Superdator

Wikipedia

En Columbia superdator hos NASA's Advanced Supercomputing Facility på Ames Research Center

Superdator är en mycket snabb och avancerad dator. Begreppet är aningen luddigt men brukar avse en dator som är markant snabbare än en vid tidpunkten genomsnittlig dator. Detta har till följd att det som kallas superdator vid en tidpunkt kanske inte alls förtjänar titeln vid en senare tidpunkt. Kan vara ett kluster av en mängd vanliga datorer, eller en enda stor dator med många processorer.

Tidigare kunde en superdator innehålla en eller ett fåtal extremt snabba processorer men vid denna tidpunkt (2007) har utvecklingen av enskilda processorers snabbhet saktat in markant, och superdatorerna har i princip utan undantag hundratals eller tusentals processorer. En av de första massivt parallella superdatorerna var Connection Machine. Prestanda tenderar att öka betydligt långsammare än linjärt med antalet processorer, d.v.s. även om 1000 processorer i teorin är 1000 gånger snabbare än 1 ensam processor så är det i praktiken svårare att utnyttja den totala kapaciteten ju fler processorer man har.

Superdatorer används exempelvis till väderprognoser och simuleringar av komplicerade fysiska fenomen, till exempel aerodynamik. På grund av deras huvudsakliga användning inom matematik jämförs dessa datorer oftast med hur många flyttalsoperationer de kan utföra inom en viss tidsrymd. Den vanligaste enheten för detta är FLOPS (FLoating Point Operations Per Second).

En av de framstående personerna inom detta fält är Seymour Cray som under flera år ledde utvecklingen av snabbare och snabbare datorer. Cray-1 var en av hans mest kända skapelser. Delvis på grund av problemet med att få ut hela den teoretiska kraften ur många parallella processorer så är idag superdatorer oftast specialiserade konstruktioner avsedda för en speciell typ av arbete, detta för att det är lättare att skräddarsy datorn och dess styrprogram] för ett speciellt problem än att göra den snabb på alla typer av problem. Exempelvis Earth Simulator som endast är avsett att göra väderprognoser eller ASCI White som används av den amerikanska militären för att göra simuleringar av atombombsexplosioner.

[redigera] Tidslinje

Här följer en lista på rekordinnehavande superdatorer genom tiderna. För rekord innan 1993 används spridda källor. Från 1993 och framåt används information från Top500.

Year	Supercomputer	Peak speed	Location
1942	Atanasoff–Berry Computer (ABC)	30 OPS	Iowa State University, Ames, Iowa, USA
1942	TRE Heath Robinson	200 OPS	Bletchley Park
1944	Flowers Colossus	5 kOPS	Post Office Research Station, Dollis Hill
1946	UPenn ENIAC (before 1948+ modifications)	100 kOPS	Aberdeen Proving Ground, Maryland, USA
1954	IBM NORC	67 kOPS	U.S. Naval Proving Ground, Dahlgren, Virginia, USA
1956	MIT TX-0	83 kOPS	Massachusetts Inst. of Technology, Lexington, Massachusetts, USA
1958	IBM AN/FSQ-7	400 kOPS	25 U.S. Air Force sites across the continental USA and 1 site in Canada (52 computers)
1960	UNIVAC LARC	250 kFLOPS	Lawrence Livermore National Laboratory, California, USA
1961	IBM 7030 "Stretch"	1.2 MFLOPS	Los Alamos National Laboratory, New Mexico, USA
1964	CDC 6600	3 MFLOPS	Lawrence Livermore National Laboratory, California, USA
1969	CDC 7600	36 MFLOPS
1974	CDC STAR-100	100 MFLOPS
1975	Burroughs ILLIAC IV	150 MFLOPS	NASA Ames Research Center, California, USA
1976	Cray-1	250 MFLOPS	Los Alamos National Laboratory, New Mexico, USA (80+ sold worldwide)
1981	CDC Cyber 205	400 MFLOPS	(numerous sites worldwide)
1983	Cray X-MP/4	941 MFLOPS	Los Alamos National Laboratory; Lawrence Livermore National Laboratory; Battelle; Boeing
1984	M-13	2.4 GFLOPS	Scientific Research Institute of Computer Complexes, Moscow, USSR
1985	Cray-2/8	3.9 GFLOPS	Lawrence Livermore National Laboratory, California, USA
1989	ETA10-G/8	10.3 GFLOPS	Florida State University, Florida, USA
1990	NEC SX-3/44R	23.2 GFLOPS	NEC Fuchu Plant, Fuchu, Japan
1993	Thinking Machines CM-5/1024	65.5 GFLOPS	Los Alamos National Laboratory; National Security Agency
	Fujitsu Numerical Wind Tunnel	124.50 GFLOPS	National Aerospace Laboratory, Tokyo, Japan
	Intel Paragon XP/S 140	143.40 GFLOPS	Sandia National Laboratories, New Mexico, USA
1994	Fujitsu Numerical Wind Tunnel	170.40 GFLOPS	National Aerospace Laboratory, Tokyo, Japan
1996	Hitachi SR2201/1024	220.4 GFLOPS	University of Tokyo, Japan
1996	Hitachi/Tsukuba CP-PACS/2048	368.2 GFLOPS	Center for Computational Physics, University of Tsukuba, Tsukuba, Japan
1997	Intel ASCI Red/9152	1.338 TFLOPS	Sandia National Laboratories, New Mexico, USA
1999	Intel ASCI Red/9632	2.3796 TFLOPS	Sandia National Laboratories, New Mexico, USA
2000	IBM ASCI White	7.226 TFLOPS	Lawrence Livermore National Laboratory, California, USA
2001	IBM ASCI White	7.226 TFLOPS	Lawrence Livermore National Laboratory, California, USA
2002	NEC Earth Simulator	35.86 TFLOPS	Earth Simulator Center, Yokohama-shi, Japan
2003	NEC Earth Simulator	35.86 TFLOPS	Earth Simulator Center, Yokohama-shi, Japan
2004	IBM Blue Gene/L	70.72 TFLOPS	U.S. Department of Energy/IBM, USA
2005		136.8 TFLOPS	U.S. Department of Energy/U.S. National Nuclear Security Administration, Lawrence Livermore National Laboratory, California, USA
2005		280.6 TFLOPS
2007		478.2 TFLOPS