| Strontium |
 |
|
|
| Allmänt |
| Ämnesklass |
alkaliska jordartsmetaller |
| Densitet |
2630 kg/m3 (273 K) |
| Hårdhet |
1,5 |
| Utseende |
silvrigt vit |
|
|
| Atomens egenskaper |
| Atommassa |
87,62 u |
| Atomradie (beräknad) |
219 pm |
| Kovalent radie |
192 pm |
| Elektronkonfiguration |
[Kr]5s2 |
| e– per skal |
2,8,18,8,2 |
| Oxidationstillstånd (O) |
2 (stark bas) |
| Kristallstruktur |
kubisk ytcentrerad |
| Ämnets fysiska egenskaper |
| Aggregationstillstånd |
fast |
| Magnetiska egenskaper |
paramagnetisk |
| Smältpunkt |
1050 K (769 °C) |
| Kokpunkt |
1655 K (1384 °C) |
| Molvolym |
33,94 m3/mol |
| Ångbildningsvärme |
144 kJ/mol |
| Smältvärme |
8,3 kJ/mol |
| Ångtryck |
246 Pa vid 1112 K |
| Diverse |
| Elektronegativitet |
0,95 (Paulingskalan) |
| Värmekapacitet |
300 J/(kg·K) |
| Elektrisk ledningsförmåga |
7,62·106 S/m (Ω−1·m−1) |
| Värmeledningsförmåga |
35,3 W/(m·K) |
| 1a jonisationspotential |
549,5 kJ/mol |
| 2a jonisationspotential |
1064,2 kJ/mol |
| 3e jonisationspotential |
4138 kJ/mol |
| Stabilaste isotoper |
| Isotop |
F % |
Halv.tid |
Typ |
Energi (MeV) |
Prod. |
| 84Sr |
0,56 % |
84Sr, stabil isotop med 46 neutroner |
| 85Sr |
syntetisk |
64,84 d |
ε
γ |
-
0,514 |
85Rb
- |
| 86Sr |
9,86 % |
86Sr, stabil isotop med 48 neutroner |
| 87Sr |
7,0 % |
87Sr, stabil isotop med 49 neutroner |
| 88Sr |
82,58 % |
88Sr, stabil isotop med 50 neutroner |
| 89Sr |
syntetisk |
50,52 d |
ε
β- |
1,49
0,909 |
89Rb
89Y |
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. |
Strontium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller och har atomnummer 38 och kemiskt tecken Sr. I ren form är den en mjuk och silvervit metall. Strontium är kraftigt kemiskt reaktivt och måste förvaras skyddat från luft och vatten, i till exempel fotogen. Isotopen strontium-90 förekommer i radioaktivt nedfall efter atombomber och har en halveringstid på 28 år. 90Sr är farlig då strontium på grund av sin likhet med kalcium lagras i skelettet, och försök med råttor har visat att ämnet är cancerogent.
Ett av de största användningsområdena för strontium är i glaset på katodstrålerör, eftersom röntgenstrålning kan bildas i bildröret. För att strålningen inte ska träffa den som tittar så används strontium i glaset för att blockera röntgenstrålningen. Andra exempel på användningsområden för strontium är:
Förekomst och framställning [redigera]
Strontium är ganska vanligt i jordskorpan, där det är det 15:e vanligaste grundämnet. Strontium finns dock aldrig som metall på jorden, men i salter som till exempel strontiumsulfat (SrSO4) och strontiumkarbonat (SrCO3). Man framställer strontium genom smältelektrolys av strontiumklorid (SrCl2):
Vid anoden: 2Cl- → Cl2 + 2 e-
Vid katoden: Sr2+ + 2 e- → Sr
