av sjögräs lockar till sig dugonger och sköldpaddor,[13] och fungerar som livsmiljö för fiskar.[19] De vanligaste släktena av sjögräs är Halophila och Halodule, samt arten Zostera capricorni.[20]

Nära 5 000 arter av blötdjur har dokumenterats på revet, inklusive Tridacna gigas (jättemussla) och olika nakensnäckor och arter av släktet Conus.[13] Minst sju arter grodor finns på öarna.[21]

Saltvattenkrokodiler lever i områden med mangrove och i saltträsk vid kusten nära revet.[22] Häckning har inte rapporterats och saltvattenkrokodils-populationen tycks främst bestå av individer på besök.[16] Sjutton arter av havsorm lever i Stora barriärrevets varma vatten, på upp till 50 meters djup. Ormarna är vanligare i den södra än i norra delen. Ingen av ormarna i Stora barriärrevet är endemiska och de är inte heller hotade.[16]

Det finns 215 arter av fåglar (inklusive 22 arter av sjöfåglar och 32 arter av vadare) som besöker revet, bygger reden eller besöker hönshus på öarna,[23] inklusive vitbukig fiskörn och rosentärna.[13] De flesta fåglarna håller till på öar i de norra och södra regioner av det Stora barriärrevet, mellan 1,4 och 1,7 miljoner fåglar använder området vid häckningen.[24][25]

På öarna i Stora barriärrevet finns även 2 195 kända växtarter, av vilka tre är endemiska. Den norra öarna har 300–350 växtarter som tenderar att vara skogslika, medan de södra öarna har 200 som tenderar att vara örtartade. Whitsunday-regionen är den mest skiftande och där finns 1 141 arter. Växterna breder ut sig med hjälp av områdets fåglar.[21]

En randig kirurgfisk bland korallerna på Flynn-revet.

Hot mot Stora barriärrevet[redigera | redigera wikitext]

Turismen i Stora barriärrevet ökade märkbart under 1980- och 1990-talen, vilket ledde till förslitningar på reven på en del håll. Sedan skadorna upptäckts har detta dock på många sätt reglerats och vissa områden har blivit helt skyddade.

Ett annat hot mot korallreven är så kallad korallblekning, vilket innebär att korallerna blir vita och att djuren inuti dem dör. Det kan bero på den globala uppvärmningen, men troligen finns det även andra bidragande orsaker, såsom att korallerna utsatts för ovanligt hög ljusintensitet, vilket kan påverka; mer forskning i ämnet behövs. År 1997-98 drabbades Stora barriärrevet liksom många andra korallrev världen över av en ovanligt omfattande korallblekning. Värst drabbade var reven närmast kusten. Även 2002 och 2006 inträffade märkbara korallblekningar, särskilt i de södra delarna. Australian Institute of Marine Science gör årliga undersökningar av statusen och rapporten för 2022 visade den största återhämtningen av Stora barriärrevet på 36 år. Det beror huvudsakligen på återväxt på 2/3 av revet av den snabbväxande Acropora-korallen som är den dominerande korallen på revet. [26] Olika koraller är olika känsliga för korallblekning; vissa arter har god resistens och återhämtar sig snabbt när förhållande återigen blir bättre, medan andra arter återhämtar sig betydligt långsammare. Massförökningar av sjöstjärnan Kristi törnekrona har också förekommit, till exempel år 2000, men det råder viss osäkerthet angående om detta hör till korallrevets naturliga ekologi, eller om det beror på någon störning i ekosystemet.

Utsläpp[redigera | redigera wikitext]

Ett av de större hoten mot Stora barriärrevet är föroreningar och försämrad vattenkvalitet. Kvalitén på vattnet har försämrats de senaste åren. Floderna i nordöstra Australien förorenar revet då sediment, kemikalier och näringsämnen, såsom kväve och fosfor, förs ut från inlandet med floderna ut till revet. Över 90 procent av näringsämnena som når revet från avrinningar kommer från jordbruk i området. Detta förvärras av att våtmarker och andra naturliga filter har förlorats.[27][28][29][30] Den försämrade vattenkvalitén leder till ökad algblomning, en uppbyggnad av gifter i sedimenten och djuren, minskat ljus och kvävning av korallerna.[31]

I mitten av april 2010 grep australisk polis kaptenen och ytterligare ett befäl från det kinesiska lastfartyget Shen Neng 1, som gick på grund den 3 april och skadade ett rev. Befälen hade försökt ta en genväg över reven. Skeppet läckte olja som skadade de sköra korallerna och eventuellt kunde även giftig färg ha skrapats av från skeppet och ställt till med skador. Det bedömdes kunna ta tjugo år för skadorna att läka.[32]

