Stortrapp
| Stortrapp Status i världen: Sårbar[1] Status i Sverige: Nationellt utdöd[2] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tran- och rallfåglar Gruiformes |
| Familj | Trappar Otididae |
| Släkte | Otis |
| Art | Stortrapp O. tarda |
| Vetenskapligt namn | |
| § Otis tarda | |
| Auktor | Linné, 1758 |
_in_Spain_fields.jpg)
Stortrapp på häckningsplats i Spanien.
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Stortrapp (Otis tarda) är en fågel i familjen trappar.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Stortrappen är en stor och tung fågel. Dess huvud och hals är ljust askgrå. Ryggen och skuldrorna är tvärvattrade i svart och rostgult och armpennorna är vita med svartbruna spetsar. Hanen, som uppnår en längd på över en meter, bär vid näbbroten ett slags mustasch av långa fjädrar. Den betydligt mindre honan saknar denna prydnad. Stortrappen är världens tyngsta flygande fågel. Hannen kan ha ett vingspann på 240 cm och väga upp till 16 kg.
[redigera] Utbredning och status
Stortrappen förekommer i södra och mellersta Europa och i delar av Asien. Det europeiska beståndet har minskat kraftigt - på grund av jakt, jordbruksgifter och biotopförluster - och omfattar nu ca 35.000 individer, vilket gör den till en av de mest hotade fåglarna i Europa.
[redigera] Förekomst i Sverige
I Sverige häckade den årligen i Skåne, bland annat på Skanörs ljung[3], men de sista försvann under 1860-talet.[4] Under 1900-talet har den observerats på Öland, i Skåne och på Västgötaslätten totalt ett tiotal gånger.[5]
[redigera] Förekomst i Storbritannien
I Storbritannien startades 2004 en återinplantering av stortrappen, vilket 2009 ledde till den första lyckade häckningen i landet sedan 1832.[5]
[redigera] Ekologi
Stortrappen lever och häckar på öppna slätter, betesmarker, hedar och stäpper. Hannens spel är spektakulärt, bland annat vänder han "ut och in" på fjäderdräkten.[5] Honan lägger tre olivgråa, brunfläckiga ägg i en håla i marken. Stortrappen är skygg och försiktig samt vistas ständigt på fria fält, långt från människor. Den missgynnas av snörika vintrar eftersom den då måste flytta till andra områden för att finna föda.
[redigera] Namn
En gammal svensk jägarterm för arten är pommersk kalkon.[3]
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ BirdLife International 2004. Otis tarda. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2007-01-18.
- ^ ArtDatabankens faktablad. Läst 20070117.
- ^ [a b] Nordisk familjebok (1919) [1], vol.29, "Tidsekvation - Trompe", sid: 623-624
- ^ Nya och försvunna ryggradsdjur i Sverige, Nationellt resurscentrum för biologi & bioteknik, besökt 1 maj 2009.
- ^ [a b c] Fältbiologen (2010) nr.2, sid:22
[redigera] Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
- Fältbiologen 2010:2, artikeln "Stortrappens återkomst".
