Brexit

Från Wikipedia
Version från den 20 december 2017 kl. 09.15 av Fluffbot (Diskussion | Bidrag) (Datumstämplar mall Mall:Stubavsnitt)

Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen, även känt som Brexit, inleddes genom den brittiska regeringens begäran om utträde den 29 mars 2017 och planeras verkställas två år senare, den 29 mars 2019.

Det planerade brittiska utträdet ur Europeiska unionen är en konsekvens av att en majoritet röstade nej till fortsatt brittiskt EU-medlemskap i folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU den 23 juni 2016.

Folkomröstningen

En folkomröstning om det brittiska medlemskapet i EU hölls den 23 juni 2016. En majoritet av de röstande röstade emot ett fortsatt EU-medlemskap. Den brittiska regeringen under premiärminister David Cameron avgick till följd av resultatet. En ny regering under premiärminister Theresa May tillträdde den 13 juli 2016. Den nya regeringen inledde planeringen inför att begära utträde ur unionen.

Effekter av Brexit och frågor att reda ut

EU och Storbritannien har behov av att komma överens om deras framtida förhållande till varandra i en rad frågor.

Handelsavtal

Ekonomiska effekter

Brittisk ersättning till EU för utträdet

Fri rörlighet för personer

Gränskontroller och tullkontroller

Forskning och högre utbildning

Relationer med länder utanför EU

Utträdesprocessen

Begäran om utträde

Premiärministerns brev från 29/3 2017 innehållande begäran om utträde.

Theresa May meddelade den 2 oktober 2016 att hon planerade att utlösa artikel 50 i Lissabonfördraget i mars månad 2017. Därefter kommer landets utträde ur Europeiska unionen ske automatiskt två år efter det, om inget annat beslutas med enighet av alla medlemsländer. Meddelandet emottogs samma dag av Europeiska rådets president Donald Tusk som ett tydligt och välkommet besked, medan både Labour och Liberaldemokraterna förväntade sig mer information om vad som är målet med processen. Det var lite oklart om vad den brittiska konstitutionen sa om vissa frågor. Den partiövergripande Open Britain-kampanjen menade att Storbritanniens parlament behövde säga sitt i saken, och Skottlands försteminister varnade för att Skottlands parlament skulle kunna blockera beslutet. Kampanjledaren på Brexit-sidan, Iain Duncan Smith, menade dock att processen hade kunnat inledas snabbare än så.[1] May meddelade samma dag att Storbritannien inte planerar söka ett EES-avtal eller ett avtal liknande det Schweiz har som innehåller fri rörlighet för personer och varor. Storbritannien vill söka ett avtal med EU om frihandel och andra viktiga ämnen.[2]

Storbritanniens högsta domstol beslutade den 24 januari 2017 (efter ett överklagat beslut i High Court med liknande resultat) att ett parlamentsbeslut krävs, samt att Skottlands parlament inte har rätt att styra i frågan.[3] Underhuset godkände den 1 februari förslaget om att begära utträde,[4] medan överhuset godkände det 13 mars 2017 efter lite turbulens där underhuset blockerat överhusets försök till ett mer EU-vänligt förslag.[5]

Storbritanniens premiärminister anmälde formellt landets avsikt om utträde enligt artikel 50 via ett brev som överlämnades av EU-ambassadören till Europeiska rådets ordförande den 29 mars 2017.[6][7]

Förhandlingar

Angela Merkel uttalade den 29 mars att förhandlingar om de framtida relationerna ska starta först efter det att förhandlingarna om utträdet avslutats.[8] Förhandlingarna om villkor för utträdet, till exempel om ekonomiska åtaganden, startade 19 juni 2017.[9] Storbritannien hade då gått med på att förhandla om villkor för utträdet innan en förhandling om framtida relationerna startas.[9]

Förhandlingarna påbörjades 19 juni 2017, med David Davis som brexit-minister och brittisk chef för förhandlingarna, och Michel Barnier som EU:s förhandlingschef. Vissa överenskommelser gjordes under hösten. I många frågor var det olika ståndpunkter så att överenskommelser inte snabbt nåddes. Theresa May höll ett tal i Florens där hon erbjöd att betala 20 miljarder euro som kompensation för framtida uteblivna bidrag till EU och att alla EU-medborgare redan bosatta i Storbritannien skulle få bo kvar utan tidsgräns.[10] Några överenskommelser om detta nåddes inte under hösten. EU går i princip med på att låta Storbritannien och Irland själva styra över gränskontroller, medan tullunionen måste säkerställas, och att detta inte kan få påverka Storbritanniens gränskontroller mot övriga EU. [11]

I december 2017 kom man överens om en del punkter, bland annat om att ingen gränskontroll ska inrättas längs Irlands gräns, och om kompensationen och många andra punkter.[12][13] Fortfarande återstår mycket. Parterna har haft olika ståndpunkter och har båda fått ge efter på vissa punkter för att få igenom andra, vilket kommer att fortsatt behövas om det ska bli ett slutligt avtal.[12]

EU:s förhandlare sa att ett avtal bör finnas senast oktober 2018 för att EU:s institutioner (Europeiska unionens råd och Europaparlamentet) samt det brittiska parlamentet ska hinna godkänna det senast mars 2019.[14]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ "Brexit: Theresa May to trigger Article 50 by end of March". bbc.com, 2016-10-02. Läst 2 oktober 2016. (engelska)
  2. ^ Brexit inleds senast i mars
  3. ^ www.supremecourt.uk : R (on the application of Miller and Dos Santos) v Secretary of State for Exiting the European Union and associated references . Press Summary 24. Januar 2017 (pdf), Full Judgment (pdf, 97 pp)
  4. ^ ”Brexit: MPs overwhelmingly back Article 50 bill”. BBC. 1 februari 2017. http://www.bbc.co.uk/news/uk-politics-38833883. Läst 1 februari 2017. 
  5. ^ Lords pass landmark Brexit bill following MP's vote; path now clear for government to trigger Article 50 and the UK's exit from the EU
  6. ^ Adjö, EU – nu börjar brexit (29 mars 2017)
  7. ^ Prime Minister’s letter to Donald Tusk triggering Article 50
  8. ^ Angela Merkel rejects one of Theresa May's key Brexit demands
  9. ^ [a b] UK appears to capitulate on sequencing on first day of Brexit talks - as it happened
  10. ^ ”Theresa May urges EU to retain trade terms for two years after Brexit”. BBC News. 22 september 2017. http://www.bbc.co.uk/news/uk-politics-41355642. Läst 13 oktober 2017. 
  11. ^ ”Don’t use Irish Border as test case for EU-UK border, says Barnier”. The Irish Times. 7 september 2017. https://www.irishtimes.com/news/ireland/irish-news/don-t-use-irish-border-as-test-case-for-eu-uk-border-says-barnier-1.3212836. Läst 7 september 2017. 
  12. ^ [a b] EU och Storbritannien överens om brexit SVT 8 december 2017
  13. ^ Vad är EU och Storbritannien överens om? SVT:s korrespondent förklarar SVT 8 december 2017
  14. ^ The Latest: EU's Brexit Chief Welcomes 'Constructive' Speech
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.