Stora barriärrevets betydelse för människan[redigera | redigera wikitext]

Stora barriärrevet har varit känt och använt av aboriginer och torressundöbor. Aboriginer har bott i området i minst 40 000 år,[33] och Torressundöbor sedan cirka 10 000 år.[34] För dessa omkring 70 klangrupper är revet också en betydelsefull kulturell företeelse.[35]

År 1768 upptäckte Louis de Bougainville revet under ett utforskningsuppdrag, men gjorde inget franskt anspråk för området.[36] Den 11 juni 1770 gick HM Bark Endeavour, förd av upptäcktsresanden James Cook, på grund på revet och fick omfattande skador. Genom att lätta skeppet och dra det från grunden under en inkommande flodvåg lyckades de rädda skeppet.[37] En av de mest välkända skeppsvraken på revet var HMS Pandora som sjönk den 29 augusti 1791 och 35 miste livet.[38] Queensland Museum har lett arkeologiska utgrävningar av Pandora sedan 1983.[39]

År 1975 grundades Great Barrier Reef Marine Park av de australiska myndigheterna, som administreras av GBRMPA (Great Barrier Reef Marine Park Authority), vilket bevakar och arbetar med frågor rörande områdets bevarande och nyttjande.

Turism[redigera | redigera wikitext]

På grund av dess väldiga biologiska mångfald, det varma vattnet och tillgängligheten genom turistbåtarna är revet ett mycket populärt resmål, speciellt för dykare. De turister som besöker Stora barriärrevet är koncentrerade runt Whitsundayöarna och Cairns-regionen på grund av deras tillgänglighet. Dessa utgör sju procent av naturreservatet area.[40] Whitsundayöarna och Cairns har egna förvaltningsplaner.[41] Många städer längs med Queenslands kust erbjuder dagliga båtturer. Flera kontinentalöar och korallrevsöar är nu rekreationsorter, däribland Lady Elliot Island.[40]

En dykare tittar på en Tridacna gigas (jättemussla) på Stora barriärrevet

Inhemska turister utgjorde huvuddelen av regionens turister år 1996 och den populäraste tiden för att besöka regionen var under den australienska vintern. Vid den tidpunkten uppgick de årliga turistinkomsterna till Stora barriärrevet till A$776 miljoner.[42]

Kommersiella aktiviteter kopplade till det Stora barriärrevet är den största inkomstkällan i regionen och år 2003 beräknade turismen generera över A$4 miljarder årligen.[43] En beräkning från 2016 satte summan till AU$6,4 miljarder årligen med totalt 64 000 jobb kopplade till Stora barriärrevet.[44] Uppskattningsvis två miljoner personer besöker revet årligen.[45] Även om de flesta av besöken sker i resor anordnade av turistindustrin finns det en oro hos allmänheten att turismen är skadlig för det Stora barriärrevet.[40]

Ett flertal typer av båtturer erbjuds, från endagsturer till längre resor. Båtstorlekarna varierar från dinge till motoryachter.[46] Båtar med glasbotten och undervattensobservatorier samt helikopterturer är populära.[47][48]

