Stortorget, Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′30″N 18°04′14″Ö / 59.32500°N 18.07056°Ö / 59.32500; 18.07056

Stortorget i juni 2013.

Stortorget är Stockholms äldsta[1] torg, beläget i Gamla stan. Stortorget utgjorde från början den centralpunkt kring vilken staden växte fram.[1] Vid Stortorget fanns sedan 1300- till 1700-talen stadens Rådstuga. Stortorget var platsen för Sveriges första apotek öppnat av apotekaren Anthonius Busenius 1575. På Stortorget arrangeras årligen Stortorgets julmarknad. Sedan 2001 finns Nobelmuseet i Börshuset.

Historik[redigera | redigera wikitext]

"Kvartet Rådstugan" och Stortorget på Alfred Rudolf Lundgrens Stockholmskarta från 1885.

Stortorget finns omnämnt som stora torghit (1420) och stoor tårgeett (1646). I Erik XIV:s privilegier för Stockholms stad av år 1563 stadgades att all handel skulle drivas på Stortorget och inte på malmtorgen. När senare torgen utanför Gamla stan fick tillåtelse till ”bond- och mångelskehandel” var det dock Stortorget som försåg den inre staden med livsmedelsvaror. Så småningom förlades torghandeln för denna stadsdel till Järntorget och slutligen till Kornhamnstorg. All annan försäljning än av mjölk förbjöds på Stortorget 1849.[2]

På Stortorget ägde Stockholms blodbad rum i november 1520. Den första avrättningen på torget som är känd skedde 1280 då folkungarna Jöns Karlsson, Börje Filipson och Jöns Filipson avrättades på befallning av Magnus Ladulås, efter sin delaktighet i Folkungaupproret.

Kanonkulan[redigera | redigera wikitext]

I hörnhuset vid Skomakargatan finns ett minnesmärke i form av en kanonkula som sitter synligt inmurad i fasaden. En folksägen berättar att kulan skjutits dit från Brunkeberg i samband med Gustav Vasas belägring av Stockholm år 1521 och var avsedd att döda Kristian II när han satt i ett av husets fönster, men förfelade sitt mål. Kulan sattes åter upp när huset byggdes om 1795. Sanning är dock att Möbelhandlare Fredrik Christian Hans Grevesmuhl lät år 1795 bygga ett gustavianskt borgarhus på hörnet Stortorget och Skomakargatan och det var han som då murade in kanonkulan i hörnet på sitt nya hus för att symbolisera Gustav Vasas belägring som fick Kristian II att ge upp.[3]

Byggnadsverk[redigera | redigera wikitext]

Vid Stortorget finns förutom Börshuset bland andra Grillska huset och de Schantzska och Seyfridtzska husen. Mitt på torget finns Stortorgsbrunnen ritad av Erik Palmstedt 1778. Brunnen färdigställdes i samband med att Börshuset uppfördes vid torget och grävdes så djup att den, enligt uppgift, nådde ned i nivå med Mälarens yta. Den flyttades sommaren 1857 till Brunkebergstorg. Anledning var att brunnen sinat och att brunnshuset störde trafiken. År 1953 återfördes dock brunnshuset som ett estetiskt monument till Stortorget.[4]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Stortorget mot väst med Stortorgsbrunnen till vänster, Schantzska huset (röd fasad) och Seyfridtzska huset (gul fasad) i mitten, och Börshuset till höger, oktober 2011.
Stortorget mot väst med Stortorgsbrunnen till vänster, Schantzska huset (röd fasad) och Seyfridtzska huset (gul fasad) i mitten, och Börshuset till höger, oktober 2011.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Stockholms gatunamn (1986), sida 57
  2. ^ Lundin & Strindberg 1882[sidnummer behövs]
  3. ^ ”Konstigheter, dolda och hemliga föremål”. http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/se_gora/konstigheter.php. 
  4. ^ Landell 1992, s. 80, 81

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]