Strawberry Fields Forever

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
"Strawberry Fields Forever"
Singel av The Beatles
A-sida "Penny Lane"
Släpptes 17 februari 1967 (Storbritannien), 13 februari 1967 (USA)
Format 7"
Genre Psykedelisk Rock
Längd 4:10
Skivbolag Parlophone,
Låtskrivare John Lennon och Paul McCartney
Producenter George Martin
The Beatles singlar i Europeisk kronologi
"Yellow Submarine/Eleanor Rigby"
(1966)
"Penny Lane/Strawberry Fields Forever"
(1967)
"All You Need Is Love/Baby You're a Rich Man"
(1967)

Strawberry Fields Forever är en Beatleslåt från 1967 skriven av John Lennon. Paul McCartney står med som upphovsman till låten, men Lennon gjorde i stort låten själv. Låten brukar ses som en stor höjdpunkt inom den psykedeliska musiken. Låten spelas i filmerna Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band, I Am Sam och Across the Universe.

Låten och inspelningen[redigera | redigera wikitext]

Grindstoplen till Strawberry Field, som numera är en populär turistattraktion i Liverpool.

Låten spelades in 1966, ursprungligen avsedd för Sgt. Pepper-albumet, men släpptes istället som singelskiva i februari 1967. Den blev dubbel A-sida med Penny Lane. Båda låtarna inkluderades sedan på den amerikanska versionen av Magical Mystery Tour-albumet.

Strawberry Field var, och är, ett barnhem som drivs av Frälsningsarmén i Liverpool där Lennon brukade leka som liten. (Det ska poängteras att det riktiga platsnamnet stavas i singularis, alltså Strawberry Field.)

Låten är ganska drömmande och varm och man blir kanske förvånad i slutet då man tror att låten är slut. Plötsligt efter några sekunders tystnad börjar ett par flöjter spela okontrollerat och stressat tillsammans med trumslagning. Allt tonas ner och man kan höra en spöklik John Lennon säga "Cranberry Sauce". Enligt de som letar ledtrådar till Paul is dead-fenomenet säger han "I buried Paul", "jag begravde Paul".

Från början spelades låten in med den vanliga rockinstrumentationen, men Lennon var missnöjd med resultatet. Gruppens producent George Martin hjälpte honom då att göra en version med trumpeter och cello. Lennon blev då nöjd med den första delen av den ena versionen och slutet av den andra, varpå han ville att Martin skulle klippa ihop båda versionerna, trots att de gick i olika tonarter och olika tempo. Martin lyckades med detta konststycke genom att använda sig av varispeed. Bland instrumenten i den slutliga versionen finns gitarr, piano, mellotron, bas, svarmandal (ett slags indisk cittra, spelad av George Harrison) och olika sorters trummor.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Mark Lewisohn: The Complete Beatles Chronicle