Supermakt

USA och Sovjetunionen var under kalla kriget två supermakter. Här ses Ronald Reagan och Michail Gorbatjov 1985.

Supermakt är en stat med möjligheten att påverka världshändelser och manifestera sin makt i stor skala. I moderna termer kan detta syfta på en stat med stark ekonomi, stor befolkning, militär övermakt med starkt flygvapen och en stark flotta, satellitövervakningssystem och stor arsenal av massförstörelsevapen. Supermakter har historiskt ofta haft kolonier eller satellitstater. Ett ord med snarlik betydelse är världsmakt.

Ordet supermakt syftar på att staten är mycket större än en stormakt, till exempel så når inte övriga länders gemensamma vapenarsenal, inklusive stormakters, tillsammans upp till supermaktens försvarsresurser. Termen supermakt uppstod som en neologism (nyord) 1922. Precis som med ordet stormakt, kan det ofta diskuteras vilka länder som kan passa in i begreppet. Före andra världskriget räknades oftast Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Sovjetunionen, USA och Storbritannien som supermakter.

1945 utnämndes andra världskrigets segrande stater – Kina, Frankrike, Storbritannien, Sovjetunionen och USA – till hederssupermakter med permanent säte och vetorätt i FN:s säkerhetsråd. Genom ekonomiska påfrestningar, förlust av kolonier och inbördeskrig kunde inte alla dessa stater behålla sin dominans. Vid slutskedet av Kalla kriget fanns bara två supermakter kvar: USA och Sovjetunionen. I och med Sovjetunionens kollaps 1991 och den underminerade maktbalansen blev USA den enda kvarvarande supermakten (ibland kallad hypermakt).

Även om termen supermakt är ett modernt uttryck har världen i retrospekt satt denna stämpel på historiska militärmakter såsom Romerska riket och Kina, under imperialismen.

USA:s position som enda kvarvarande supermakt

Både kritiker såväl som vissa sympatisörer av USA beskriver den nuvarande världssituationen som Pax Americana, med USA som självutnämnd garant för världsfred. Det har talats om att USA agerar som en imperialistmakt. Detta är dock i motsats till den isolationism de får från den geografiska utstängningen gällande globala affärer utanför det västra halvklotet vid den första halvan av 1900-talet och särskilt under mellankrigstiden.

USA:s position som supermakt har involverat landet i nästan varje större världskonflikt sedan 1917. Detta inkluderar bl.a. konflikterna i Mellanöstern och Kashmir. De som försvarar USA:s utrikespolitik betraktar landets ingripande som en tvingade moralisk nödvändighet eller, på senare tid, ett rent självförsvar. Den 11 september 2001 blev USA attackerat och har därefter fört ett globalt krig mot terrorismen. 2001 invaderade landet Afghanistan och avsatte talibanregimen. 2003 invaderade man Irak och avsatte landets ledare Saddam Hussein. Se Irakkriget.

Potentiella supermakter

Dagens supermakter och potentiella supermakter. Gult = USA, Blått = EU (ljusblått = länder som söker medlemskap i EU), Orange = Ryssland, Grönt = Indien, Rött = Kina-Peking

Länder som möjligen kan växa till supermakter inom en snar framtid inkluderar:

• Den växande Europeiska unionen som är ekonomiskt jämförbart med USA och har kärnvapen (i Frankrike och Storbritannien). Man kan idag inte räkna EU som en supermakt eftersom EU fortfarande är i utvecklingsstadiet. Samtidigt är det i princip omöjligt för ett annat land att militärt hota ett EU-land utan att förklara krig mot hela EU.
• Ryssland, det största landet i forna Sovjetunionen, har fortfarande den största kärnvapenarsenalen i världen. Detta var den främsta grunden till att Sovjetunionen betraktades som en supermakt. Rysslands ekonomi är på uppåtgående^{[källa behövs]} och man har för närvarande världens 9:e största BNP^{[källa behövs]}. Rysslands ekonomi är dock mycket ensidig, och landet är mycket beroende av exporten av gas och olja. Rysslands förfallna industri har fortfarande inte återhämtat sig efter Sovjets fall. Sovjetindustrin var dock generellt sett mycket svag med västerländska mått mätt. Kraftproduktion, vapenproduktion och råvaruexport till väst var i stället basen för sovjetekonomin.
• Kina har idag endast en liten arsenal av nukleära avskräckningsvapen, men världens största armé och befolkning. Kina anses också få mycket i förhållande till vad de lägger ut^{[förtydliga]}. Kina har världens näst största ekonomi. Efter Rysslands försvagande efter 1990-talet har Kinas inflytande ökat rejält i Centralasien och Mongoliet. Dessutom är Kina världens största exportör. Idag betraktar Kina sig inte som en supermakt.
• Indien har en befolkning på över en miljard och en liten kärnvapenarsenal.
• Japan idag har en relativt liten försvarsmakt. Men landet är världens tredje största ekonomi. Japans premiärminister har även uttalat sig positivit om att utveckla kärnvapen för att kunna möta det växande hotet från kärnvapenmakten Nordkorea. Japan har utvecklat sitt första hangarfartyg (Hyuga) sedan andra världskriget, fartyget togs i tjänst 2009.
• Brasilien har den största ekonomin i Latinamerika. Ekonomin växer mycket till exempel mellan 1960 och 1980 dubblades Brasiliens per capita. Brasilien har god chans att bli en supermakt utan kärnvapen.