Turistförvaltningen vid Stora barriärrevet strävar efter att göra turismen ekologiskt hållbar och en daglig avgift tas från besökande turister.[49] Pengarna går till daglig skötsel av den marina parken.[50] Denna avgift drog sammantaget in AU$8 miljoner till Great Barrier Reef Marine Park Authoritys (GBRMPA) budget.[51]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] UNEP World Conservation Monitoring Centre (1980). ”Protected Areas and World Heritage - Great Barrier Reef World Heritage Area”. Department of the Environment and Heritage. Arkiverad från originalet den 11 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080511100752/http://www.unep-wcmc.org/protected_areas/data/wh/gbrmp.html. Läst 14 mars 2009. 
  2. ^ [a b] ”The Great Barrier Reef World Heritage Values”. http://www.environment.gov.au/heritage/places/world/great-barrier-reef/values.html. Läst 3 september 2008. 
  3. ^ Det är alltså det område som blivit klassificerat som världsarv som är 348 000 km2 stort och består av över 2 900 rev. Detta inkluderar dock inte reven som finns i Torres sund, som har en beräknad yta av 37 000 km2 och cirka 750 rev och grund (Hopley et al., 2007, s. 1).
  4. ^ Fodor's. ”Great Barrier Reef Travel Guide”. http://www.fodors.com/miniguides/mgresults.cfm?destination=great_barrier@230&cur_section=ove. Läst 8 augusti 2006. 
  5. ^ Department of the Environment and Heritage. ”Review of the Great Barrier Reef Marine Park Act 1975”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061018005108/http://www.deh.gov.au/coasts/publications/gbr-marine-park-act.html. Läst 2 november 2006. 
  6. ^ Great Barrier Reef at GeoNames.Org (cc-by); post uppdaterad 2013-09-25; databasdump nerladdad 2015-12-01
  7. ^ Sarah Belfield (8 februari 2002). ”Great Barrier Reef: no buried treasure”. Geoscience Australia (Australian Government). Arkiverad från originalet den 1 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071001045912/http://www.ga.gov.au/media/releases/2002/1013133456_20385.jsp. Läst 11 juni 2007. 
  8. ^ Sharon Guynup (4 september 2000). ”Australia's Great Barrier Reef”. Science World. Arkiverad från originalet den 8 juli 2012. https://archive.is/20120708000309/http://findarticles.com/p/articles/mi_m1590/is_1_57/ai_65370824/. Läst 11 juni 2007. 
  9. ^ National Trust Queensland. ”Queensland Icons”. Arkiverad från originalet den 19 september 2006. https://web.archive.org/web/20060919020549/http://www.nationaltrustqld.org/qldicons.htm. Läst 17 oktober 2006. 
  10. ^ Access Economics Pty Ltd (2005). ”Measuring the economic and financial value of the Great Barrier Reef Marine Park” (PDF). http://www.gbrmpa.gov.au/corpp_site/about_us/documents/economic_values_report.pdf. [död länk]
  11. ^ CSIRO (2006). ”Snapshot of life deep in the Great Barrier Reef”. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070830204217/http://www.csiro.au/news/ps19x.html. Läst 13 mars 2007. 
  12. ^ [a b] Great Barrier Reef Marine Park Authority (2011). ”Animals”. http://www.gbrmpa.gov.au/about-the-reef/animals. Läst 13 november 2011. 
  13. ^ [a b c d e f g] CRC Reef Research Centre Ltd. ”Reef facts: Plants and Animals on the Great Barrier Reef”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060821194423/http://www.reef.crc.org.au/discover/plantsanimals/facts_plantanimal.htm. Läst 14 juli 2006. 
  14. ^ Great Barrier Reef Marine Park Authority. ”Environmental Status: Marine Mammals”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2005. https://web.archive.org/web/20050719214056/http://kurrawa.gbrmpa.gov.au/corp_site/info_services/publications/sotr/marine_mammals/index.html. Läst 13 november 2011. 
  15. ^ GBRMPA (2011). ”Marine turtles”. Arkiverad från originalet den 19 november 2011. https://web.archive.org/web/20111119202351/http://www.gbrmpa.gov.au/about-the-reef/animals/marine-turtles. Läst 13 november 2011. 
  16. ^ [a b c] ”Appendix 2 – Listed Marine Species”. Fauna and Flora of the Great Barrier Reef World Heritage Area. 2000. sid. 33. http://www.gbrmpa.gov.au/__data/assets/pdf_file/0013/4513/gbrmpa_fauna_flora_full.pdf. Läst 13 november 2011. 
  17. ^ ”Appendix 5- Island Flora and Fauna”. Fauna and Flora of the Great Barrier Reef World Heritage Area. 2000. sid. 61–62. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070831160817/http://www.gbrmpa.gov.au/corp_site/info_services/publications/misc_pub/fauna_flora/appendix_05.html. Läst 13 november 2011. 
  18. ^ Hopley, s. 185
  19. ^ Hopley, David; Smithers, Scott G.; Parnell, Kevin E. (2007). The geomorphology of the Great Barrier Reef: development, diversity, and change. Cambridge University Press. sid. 133. ISBN 0521853028 
