Strejk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Strejkande gruvarbetare framför Risbergsschaktet i april 1891. Norbergsstrejken
Skräddare strejkar, New York, Förenta staterna, 1910
Strejker och lockouter i Sverige år 1903-2005. Antal arbetsinställelser och andel anställda som berörts.

En strejk är arbetsvägran från arbetstagare på en arbetsplats.

Strejk har ända sedan fackföreningsrörelsens första tid varit arbetstagarnas yttersta stridsåtgärd i arbetskonflikter. Vid en strejk blockeras arbetsplatsen så att inget eller endast begränsat arbete kan utföras där. Under fackföreningsrörelsens barndom kunde arbetsgivaren ibland anskaffa strejkbrytare, så kallade svartfötter, som utförde arbetet. Våldsamma konflikter kunde då uppkomma mellan strejkande och strejkbrytare, (se till exempel Amaltheadådet), eller med polis och militär, (se till exempel Ådalshändelserna).

I moderna avtalsrörelser är strejk fortfarande arbetstagarens yttersta åtgärd, motsvarat av arbetsgivarens möjlighet till lockout. Som en markering av förhandlingspositionen kan då en strejk utlysas till ett visst datum. Vilka som skall delta i strejken talas också om. Strejken kan avse alla anställda inom ett eller flera fackförbund i hela branscher eller begränsas till särskilt utvalda nyckelpersoner eller gälla bara deltid (jämför övertidsblockad). Strejkens högsta stadium är generalstrejken, en storstrejk som förlamar hela samhällsproduktionen för kortare eller längre tid. Historiens första vilda generalstrejk genomfördes i Frankrike i maj 1968. Andra typer av stridsåtgärder kan vara demonstrationer, blockader eller civil olydnad; jämför även sabotage.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kolbrytarstrejken i Sheffield 1893

Strejker motsvaras i viss mån av gesälluppror under 1700-talet men är i huvudsak en företeelse som uppkom i samband med industrialismens genomslag. På de stora industriarbetsplatserna som då skapades ersattes ägaren av ett aktiebolag och det personliga förhållandet mellan en arbetstagare och arbetsgivarna försvann. Samtidigt blev detta grogrunden för fackföreningsrörelsens och socialismens framväxande i takt med att arbetarna i allt högre grad organiserade sig och gemensamt krävde förändringar av arbetsvillkor, löner, arbetstider och anställningstrygghet. Strejker har emellertid använts även för politiska ändamål, så kallade politiska strejker - den Politiska storstrejken 1902 hade exempelvis som syfte att understryka kraven på allmän rösträtt. Storstrejker (generalstrejker eller masstrejker) där konflikter sprider sig till flera områden, ofta som sympatiåtgärder, förekom tidigt (Belgien 1893, 1902 och 1913, Ryssland och Finland 1905 och 1917, Ungern 1907). Den svenska storstrejken 1909 är ett typexempel på denna typ av generalstrejk, även i internationellt perspektiv.[källa behövs]

Hyresstrejk, New York, Förenta staterna, 1919.

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

En milstolpe i fackföreningsrörelsens historia är generalstrejken i Chicago, Illinois 1886, då 300 000 arbetare strejkade (inkluderat strejkande i andra städer än Chicago) för 8 timmars arbetsdag. Konflikten fick våldsamma följder med flera arbetare dödade, den s.k. Haymarketmassakern, och datumet, den 1 maj, lever vidare i den internationella arbetarrörelsens firande av första maj.

Solidaritetsmöte i maj 2012 på Järntorget, Göteborg för strejkande grekiska stålarbetare på verket Elliniki Halivurja.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Strejker förekom i Sverige långt innan den industriella revolutionen. I Sala silvergruva lade gruvdrängar ner arbetet 1552 och krävde högre lön. Kungen, Gustav Vasa, ingrep och brännmärkte aktionen som "myteri". De strejkande fängslades och några av dem avrättades troligen – avrättning var då ett vanligt straff för myterister och andra upprorsmakare[1].

En uppmärksammad strejkaktion i Sverige var Sundsvallsstrejken 1879, som också var den mest omfattande under hela 1800-talet. Den tidiga fackföreningshistorien i Sverige kulminerade i 1909 års storstrejk och händelserna i Ådalen 1931.

Vid 1909 års storstrejk var som mest omkring 250 000 arbetare inblandade i stridsåtgärder (under augusti 1909). Strejken slutade dock i vad många LO-medlemmar ansåg vara ett nederlag eftersom strejkkassorna tröt, och många valde därför att återgå till arbetet efter ett par månaders strejk. Splittringen inom LO ledde till att en fraktion bröt sig ur och bildade SAC, Syndikalisternas fackförbund.

Mellankrigstiden var i Sverige en oerhört strejkfylld tid. Både SAC och LO-förbunden gick ofta i strejk med varierande framgångar. 1939 skrev LO och SAF, arbetsgivarnas förbund, under det så kallade Saltsjöbadsavtalet som reglerade vissa förhållanden inom svenskt arbetsliv, bland annat tilläts varje arbetare att gå med i ett fackförbund om denne så önskade medan SAF å sin sida fick igenom paragraf §32, "varje arbetsgivare har rätt att ensam fördela arbetet". Man kom även överens om fredsplikt, det vill säga att under tiden som ett avtal gäller har ingendera sida rätt att förändra avtalet.

Strejkande arbetare tågar mot Lunde där strejkbrytare huserar. En stund senare öppnar militären eld mot tåget och fem arbetare stupar, ytterligare fem såras.

Perioden mellan slutet av Andra världskriget och slutet av 1960-talet var en historiskt lugn period i Sverige avseende strejker efter den stora Metallstrejken 1945.

