Studieteknik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Studieteknik är metoder och tekniker som studenter använder i syfte att underlätta och förbättra sin egen inlärning av kursens teori. Det inkluderar bland annat:

  • metoder för snabbläsning och att översiktsläsa material, exempelvis innan föreläsningen.
  • metoder för tidshantering och planering av större uppgifter genom att bryta upp dem i många enkla aktiviteter. Dessa metoder har liknande karaktär som agila (lättrörliga) metoder för projektledning och lean production . Exempel är att bryta ned uppgifter i mindre aktiviteter och delleveranser, att prioritera dem baserat på hur viktiga de är snarare än hur brådskande de är, att identifiera deadlines, att planera in aktiviteterna i att-göra-listor och i sin kalender.
  • metoder för att undvika uppskjutarbeteende av koncentrationskrävande uppgifter, exempelvis "Unit-strategin": Organisera dagen i tidsblock om 45 minuter med 5-15 minusters paus emellan. Vid uppsatsskrivande på heltid bör man avsätta cirka fyra tidsblock per dag för att enbart göra de mest koncentrationskrävande uppgifterna under den tid på dagen då man är mest effektiv och kreativ. Ett eller två block per dag avsätts för mindre krävande uppgifter som att besvara e-post, söka information och göra repetitiva uppgifter.[1]
  • repetition och strukturering av kunskapsmaterialet genom att regelbundet under kursens gång skriva sammanfattningar och rita mindmaps över begrepps relationer. Emellertid är minne främst en effekt av bearbetningsdjup snarare än hur många gånger man repeterar något. Problemlösning, att diskutera kursinnehållet i studiegrupper, att formulera frågor och förklara kunskapen för varandra med egna ord kan ge djupare och mer beständiga kunskaper än vad repetition strax innan tentamen kan ge.
  • Allt för starkt fokus på mnemotekniker för att memorera kvantitativ kunskap och svar på vanliga tentamensfrågor utantill kan vara olämpligt i vissa ämnen, där förståelse av teori och färdigheter i problemlösning, dvs förmåga att applicera teorin på nya för studenten okända tillämpningar, är det som främst examineras och bör övas.

Se även[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Så tar du kontrollen över tidstjuvar och tidstagare - Åsa Burmans råd till studenter, Högskoleguiden mars 2015, sidan 14-15.