Storspov

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Storspov
Status i världen: Nära hotad[1]
Numenius arquata Reculver.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Vadare
Charadrii
Familj Snäppor
Scolopacidae
Underfamilj Tringinae
Tribus Spovar
Numeniini
Släkte Numenius
Art Storspov
N. arquata
Vetenskapligt namn
§ Numenius arquata
Auktor Linné, 1758
Numenius arquata flying.jpg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Storspov (Numenius arquata) är en fågel som tillhör familjen snäppor inom ordningen vadarfåglar.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Storspoven är världens största vadare. Den har långa ben och en lång näbb som böjer av nedåt. Honorna har ofta urskiljbart längre näbb. Storspoven är ungefär 50-55 cm lång, och har ett vingspann på omkring 100 cm. Den är brungråspräcklig med en smal vit triangel från stjärtens bas upp på ryggen.

Dess karaktäristiska starka rytmiskt drillande sång som börjar med några ödsliga och dystra toner är ett välkänt läte i det svenska sommarlandskapet. Dess lockläte är en stark uppåtkrökt vissling även den med en ödslig klang.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Dess häckningsområde sträcker sig genom hela norra Europa, genom Ryssland och så långt österut som till Kazakhstan, Mongoliet och Kina. Merparten är flyttfåglar som övervintrar i norra Afrika, Sydeuropa, vid Atlantkusten i Europa, runt Medelhavet, i Turkiet och i Asien. På de brittiska öarna stannar den hela året.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Storspoven häckar över hela Sverige förutom i fjälltrakten. Den upptogs som missgynnad (NT) på rödlistan över hotade arter på grund av populationens minskning.[2] I 2010 års rödlista kategoriseras den som sårbar (VU).[3]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Storspoven är ganska skygg för människor. Bortsett från häckningssäsongen är den mycket social och ses ofta tillsammans med flera individer. Storspoven ses ofta högre upp på åkrar och fält än många av de andra vadarna.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Storspovens ägg och bo

Boet är en enkel tillplattad yta på taiga, äng eller liknande plats och rymmer normalt 3-6 ägg. Ruvningstiden är ungefär en månad.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Storspoven födosöker främst genom att med sin långa krökta näbb leta i mjuka lerbottnar efter ryggradslösa djur. Näbben fungerar utmärkt för att plocka upp sandmaskar ur deras u-formade bo. Storspoven kan också vid tillfälle plocka krabbor och daggmaskar.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Förr kallades den vindspov, vindspole, tullare, långnäbba och kovipa.[4]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Storspoven är Västerbottens landskapsdjur.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Numenius arquata Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Artfaktablad (pdf)
  3. ^ Artdatabankens rödlista 2010
  4. ^ Sven Nilssons Foglarna 1858

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]