Storsjön

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Artiklar om andra sjöar som heter Storsjön hittas på Storsjön (olika betydelser).
Storsjön
Insjö
Storsjön på kartan över Jämtland
Red pog.svg
Storsjön
Geografiskt läge
Land  Sverige
Län Jämtlands län
Kommun Bergs kommun
Krokoms kommun
Åre kommun
Östersunds kommun
Landskap Jämtland
Socken Alsen, Näskott, Rödön, Ås, Hallen, Frösö, Norderö, Marby, Sunne, Marieby, Oviken, Näs, Hackås, Myssjö, Berg, Brunflo, Östersund
Koordinater  
  WGS 84 63°08′14″N 14°20′58″E / 63.13727°N 14.34958°Ö / 63.13727; 14.34958 (Storsjön)Koordinater: 63°08′14″N 14°20′58″E / 63.13727°N 14.34958°Ö / 63.13727; 14.34958 (Storsjön)
  SWEREF 99 TM 7001050, 467210
Satellitbild över Storsjön
Satellitbild över Storsjön
Mått
Areal 456 km² [1]
Längd 70 km
Bredd 25 km
Höjd 292 m ö.h. [2]
Strandlinje 439 km [2]
Medeldjup 17,3 m [1]
Maxdjup 74 m [1]
Volym 8 018 000 000 m³ [1]
Flöden
Tillflöden Indalsälven, Ytterån, Billstaån, Hovermoån samt uppskattningsvis 100 mindre bäckar
Huvudavrinningsområde Indalsälvens huvudavrinningsområde (40000)
VattendragsID (VDRID) 700828-141438
Status[1]
Ekologisk status Solid yellow (FFF685).svg Måttlig
Kemisk status (exkl. kvicksilver) Solid blue (52B4D0).svg God
   Miljöproblem[2]
Försurning Solid green (80B682).svg Nej
Övergödning Solid green (80B682).svg Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Solid red (F2716D).svg Ja
Främmande arter Solid red (F2716D).svg Ja
Flödesförändringar Solid green (80B682).svg Nej
Kontinuitetsförändringar Solid red (F2716D).svg Ja
Morfologiska förändringar Solid red (F2716D).svg Ja
Källa VISS (SE702172-143255)
Övrigt
Öar Frösön, Norderön, Andersön, Verkön samt ett stort antal småöar och holmar
Kuststäder Östersund
SjöID 702172-143255
ID vattenförekomst SE702172-143255
Vattenytans ID (VYID) 700389-142660
Vattendistrikt Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2)
Limnisk ekoregion Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen

Storsjön (IPA: /ˈstuːˌʂœn/ ) är en insjö i centrala Jämtland med en area på 464 kvadratkilometer. Den ligger i Indalsälvens vattensystem och är till ytan Sveriges femte största sjö. Storsjön är även landets fjärde största regleringsmagasin med en reglerbar volym på 1,25 kubikkilometer, samt den största sjön inom ett enda län.

Storsjön ligger i ett med norrländska mått tätbefolkat område som kallas för Storsjöbygden, en kulturbygd som också är bördig för jordbruk. Trots detta är sjön mycket näringsfattig och den har även klarat sig bra från föroreningar, och vattnet är således klart och ganska rent. Den kalkrika jordmånen ger även sjön ett naturligt försvar mot försurning. Sjön grenar sig i flera långsträckta och breda vikar som Myrviken, Bergsviken, Brunfloviken och så vidare. Storsjön har också många olika sund som Östersundet, Vallsundet, Sannsundet och Rödösundet.

Storsjöbygden och Storsjön beskrivs ibland som en oas i vildmarken, omgiven av höga fjäll i väster och stora skogsområden i öster. Enligt sägnen lever det mytomspunna Storsjöodjuret i sjön.

