Stora nackhålet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nackbenets insida.
Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD)
Nackbenets utsida.
Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD)

Stora nackhålet (latin: foramen magnum, "stora håligheten") är det hål i nackbenet (os occipitale) genom vilket förlängda märgen (medulla oblongata) sträcker sig från kraniet ned i ryggmärgen (medulla spinalis) i ryggraden (columna vertebralis). Nackhålet har en diameter på omkring 3 cm.

Förutom förlängda märgen och dess bindvävshinnor förmedlar stora nackhålet även n. accessorius (den elfte av de tolv kranialnerverna (nervus cranialis)), kotartären (arteria vertebralis), främre och bakre ryggmärgsartärerna (arteriae spinalis anterior et posterior), membrana tectoria, ligg. alaria.

Hos människan är nackhålet placerat längre under skallen jämfört med till exempel de stora aporna vilket gör att människan inte behöver lika kraftiga nackmuskler för att hålla huvudet upprätt. Nackhålets placering har stor betydelse då forskare försöker avgöra hur väl anpassade till bipedalism (tvåbenthet) tidiga former av homonider var.

På nackhålets laterala sidor finns två elliptiska ledhuvuden (condylus occipitalis) som ledar mot fovea articularesringkotan (atlas).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]