Storspov
| Storspov Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Vadare Charadrii |
| Familj | Snäppor Scolopacidae |
| Underfamilj | Tringinae |
| Tribus | Spovar Numeniini |
| Släkte | Numenius |
| Art | Storspov N. arquata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Numenius arquata | |
| Auktor | Linné, 1758 |
 |
|
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Storspov (Numenius arquata) är en fågel som tillhör familjen snäppor inom ordningen vadarfåglar.
Innehåll |
Utseende och läte [redigera]
Storspoven är världens största vadare. Den har långa ben och en lång näbb som böjer av nedåt. Honorna har ofta urskiljbart längre näbb. Storspoven är ungefär 50-55 cm lång, och har ett vingspann på omkring 100 cm. Den är brungråspräcklig med en smal vit triangel från stjärtens bas upp på ryggen.
Dess karaktäristiska starka rytmiskt drillande sång som börjar med några ödsliga och dystra toner är ett välkänt läte i det svenska sommarlandskapet. Dess lockläte är en stark uppåtkrökt vissling även den med en ödslig klang.
Utbredning [redigera]
Dess häckningsområde sträcker sig genom hela norra Europa, genom Ryssland och så långt österut som till Kazakhstan, Mongoliet och Kina. Merparten är flyttfåglar som övervintrar i norra Afrika, Sydeuropa, vid Atlantkusten i Europa, runt Medelhavet, i Turkiet och i Asien. På de brittiska öarna stannar den hela året.
Förekomst i Sverige [redigera]
Storspoven häckar över hela Sverige förutom i fjälltrakten. Den upptogs som missgynnad (NT) på rödlistan över hotade arter på grund av populationens minskning.[2] I 2010 års rödlista kategoriseras den som sårbar (VU).[3]
Ekologi [redigera]
Storspoven är ganska skygg för människor. Bortsett från häckningssäsongen är den mycket social och ses ofta tillsammans med flera individer. Storspoven ses ofta högre upp på åkrar och fält än många av de andra vadarna.
Häckning [redigera]
Boet är en enkel tillplattad yta på taiga, äng eller liknande plats och rymmer normalt 3-6 ägg. Ruvningstiden är ungefär en månad.
Föda [redigera]
Storspoven födosöker främst genom att med sin långa krökta näbb leta i mjuka lerbottnar efter ryggradslösa djur. Näbben fungerar utmärkt för att plocka upp sandmaskar ur deras u-formade bo. Storspoven kan också vid tillfälle plocka krabbor och daggmaskar.
Namn [redigera]
Förr kallades den vindspov, vindspole, tullare, långnäbba och kovipa.[4]
Övrigt [redigera]
Storspoven är Västerbottens landskapsdjur.
Källor [redigera]
- ^ BirdLife International 2004. Numenius arquata. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061207.
- ^ Artfaktablad (pdf)
- ^ Artdatabankens rödlista 2010
- ^ Sven Nilssons Foglarna 1858
Externa länkar [redigera]
- Sveriges Radio: P2-fågeln - Storspov - Läte
- Wikimedia Commons har media som rör Storspov
- Artportalen: Dagens fågel – senaste observationerna – bilder
- Dansk ornitologisk forening