Båttrafiken på Storsjön är utbredd och sjön används även i stor omfattning till rekreation och fiske, såväl på vintern som på sommaren. Som en av de största sjöarna i Sverige är det fritt att fiska med handredskap från land och brygga[3]. Storsjön är en av fyra svenska sjöar som har allmänt vatten.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Storsjön och Andersöns brygga

Namnet Storsjön betyder "den stora sjön". Många öar och bygder runt Storsjön har sakrala namn, även om några som till exempel Andersön har förvanskats. Storsjöns namn förefaller livlöst i jämförelse med alla genuina ort- och sjönamn i dess närhet. Därför har namnet tolkats som ett kristet ersättningsnamn för ett äldre, okänt, fornnordiskt namn[4]. En del av Storsjön bär namnet Åssjön och detta namn skulle enligt vissa vara det som ersattes. Förleden Ås- härleds då från det norröna áss med omstridd betydelse, vanligtvis gud, vilket skulle ge "Åssjön" betydelsen (asa)gudarnas heliga sjö[5].

Sjöns stora öppna parti kallas Flaket och begränsas av, från norr medurs, Rödön, Frösön, Andersön, Norderön, Verkön, Utöarna, Hammarnäset. De enda större öarna är Åsön, ett före detta övningsmål för F4-flottiljen på Frösön, samt Gåjeholmen.. Den södra delen av Storsjön kalls för Södra Storsjöflaket.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Avlagringar i Storsjöns och dess närområdes berggrund är bland annat kalksten, svart alunskiffer och lerskiffer. Enligt vissa forskare härrör dessa från ett runt 500 miljoner år gammalt tropiskt hav. Ytterligare stöd för denna tes är de rester av ett korallrev som hittats utanför Andersön[6].

Storsjön bildades då den senaste inlandsisen smälte för drygt 9 000 år sedan. Enligt en populär teori skapades en stor issjö, den centraljämtska issjön då isen smälte, och denna skulle då utgöra Storsjöns moder. Smältvattnet utgjorde ett mindre innanhav som var uppdämt av en barriär av is i öst och av fjällvärlden i väst. Vid den så kallade bipartitionen delades resterna av inlandsisen i två delar och den centraljämtska issjön tömdes på vatten omkring 7 000 före Kristus.[7]

Hissmoforsen 1929

Andra menar att det rörde sig om flera avgränsade issjöar. En annan teori menar att Storsjöns direkta föregångare var en bred flod som kom att vidgas till en rund sjö (nuvarande Flaket) då isen smälte åt olika håll och sjön kom att avlänkas, först mot Krokomstrakten, senare mot Brunfloviken och andra håll[6].

Storsjöns enda utlopp är Hissmoforsen och vattnets kraft utnyttjades här redan i början av 1700-talet av kvarnar och sågverk, och 1889 började Hissmofors AB producera elektricitet här. För att bättre kunna utnyttja sjöns vatten anlades i slutet av 1930-talet en gemensam regleringsdamm och kraftverksdamm vid forsen.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Storsjön och fjällen på vintern
Hackås kyrka är en av många kyrkor som är belägna vid Storsjön.

Storsjön har en area på 464 kvadratkilometer. Största officiella djup är 74 meter, och medeldjupet är 17,3 meter, det största inofficiella djupet är 92 meter uppmätt av en dykare[8]. Sjöns normalvattenstånd är 292 meter över havet och varierar 2,75 meter enligt vattendomen från 1947. Avrinningsområdet är 12 064 kvadratkilometer och omfattar stora delar av Jämtlands fjällvärld från Sösjöfjällen i norr till Sylarna i söder. En del vatten kommer även från Norge. Medelvattenavföringen (det som rinner ur sjön) är 246 kubikmeter per sekund.

Bottentopografin i Storsjön är mycket kuperad med toppar och sänkor. Vissa branter ska ha en lutning på uppemot 75 grader. Det är dybotten i praktiskt taget hela sjön. På många håll är sjön grund och stenig.