  20. ^ Coles, Rob; McKenzie, Len; Campbell, Stuart; Mellors, Jane; Waycott, Michelle, Goggin, Louise (2004). ”Seagrasses in Queensland waters - Current State of Knowledge March 2004” (PDF). CRC Reef Research Centre Ltd. sid. 3. Arkiverad från originalet den 21 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120321153934/http://www.reef.crc.org.au/publications/brochures/CRC_Reef_seagrass_web.pdf. Läst 13 november 2011. 
  21. ^ [a b] ”Appendix 5- Island Flora and Fauna”. Fauna and Flora of the Great Barrier Reef World Heritage Area. 2000. sid. 77. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070831160817/http://www.gbrmpa.gov.au/corp_site/info_services/publications/misc_pub/fauna_flora/appendix_05.html. Läst 13 november 2011. 
  22. ^ Great Barrier Reef Marine Park Authority (2005). ”Environmental Status: Marine Reptiles”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2005. https://web.archive.org/web/20050719214038/http://kurrawa.gbrmpa.gov.au/corp_site/info_services/publications/sotr/marine_reptiles/index.html. 
  23. ^ Kent, David; Smithers, Scott G.; Parnell, Kevin E. (2007). The geomorphology of the Great Barrier Reef : development, diversity, and change. Cambridge : Cambridge University Press. sid. 450–451. ISBN 0521853028 
  24. ^ Great Barrier Reef Marine Park Authority. ”Environmental status: birds”. The State of the Great Barrier Reef Report – latest updates. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928021231/http://www.gbrmpa.gov.au/corp_site/info_services/publications/sotr/latest_updates/seabirds/. Läst 23 maj 2007. 
  25. ^ ”Environmental status: birds Condition”. The State of the Great Barrier Reef Report – latest updates. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928021256/http://www.gbrmpa.gov.au/corp_site/info_services/publications/sotr/latest_updates/seabirds/condition. Läst 23 maj 2007. 
  26. ^ Annual Summary Report of Coral Reef Condition 2021/22 Arkiverad 13 november 2022 hämtat från the Wayback Machine., AIMS 04AUG2022.
  27. ^ ”Coastal water quality” (PDF). The State of the Environment Report Queensland 2003. Environment Protection Agency Queensland. 2003. Arkiverad från originalet den 14 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070614223713/http://www.epa.qld.gov.au/register/p01258bs.pdf. Läst 13 november 2011. 
  28. ^ Great Barrier Reef Marine Park Authority. ”Wetlands”. Arkiverad från [ähttp://www.gbrmpa.gov.au/corp_site/key_issues/water_quality/wetlands originalet] den 2 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061002034022/http://www.gbrmpa.gov.au/corp_site/key_issues/water_quality/wetlands. Läst 11 november 2011. 
  29. ^ Brodie, J. (2007). ”Nutrient management zones in the Great Barrier Reef Catchment: A decision system for zone selection” (PDF). Australian Centre for Tropical Freshwater Research. Arkiverad från originalet den 18 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120118063814/http://www-public.jcu.edu.au/public/groups/everyone/documents/technical_report/jcuprd_055224.pdf. Läst 14 mars 2009. 
  30. ^ Australian Government Productivity Commission (2003). ”Industries, Land Use and Water Quality in the Great Barrier Reef Catchment – Key Points”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080816135937/http://www.pc.gov.au/projects/study/gbr/docs/finalreport/keypoints. Läst 14 mars 2009. 
  31. ^ Great Barrier Reef Marine Park Authority (2011). ”Current state and trends”. Arkiverad från originalet den 27 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120227085013/http://www.gbrmpa.gov.au/outlook-for-the-reef/declining-water-quality/declining-water-quality-current-state-and-trends. Läst 13 november 2011. 
  32. ^ Australia arrests crew of China Barrier Reef ship, BBC den 14 april 2010.
  33. ^ Great Barrier Reef Marine Park Authority (2006 date). ”Fact Sheet No. 4 – Aboriginal and Torres Strait Islander People and the Great Barrier Reef Region”. Arkiverad från originalet den 14 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070614223725/http://www.gbrmpa.gov.au/__data/assets/pdf_file/0009/2142/Fact_Sheet_04_IPLU.pdf. Läst 28 maj 2006. 
  34. ^ Great Barrier Reef Marine Park Authority. ”reefED – GBR Traditional Owners”. Arkiverad från originalet den 14 april 2013. https://www.webcitation.org/6FsFdXrMs?url=http://www.reefed.edu.au/home/explorer/hot_topics/gbr_traditional_owners#. Läst 14 mars 2009. 
