Strejkbryteri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pinkertonväktare eskorterar strejkbrytare i Buchtel, Ohio, USA, 1884.

Strejkbryteri är arbete som pågår trots regelrätt strejk eller arbetsblockad. Kring år 1900 var strejkbryteri ett återkommande inslag i de dåvarande konflikterna mellan fackföreningar och arbetsgivare, och möttes ofta av bråk och våldsamheter från de strejkande, innan förhandlingsavtal slöts och strejkvakter infördes. Ett nedsättande ord för strejkbrytare är svartfot.

Strejkbryteri har främst från arbetarrörelsen betraktats som ett allvarligt problem, då det minskar effekten av en strejk. Enligt arbetsrättslagstiftningen är en strejkbrytare den medlem i ett fack som inte strejkar fastän dennes fackförening säger att denne ska göra det.[källa behövs] Enligt fackföreningarna anses även icke medlemmar som strejkbrytare om de arbetar mot fackföreningarnas vilja. Dessa kan få ett svårt val, eftersom de vanligen inte får ersättning av fackförening utan blir utan inkomst om de strejkar.

Under början av 1900-talet fanns det i Sverige en strejkbrytarorganisation vid namn Arbetets frihet och 1925 grundades Vesterbergslagens Strejkbrytarförbund i Bergslagen.

Efter sprängningen av skeppet Amalthea i Malmö hamn 1908 upphörde importen av utländska strejkbrytare och under 1930-talet avtog strejkbryteriet successivt och upphörde i praktiken helt vid decenniets slut eftersom det inte var förenligt med Saltsjöbadsandan.[1]

Inom den Svenska arbetarrörelsen förutsatte man länge att strejkbrytare hade ideologiska skäl, snarare än kortsiktigt privatekonomiska. T ex så antas det att de ökända strejkbrytarna i Ådalen 1931 var "rikemanssöner från Stockholm".[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kjellberg, Anders (2002) "Ett nytt fackligt landskap - i Sverige och utomlands", Arkiv nr 86-87, s. 76-78
  2. ^ ”Skotten i Ådalen -31” (MP3). P3 Dokumentär. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/3543930.mp3. Läst 23 april 2012. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Flink, I (1978) Strejkbryteriet och arbetets frihet. En studie av svensk arbetsmarknad fram till 1938. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Se även[redigera | redigera wikitext]