Storsjöns klimat är mycket varmare än andra sjöars (utanför Skandinavien) på samma breddgrad, som har en nästan subarktisk miljö. Det är två faktorer som reducerar såväl värmen som kylan i Storsjön, dels är det det korta avståndet (15 mil) till Norska havet och dels är det den varma Golfströmmen. Temperaturen i sjön varierar, på sommaren är medeltemperaturen mellan plus 12 och plus 18°C, i juli normalt plus 15 °C, vid ytan, och plus 4-6°C vid botten. På vintern täcks sjön av ett tjockt lager is, men medeltemperaturen vid botten är fortsatt runt 4°C.[9] Stundom kan vindarna blåsa friskt över Storsjön, detta var länge ett problem för framför allt den gamla Vallsundsfärjan.

Fauna[redigera | redigera wikitext]

Storsjön är en art- och fiskrik sjö. Det finns nära 20 olika fiskarter i sjön där de vanligaste är öring (kallad Storsjööring, Jämtlands landskapsfisk), röding, gädda, abborre, harr, sik (fem olika arter), mört och lake. Även elritsa, ål och simpa finns i Storsjön. Vissa fiskarter förekommer numera även i sjön som ett resultat av mänsklig aktivitet. Pungräkan etablerade sig i sjön i början på 1970-talet efter utplantering högre upp i Indalsälven som fisknäringsdjur i reglerade fjällsjöar. Därefter har fiskfaunan i Storsjön successivt utökats med kanadaröding (från 1962) och nors. Spekulationer kring utplanterade malar finns, baserad på en gammal sägen, men något stöd till dessa spekulationer finns inte.

Storsjöodjuret, Storsjön och Östersund i bakgrunden.

Två större vattenlevande däggdjur finns i Storsjön — bäver och utter. Fågellivet är dessutom mycket rikt.

Storsjöodjuret[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Storsjöodjuret

Det mest mytomspunna i Storsjöns fauna är utan tvekan Storsjöodjuret, som enligt folktro förekommer i sjön. Odjuret har förmodligen observerats sedan urminnes tid och har dokumenterats i skrift sedan år 1635. Talrika observationer av fenomenet har gjorts från 1800-talet och framåt, främst under sommaren och särskilt under rötmånaden, mestadels i södra och östra delen av sjön. Storsjöodjuret var fridlyst av Jämtlands länsstyrelse 1986 till 2006 då fridlysningen upphävdes. Inga bevis eller foton av hög kvalitet har dock presenterats, precis som i skotska Loch Ness, varför odjurets existens i allmänhet betraktas vara just en sägen.

Fisk[redigera | redigera wikitext]

Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[10]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vallsundsbron. Innan bron byggdes fanns här en isväg som gick från Annersia hela vägen till Badhusparken i Östersund.

Frösön är Jämtlands fornhistoriska hjärta och kommunikationen över Storsjön har således varit stor genom tiderna. Lättast att korsa sjön har varit vintertid då isen var tjock. Gregoriemarknaden och Jamtamot hölls på vintern av delvis denna anledning.

Broar[redigera | redigera wikitext]

Åtskilliga broar förbinder landområden över Storsjön som till exempel Frösöbron (Östersund och Frösön), Vallsundsbron (Frösön och Annersia), Rödöbron (Frösön och Rödön) och Sannsundsbron (Hackås och Oviken. En bro till fastlandet över Östersundet fanns redan under vikingatiden på 1000-talet, vilket Frösöstenen vittnar om.

Isvägar[redigera | redigera wikitext]

Färjan Skidbladner mellan Norderön och Håkansta sett från Orrviken, med Åreskutan i bakgrunden.

Storsjön är isbelagd större delen av vintern, vanligtvis från den 1 december till mitten av maj. När isen är tillräckligt tjock (oftast mellan januari och april) plogas 50 meter breda isvägar som förenar bygder och underlättar kommunikationen. Den metertjocka isen brukar bära fordon på upp till 2-4 ton. Förr hade vintervägarna den största betydelsen för framlänningarna, som befolkningen runt Storsjön tidigare kallades. För under vintern var transporter mycket lättare att företa sig. I början av 1900-talet markerades de då åtminstone 30 isvägarna med hjälp av ruskor och sköttes av den by som hade störst nytta av att använda vägen.[11] Efter att isen lagt sig och kunde bära en vuxen karl prövade man isen genom att släppa en yxa med eggen uppåt. Höll isen var den gångbar, höll den när man slog med yxans "nacke" tre gånger med full kraft så höll den också för en häst.[12] Isvägarna användes därefter i princip tills den första hästen föll igenom. Ju senare på våren desto lättare hästar användes, och speciella tekniker för att få upp den häst som fallit igenom fanns. Vägverket tog över skötseln 1937 och i takt med att fler broar byggts har isvägarna blivit mindre vanliga.[13]

