Strutsfåglar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Strutsfåglar
Struts (Struthio camelus)
Struts (Struthio camelus)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Underklass Neornithes
Infraklass Paleognata fåglar
Paleognathae
Ordning Strutsfåglar
Struthioniformes
Vetenskapligt namn
§ Struthioniformes
Familjer
Se text
Hitta fler artiklar om fåglar med

Strutsfåglar (Struthioniformes), eller ratiter, är en ordning i djurklassen fåglar som består av mycket stora flygoförmögna fåglar som alla saknar den bröstbenskam där flygmusklerna fäster in i skelettet.[1] Ordningen härstammar från Gondwana, och merparten av de före detta landområdena som tillhörde denna jättekontinent har arter inom ordningen eller har haft det i historisk tid.

Den vanligaste beskrivningen av denna ordnings evolution är att den härstammar från Gondwana under den geologiska perioden Krita men att de specifika arterna och dess karaktäristika utvecklades senare när kontinenten splittrats upp.

Namnet ratit kommer av latinets rata, vilket betyder flotte och syftar på det flata bröstbenet.[2]

Strutsfåglarnas fjädrar saknar hakar på bistrålarna vilket gör deras fjäderdräkt mjuk och fjädrarna kan inte bilda ett icke luftgenomsläpligt plan. Detta tillsammans med avsaknaden av bröstbenskam, deras storlek och tillbakabildade vingar gör dem flygoförmögna.[3]

På 1980-talet genomförde Sibley och Ahlquist studier baserade på DNA-hybridisering vilket fick dem att förändra systematiken över världens fåglar och enligt denna placerades strutsfåglarna i de obsoleta ordningarna Rheiformes, Casuariiformes och Apterygiformes. Denna uppdelning har senare kritiserats.

Nya molekylära studier föreslår att den basala fågelgruppen Neornithes delades upp i de två utvecklingslinjerna Paleognathae, som omfattar strutsfåglarna tillsammans med stubbstjärthönsen (Tinamiformes), och den andra utvecklingslinjen Neognathae som omfattar alla världens övriga idag förekommande fågelarter. Samma studie placerar stubbstjärthönsen i Struthioniformes, som systergrupp till de australasiatiska kasuarerna, emun och kiwifåglarna, vilket gör Struthioniformes parafyletisk.[4]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Batty, J. 1995. Ostrich Farming. 2nd edition. Beech Publishing House. Elsted, Midhurst. 110 pp.
  2. ^ Jansson, D. S. 1997. Strutsar och andra ratiter, del 1 Biologi och farmning. Svensk Veterinärtidning Nr 4, 177-184.
  3. ^ http://globalflyfisher.com, The nature of feather construction, läst 20 maj 2007.
  4. ^ Hackett, Shannon J. (2008-06-27). ”A Phylogenomic Study of Birds Reveals Their Evolutionary History”. Science 320 (5884): ss. 1763–1768. doi:10.1126/science.1157704. http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/320/5884/1763. Läst 6 november 2009. .