Superbike-VM 2013

Från Wikipedia

Superbike-VM 2013 arrangerades av Internationella motorcykelförbundet. Världsmästerskapet avgörs över 14 omgångar (28 heat). Säsongen inleddes den 24 februari i Australien och avslutades den 20 oktober i Spanien.[1][2] Tom Sykes på Kawasaki säkrade världsmästartiteln i det näst sista heatet för säsongen.

Tävlingskalender och heatsegrare[redigera | redigera wikitext]

Datum Bana Vinnare heat 1 Märke Vinnare heat 2 Märke
24/2 Phillip Island Sylvain Guintoli Aprilia Eugene Laverty Aprilia
14/4 Aragón Chaz Davies BMW Chaz Davies BMW
28/4 Assen Tom Sykes Kawasaki Eugene Laverty Aprilia
12/5 Monza Marco Melandri BMW Eugene Laverty Aprilia
26/5 Donington Tom Sykes Kawasaki Tom Sykes Kawasaki
9/6 Portimão Marco Melandri BMW Eugene Laverty Aprilia
30/6 Imola Tom Sykes Kawasaki Tom Sykes Kawasaki
21/7 Moskva Marco Melandri BMW Inställt[3]
4/8 Silverstone Jonathan Rea Honda Loris Baz Kawasaki
1/9 Nürburgring Tom Sykes Kawasaki Chaz Davies BMW
15/9 Istanbul Park Eugene Laverty Aprilia Eugene Laverty Aprilia
29/9 Laguna Seca Tom Sykes Kawasaki Eugene Laverty Aprilia
6/10 Magny-Cours Tom Sykes Kawasaki Tom Sykes Kawasaki
20/10 Jerez Eugene Laverty Aprilia Eugene Laverty Aprilia
17/11 Buddh Struken av säkerhetsskäl.[4]

Mästerskapsställning[redigera | redigera wikitext]

Slutställning efter 28 heat.

  1. Tom Sykes, 447 p. Klar världsmästare efter 27:e heatet.
  2. Eugene Laverty, 424 p.
  3. Sylvain Guintoli, 402 p.
  4. Marco Melandri, 359 p.
  5. Chaz Davies, 290 p.
  6. Davide Giugliano, 211 p.
  7. Michel Fabrizio, 188 p.
  8. Loris Baz, 180 p.
  9. Jonathan Rea, 176 p.
  10. Jules Cluzel, 175 p.
  11. Leon Camier, 132 p.
  12. Ayrton Badovini, 130 p.
  13. Leon Haslam, 91 p.
  14. Max Neukirchner, 91 p.
  15. Carlos Checa, 80 p.
  16. Toni Elías, 70 p.
  17. Federico Sandi, 55 p.
  18. Mark Aitchison, 46 p.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]