Färjor[redigera | redigera wikitext]

Trafikverket Färjerederiet underhåller numera endast två leder på Storsjön; Håkanstaleden mellan Norderön i Östersunds kommun och Marby i Åre kommun med färjan Skidbladner, samt Isöleden mellan Isön och Norderön, alla i Östersunds kommun, med färjorna Fröja och Hymer.

Annan sjöfart[redigera | redigera wikitext]

Storsjön har en lång ångbåtstradition. En plan angående en kommunikationsled från Bottenviken genom Storsjön till Norska havet fanns. Av detta blev emellertid intet av men ångbåtstrafiken tog kraftigt fart senare på 1870-talet. Än i dag trafikerar S/S Thomée och S/S Östersund Storsjön.

Regelbunden båttrafik har det funnits på Storsjön sedan 1750-talet[14]. Förr var roddbåtar i olika storlekar mycket vanliga, de största var fyra- till sexmannaroddare.

Storsjön har goda förutsättningar för segling, då det blåser mycket på sjön. Kölbåtar, jollar som optimist och mirror, och sportbåtar som C55, är några exempel av segelbåtar som förekommer på Storsjön. Sjöns största båt är även en segelbåt, på 42 fot. 2005 anordnades världsmästerskapen i mirrorjolle på Storsjön med sju deltagande länder och 104 båtar. Sjön har även varit värd för europamästerskapen och de svenska mästerskapen.

Storsjöbygden[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Storsjöbygden

Området som omger Storsjön kallas för Storsjöbygden. Detta är ett tättbefolkat och bördigt jordbrukslandskap med kalkrika jordar och en lång historia. Mer än hälften av den jämtska befolkningen bor runt Storsjön. Jämtlands två största tätorter Östersund och Brunflo ligger intill Storsjön. Många byar och gårdar ligger tätt inpå varandra runt omkring sjön.

Öar[redigera | redigera wikitext]

I Storsjön finns insjööarna Frösön, Norderön, Andersön och Verkön. Frösön är den största (med sin yta på 41 kvadratkilometer är Frösön även Sveriges 27:e största ö) och vid det östra sundet från Frösön räknat ligger staden Östersund. Frösön har även en egen sjö, den fågelrika Ändsjön. Några mindre öar är Åsön, Skansholmen och Isön.

Panorama över Östersundet och Östersund med Frösöbron, sett från den högsta punkten på Frösön, Östberget.
Panorama över Östersundet och Östersund med Frösöbron, sett från den högsta punkten på Frösön, Östberget.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!Vy_y_c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Fiske i Storsjön”. Jämtlands länsstyrelse. http://www.fiske.jamtland.se/LSTZ/storsjon.asp. Läst 9 maj 2008. 
  4. ^ Ekerwald, Jämtarnas historia sid. 92
  5. ^ Ekerwald, Jämtarnas historia sid. 38
  6. ^ [a b] Sundberg, Storsjöodjuret sid. 12
  7. ^ Sundberg, Storsjöodjuret sid. 11
  8. ^ Sundberg, Storsjöodjuret sid. 16
  9. ^ Sundberg, Storsjöodjuret sid. 77
  10. ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012. 
  11. ^ Olsson, "Storsjöns isvägar" i Jämten 1992 sid. 60
  12. ^ Olsson, "Storsjöns isvägar" i Jämten 1992 sid. 62
  13. ^ Olsson, "Storsjöns isvägar" i Jämten 1992 sid. 65
  14. ^ Modig, "Med ångbåt på Storsjön" i Jämten 1992 sid. 56

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]