Storhertigdömet Hessen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Storhertigdömet Hessen
Tyska: Großherzogtum Hessen und bei Rhein

18061918
Flagga Vapen
Valspråk: Gott, Ehre, Vaterland
Nationalsång: Hessenlied
Storhertigdömet Hessens läge i Tyska riket.
Storhertigdömet Hessens läge i Tyska riket.
Huvudstad Darmstadt
Språk Tyska
Religion Protestantisk kristendom
Romersk-katolsk kristendom
Statsskick Monarki
Bildades 13 augusti 1806
 – bildades genom Napoleonkrigen
 – bildades ur Lantgrevskapet Hessen-Darmstadt
Upphörde 9 november 1918
 – upphörde genom Tyska revolutionen
 – uppgick i Folkstaten Hessen
Areal 7 688 36 km² (1910)
Folkmängd
 – befolkningstäthet
1 282 051 (1910)
166,8 inv/km²
I dag del av Hessen, Rheinland-Pfalz

Storhertigdömet Hessen (tyska: Großherzogtum Hessen) var tidigare en stat som delvis existerade där det tyska förbundslandet Hessen ligger idag. Det tillkom 1806, efter att det Tysk-romerska riket hade upplösts på grund av Napoleons krigföring och politik. Han upphöjde det tidigare lantgrevskapet Hessen-Darmstadt till storhertigdöme. På grund av det här och framför allt för att skilja det från den samtidigt existerande självständiga staten Hessen-Kassel var det emellanåt känt som Hessen-Darmstadt

Historia[redigera | redigera wikitext]

På grund av att Hessen hade stött Napoleon och varit medlem i hans rhenförbund tvingades man avträda en stor del av sitt territorium vid Wienkongressen 1815. Territoriet som hade tillhört hertigdömet Westfalen och som Hessen hade fått vid mediatiseringen 1803 överlämndes till kungariket Preussen. Dock fick man även en del landområden på Rhens västra strand inklusive det viktiga federala befästningen vid Mainz.

Residenzschloss, slottet i Darmstadt som utgjorde storhertigarnas residens.

Storhertigdömet bytte 1816 sitt namn till Storhertigdömet Hessen och vid Rhen (tyska: Großherzogtum Hessen und bei Rhein).

1820 erhöll Hessen en författning. Under Ludvig II av Hessen-Darmstadt (1830-48) gjorde en liberal opposition sig alltmera gällande i lantdagen. Hans efterträdare Ludvig III av Hessen-Darmstadt blev tvungen att ge efter för de liberala kraven. 1849 anslöt han sig till den preussiska unionspolitiken men slog följande år om och ställde sig jämte regeringen under Reinhard Carl Friedrich von Dalwigk på Österrikes sida, vilket ledde till att Hessen invecklades i Tyska enhetskriget. De darmstadska trupperna besegrades av preussarna i slaget vid Lautach. Hessen fick betala dryga krigsskadestånd, och den halvan av det som låg söder om Main (Starkenburg och Rheinhessen), avräddes till Preussen, som införlivade området i den nyinträttade provinsen Hessen-Nassau.[1]

1867 inträdde Ludvig III i Nordtyska förbundet och upptogs 1871 Tyska riket. Ludvig III efterträddes av brorsonen Ludvig IV (1877-92), denne av sonen Ernst Ludvig (1892-1918). Under del liberala regeringarna Hofmann, von Starck och Finger genomfördes diverse reformer. Preussens inflytande gjorde sig alltmera gällande, bland annat kom de darmstadtska järnvägarna under preussisk kontroll 1896. Novemberrevolutionen 1918 fick under ledning av socialdemokraten Carl Ulrich ett oblodigt förlopp Ernst Ludvig förklarades avsatt men avsade sig ej sina rättigheter. En ny författning antogs i december 1919, och Folkstaten Hessen (tyska: Volksstaat Hessen) utropades.[1]

Den största delen av den staten, tillsammans med Frankfurt am Main, Waldeckområdet (Rhenprovinsen) och den tidigare preussiska provinsen Hessen-Nassau kom att blida den nya staten Hessen efter det andra världskriget. Undantaget var Montabaurdistriktet i Hessen-Nassau och den del av folkstaten Hessen som låg på Rhens västra strand (Rheinhessen) som istället blev en del av staten Rheinland-Pfalz. Bad Wimpfen, en exklav av Hessen, blev en del av kretsen Sinsheim i Baden-Württemberg.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Storhertigdömet Hessens tre provinser: Oberhessen, Starkenburg och Rheinhessen.

Storhertigdömet Hessen var indelat i tre provinser:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1202-03.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]