  35. ^ Great Barrier Reef Marine Park Authority. ”Aboriginal & Torres Strait Islander Culture & Dugongs and Turtles”. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928021214/http://www.gbrmpa.gov.au/corp_site/key_issues/conservation/natural_values/indigenous. Läst 23 maj 2007. 
  36. ^ Bell, Peter. ”A history of exploration and research on the Great Barrier Reef”. Australian Institute of Marine Science. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091016034528/http://www.aims.gov.au/pages/reflib/af25/af25y-01.html. Läst 11 januari 2010. 
  37. ^ Captain Cook's Journal During the First Voyage Round the World, fritt tillgänglig på Project Gutenberg
  38. ^ Queensland Museum. ”HMS Pandora” (på engelska) (PDF). http://www.qm.qld.gov.au/~/media/Documents/Find%20out%20about/Histories%20of%20Queensland/Transport%20Maritime%20history/HMS%20Pandora/pandora-crew.pdf. Läst 8 november 2011. 
  39. ^ Queensland Museum. ”HMS Pandora” (på engelska) (PDF). http://www.qm.qld.gov.au/Find+out+about/Histories+of+Queensland/Transport+Maritime+History/HMS+Pandora. Läst 8 november 2011. 
  40. ^ [a b c] Harriott, V.J. (2002). ”Marine tourism impacts and their management on the Great Barrier Reef” (på engelska). CRC Reef Research Centre Technical Report No. 46. CRC Reef Research Centre. Arkiverad från originalet den 18 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090318081806/http://www.reef.crc.org.au/publications/techreport/pdf/Harriott46.pdf. 
  41. ^ ”Great Barrier Reef - Introduction” (på engelska). 2010. http://www.barrierreefaustralia.com/the-great-barrier-reef/great-barrier-reef-info.htm. Läst 7 november 2011. 
  42. ^ Driml, Sally; Common, Mick (1996). ”Ecological Economics Criteria for Sustainable Tourism: Application to the Great Barrier Reef and Wet Tropics World Heritage Areas, Australia” (på engelska). Journal of Sustainable Tourism 4 (1). doi:10.1080/09669589608667255. Arkiverad från originalet den 18 december 2008. https://web.archive.org/web/20081218133426/http://www.multilingual-matters.net/jost/004/0003/jost0040003.pdf. 
  43. ^ Great Barrier Reef Marine Park Authority (2003). ”Summary report of the social and economic impacts of the rezoning of the Great Barrier Reef Marine Park” (på engelska) (PDF). Arkiverad från originalet den 19 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060819191517/http://www.ens.gu.edu.au/2281aes/docs/TEV_GBR.pdf. 
  44. ^ https://www.barrierreef.org/the-reef/the-value
  45. ^ Great Barrier Reef Marine Park Authority. ”Number of Tourists Visiting The Great Barrier Reef Marine Park” (på engelska). Arkiverad från originalet den 27 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120227093529/http://www.gbrmpa.gov.au/visit-the-reef/environmental-management-charge/gbr_visitation/numbers. Läst 7 november 2011. 
  46. ^ Great Barrier Reef Marine Park Authority (2005). ”What You Do”. Onboard – The Tourism Operator's Handbook for the Great Barrier Reef. Arkiverad från originalet den 20 september 2006. https://web.archive.org/web/20060920044219/http://www.tourismoperators.reefhq.com.au/yourproduct/index.html. 
  47. ^ Saltzer, Rebecca (Februari 2002). ”Understanding Great Barrier Reef visitors preliminary results” (på engelska) (PDF). CRC Reef Project B2.1.1: Understanding Tourist Use of the GBRWHA. Cooperative Research Centre for the Great Barrier Reef World Heritage Area. Arkiverad från originalet den 25 juli 2005. https://web.archive.org/web/20050725040415/http://www.reef.crc.org.au/research/sustainable_tourisim/pdf/B211prelimreport2001.pdf. 
  48. ^ Hildebrandt, Amy (Januari 2003). ”Understanding Tourist Use of the Great Barrier Reef: The Whitsundays Visitor” (på engelska) (PDF). CRC Reef Project B2.1.1: Understanding Tourist Use of the GBRWHA. Cooperative Research Centre for the Great Barrier Reef World Heritage Area. Arkiverad från originalet den 25 juli 2005. https://web.archive.org/web/20050725040425/http://www.reef.crc.org.au/research/sustainable_tourisim/pdf/B2.1/Whitsundays.pdf. 
  49. ^ https://www.gbrmpa.gov.au/access-and-use/environmental-management-charge/what-are-the-charges
  50. ^ https://www.gbrmpa.gov.au/access-and-use/environmental-management-charge
  51. ^ Access Economics Pty Limited (2005). ”Measuring the Economic & Financial Value of the Great Barrier Reef Marine Park” (PDF). Great Barrier Reef Marine Park Authority. sid. 5. http://www.cakex.org/sites/default/files/Measuring%20the%20Economic%20&%20Financial%20Value%20of%20the%20Great%20Barrier%20Reef%20Marine%20Park.pdf. Läst 7 november 2011. [död länk]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Världsarv i Australien
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stora_barriärrevet&oldid=54320783”