Större musöra
| Större musöra Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Läderlappar Vespertilionidae |
| Släkte | Myotis |
| Art | Större musöra Myotis myotis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Myotis myotis | |
| Auktor | (Borkhausen, 1797)[2] |
| Utbredning | |
Utbredningsområde
(Enligt IUCN ligger gränsen idag en bit längre norrut.) |
|
| Synonymer | |
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Större musöra (Myotis myotis)[3][4][5] är en däggdjursart som först beskrevs av Moritz Balthasar Borkhausen 1797.[2] Större musöra ingår i släktet Myotis, och familjen läderlappar.[6][7][8] Inga underarter finns listade.[6] Den kallas även stort musöra.[9]
Innehåll |
Utseende och läte [redigera]
Större musöra är en av Europas största fladdermusarter med en vingbredd upp till 45 cm, kroppslängd mellan 6,5 och 9 cm och vikt upp till 40 g.[10] Pälsen är mellanbrun på ovansidan, ljusgrå under. Yngre individer är mera jämnfärgade.[10]
Lätet är långsamma ljudpulser med en medelfrekvens på omkring 35 kHz.[11]
Utbredning [redigera]
Arten förekommer i Syd- och Centraleuropa, i Nordafrika och delar av Asien[10]. Arten förekommer sällsynt, men reproducerar sig inte, i Sverige. Första gången observerades den i Fyledalen i Skåne 1985[12]
Ekologi [redigera]
Större musöra börjar jaga efter solnedgången. Flykten varierar i hastighet. Födan består framför allt av skalbaggar, gärna jordlöpare[10], och stora fjärilar.[9] Den kan även ta spindlar[1]. Arten uppehåller sig i öppna marker och längs skogsbryn. Vinterdvalan tillbringas i grottor och andra håligheter. Dagvistet är i liknande lokaler, men även byggnader kan användas.[9]
Hot och status [redigera]
IUCN kategoriserar Större musöra globalt som livskraftig.[1]
Noter [redigera]
- ^ [a b c] 2008 Myotis myotis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
- ^ [a b] http://www.bucknell.edu/msw3/browse.asp?s=y&id=13802497
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK.. http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ Dyntaxa Myotis myotis
- ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. Sid. 232-233. ISBN 91-1-864142-3
- ^ [a b c d] Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995). Däggdjur: alla Europas arter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Sid. 48-50. ISBN 91-46-16576-2
- ^ Lundberg, Peter; de Jong, Johnny (1995). Sveriges smådäggdjur. Örebro: Fältbiologerna. Sid. 27. ISBN 91-85094-60-9
- ^ Ingemar Ahlén (2004). ”Fladdermusfaunan i Sverige Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2004.”. Fauna och Flora. http://www.artdata.slu.se/FaunaochFlora/pdf/faunaochflora_98_2_2004_Ahlen_Bats%20in%20Sweden.pdf. Läst 2009-06-05.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Större musöra.
- Wikispecies har information om Myotis myotis.
