Suorvadammen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Suorvadammen
Suorva by Oskarlin.jpg
Dammen och ett vindkraftverk vid Suorva.
Dämmer upp Stora Lule älv
Dammtyp 1923–1972: Serievalvsdamm
1972– :Stenfyllningsdamm
Skapar Akkajaure
Underhålls av Vattenfall AB
Längd 1 530 m
Höjd 67 m
Bygget påbörjades 1919
Öppningsdatum etapp 1: 1923
etapp 2: 1941
etapp 3: 1944
etapp 4: 1972
Reservoar
Kapacitet 1923: 1020 milj m³
1941: 2190 milj m³
1944: 2750 milj m³
1972: 6000 milj m³
Geografiskt läge
Koordinater 67°31′19.04″N 18°11′46.74″Ö / 67.5219556°N 18.1963167°Ö / 67.5219556; 18.1963167

Suorvadammen är en kraftverksdamm i Stora Lule älv som dämmer upp regleringsmagasinet Akkajaure. Regleringsnivåerna ligger mellan 423–453 meter. Dammen reglerar vattenflödet till Porjus vattenkraftverk.

Dammen anlades vid Lilla Sjöfallet nedanför Suorvasjöarna. Mitt i älvfåran finns här en klippö, Jiertasuoloi, över vilken dammen byggdes i två delar, den östra respektive den västra dammen.[1]

Det område som dammen och fördämningen tagit i anspråk ingick ursprungligen i Stora Sjöfallets nationalpark, inrättad 1909. Men inte ens nationalparker utgjorde något hinder för dåtidens vattenkraftsutbyggnad. För att kunna exploatera det stora sjösystemet i Stora Sjöfallets nationalpark bröt riksdagen år 1919 helt enkelt ut detta område ur nationalparken. Dessförinnan menade Vetenskapsakademien, som ansvarade för tillsynen av landets nationalparker, att en uppdämning allvarligt skulle skada parken, men motsatte sig ändå inte en exploatering eftersom de nationalekonomiska vinsterna bedömdes bli så stora. Efter alla etapper i bygget av dammen och det underjordiska kraftverket Vietas, så var Stora Sjöfallet rejält stympat. Allt vatten från Akkajaure leds nu genom kraftverket, vilket ursprungligen motsvarade 97% av tillföringen i Kårtejaure (194 m3/s). Medelvattenföringen är idag runt 6 m3/s, och oftast har vattenfallet karaktären av en större bäck, snarare än den ursprungliga älv som flödade där.

Arbetsvägen över dammen är öppen för vandrare och är det enda sättet att ta sig till Sarek och den södra delen av Stora Sjöfallets nationalpark norrifrån utan att åka båt.

Suorvadammens utbyggnad[2]
Utbyggnadsetapp 1 2 3 4
Byggnadsår 1919–1923 1937–1941 1942–1944 1966–1972
Magasinvolym 1020 milj m³ 2190 milj m³ 2750 milj m³ 6000 milj m³
Regleringsgrad 20 % 45 % 57 % 111 %
Vattenståndsvariation 8,5 meter 15,3 meter 18,4 meter 30 meter
Östra dammen Serievalvsdamm Stenfyllningsdamm
Längd 220 meter Förlängd till 316 m 750 meter
Högsta höjd 11 meter Höjd till 21,5 m 50 meter
Västra dammen Serievalvsdamm Stenfyllningsdamm
Längd 168 meter Förlängd till 291 m 450 meter
Högsta höjd 11 meter Höjd till 24 m 67 meter
Sågviksdammen Betongdamm Stenfyllningsdamm
Längd 140 meter 330 meter
Högsta höjd 4 meter 23 meter
Kostnad 13 milj kr 4 milj kr 5,7 milj kr 116 milj kr

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Manker, Ernst (1944). Lapsk kultur vid Stora Lule älvs källsjöar: en etnografisk inventering inom uppdämningsområdet vid Suorva. Acta Lapponica, 0348-8993 ; 4. Stockholm: Geber. Libris 859800 
  2. ^ Leif Kuhlin. ”Vattenkraften i Sverige”. http://vattenkraft.info/lulealven/suorva.php. Läst 10 november 2008. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Claes Bernes, Lars J Lundgren. 2009. Bruk och missbruk av naturens resurser : en svensk miljöhistoria. Monitor 21. Naturvårdsverket.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]