1969 utbröt i Malmfälten en vild strejk i LKABs gruvor. Arbetarna i gruvorna var missnöjda med de nyss framförhandlade avtalet mellan Gruvarbetarförbundet och LKAB, med arbetsmiljön och arbetsordningen och vägrade återgå till arbetet fast det rådde fredsplikt. Strejken fick ett oerhört genomslag i dåtidens medier och blev för regeringen Palme en svår belastning då LKAB var ett statligt ägt företag där missförhållanden nu exponerades. Sex miljoner kronor samlades in av allmänheten till de strejkande och deras familjer. Konflikten löste sig efter ett drygt halvår våren 1970. Vilda strejker förekom mycket ofta under 1970-talet[2] med den stora Skogsarbetarstrejken 1975 som kulmen, där arbetarna fick igenom sitt huvudkrav på fast månadslön. Totalt beräknas 1312 olovliga stridsåtgärder ha genomförts i Sverige på 1970-talet, eller om man så vill ungefär en ny strejk var tredje dag.[3] Medbestämmandelagen MBL infördes 1976 vilket gav arbetsgivaren större rätt att avskeda arbetstagare vid vild strejk.

I 1980 års avtalsrörelse försökte SAF få igenom ett 0%-lönebud till arbetstagarna, detta med hänsyn till det rådande ogynnsamma ekonomiska läget i Sverige och världen. LO-förbunden vägrade acceptera budet, och en generalstrejk bröt ut 1980. Konflikten löste sig efter ett par veckor genom att LO fick igenom ett 7% lönepåslag.

Förekomst av strejker i olika branscher[redigera | redigera wikitext]

Den tidiga historien dominerades av strejker inom tillverkningsindustrin. Särskilt vanliga var strejker på industrier med råvaruförädling och industrin i storstäderna. Högst strejkfrekvens fanns i Norrland, Stockholm, Göteborg och Malmö.

I modern tid har konflikter som gått till strejk blivit ovanligare inom den privata sektorn. eller har konflikterna hanterats så att endast mindre strejker och lockouter kommit till stånd. I takt med allt hårdare ekonomiska villkor i den offentliga sektorn har denna istället drabbats av allt fler konflikter.

Regelverk[redigera | redigera wikitext]

Strejker regleras i avtal (se avtalsrörelse) mellan å ena sidan fackföreningar och å andra sidan arbetsgivarorganisationer. I dessa avtal regleras även under vilka former parternas stridsåtgärder skall lyda, och brott mot dessa former klassas som avtalsbrott. En vild strejk är en strejk som inte följer dessa regler och historiskt sett den vanligaste formen.

Medling[redigera | redigera wikitext]

I en konflikt som pågått en tid eller som hotar att medföra bestående skador för inblandade eller tredje part kan medlare utses, under vissa förhållanden kan medling påtvingas parterna. I yttersta fall kan ett medlingsbud påtvingas parterna genom lagstiftning.

Strejkande i Oxford, 2006

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Broström Anders, red (1981). Storkonflikten 1980. Stockholm: Arbetslivscentrum. Libris 7755411. ISBN 91-86158-01-5 
  • Cederqvist, Jane (1980). Arbetare i strejk: studier rörande arbetarnas politiska mobilisering under industrialismens genombrott : Stockholm 1850-1909 = [Workers on strike] : [the political mobilization of the working class in Stockholm 1850-1909]. Monografier / utgivna av Stockholms kommun, 0280-4778 ; 41. Stockholm: LiberFörlag. Libris 7268397. ISBN 91-38-72343-3 (hft.) 
  • Kjellberg, Anders (2011). ”Storkonflikten 1980 och andra stora arbetskonflikter i Sverige”. Arbetarhistoria (Stockholm : Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, 1984-) 2011:2–3: sid. 33-40 : ill. ISSN 0281-7446. ISSN 0281-7446 ISSN 0281-7446. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1964085&fileOId=2429493.  Libris 8260504 - Artikel som jämför storstrejken 1909, metallstrejken 1945 och storkonflikten 1980.
  • Norman, Birger (1981). Ådalen 31: en berättelse. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7234955. ISBN 91-29-54856-X (inb.) 
  • Olsson, Tom (1980). Pappersmassestrejken 1932: en studie av facklig ledning och opposition. Arkiv avhandlingsserie, 0347-4909 ; 10. [Lund]: [Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia]. Libris 7745651. ISBN 91-85118-47-8 
  • Schiller, Bernt (1967). Storstrejken 1909: förhistoria och orsaker. Studia historica Gothoburgensia, 0081-6515 ; 9Scandinavian university books, 99-0103642-9. Göteborg: Elander. Libris 8078702 
  • Björk Barbro, Schnell Jan-Bertil, red (1979). Sundsvallsstrejken 1879: [samtida dokument och historisk belysning]. Sundsvall: Sundsvalls mus. Libris 169706. ISBN (Inb.) 
  • Thörnqvist, Christer (1994) Arbetarna lämnar fabriken. Strejkrörelser i Sverige under efterkrigstiden, deras bakgrund, förlopp och följder. Göteborg: Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg 9

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Adolfsson, M: ”Fogdemakt och bondevrede”, Natur och Kultur, 2008, sid. 152-153.
  2. ^ "1973 genomfördes 65 strejker som omfattade 5 039 arbetare, 1974 genomfördes 252 strejker som omfattade 26 997 arbetare och 1975 genomfördes 290 strejker som omfattade 37 511 arbetare". Dokument från SKP:s 2:a kongress 1976. www.marxistarkiv.se/sverige/kfml-skp/skp_2_kongress.pdf
  3. ^ Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek, hemsidan, läst 8/11 2013.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]