Surikat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Surikat
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Suricata.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Rovdjur
Carnivora
Familj Manguster
Herpestidae
Släkte Suricata
Desmarest, 1804
Art Surikat
S. suricatta
Vetenskapligt namn
§ Suricata suricatta
Auktor (Schreber, 1776)
Utbredning
Utbredningskarta enligt IUCN
Utbredningskarta enligt IUCN
Hitta fler artiklar om djur med

Surikat (Suricata suricatta) är ett litet däggdjur som lever i södra Afrika, bland annat i Kalahariöknen.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Surikater tillhör de mindre mangusterna. Kroppens längd är omkring 30 centimeter och till detta kommer en cirka 25 centimeter lång svans med slät päls. Pälsens färg är beroende på underart grå, beige eller ljusbrun. Från ryggraden till sidorna finns åtta till tio tvärstreck, men dessa finns inte på huvudet och svansen. Runt ögonen förekommer svartaktig päls. Vid främre extremiteterna har surikater tydligt långa klor som används för att gräva i sanden.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Surikater är mycket sociala djur som lever i kolonier med upp till 30 individer. Varje grupp består av ett dominant föräldrapar och deras avkomma. Det förekommer även att flera familjer lever i samma koloni. Trots att de har förmåga att gräva själva utnyttjar de oftast bestående bon av jordekorrar som de bara behöver utvidga. Medan några individer gräver håller andra utkik efter fiender för att varna gruppen vid fara. Som alarmtecken används ett karaktäristiskt skall och efteråt tar alla hastigt tillflykt i boet. Uppgiften att hålla vakt växlar bland individerna i gruppen. Födan består till nästan 90 procent av insekter och därtill kommer mindre fåglar, ödlor och deras ägg. Surikater är aktiva på dagen. Under natten och även under regnrika dagar samt under middagshettan gömmer de sig i boet.

Surikater håller ihop och skyddar varandra. Det finns surikater som kan vara barnvakt, men det är ingen lätt syssla. De nyfikna ungarna kan smyga sig vart som helst.

En kull omfattar två till fyra ungar. Dräktigheten ligger i genomsnitt vid 77 dagar, alltså omkring elva veckor. Vid födseln är ungarnas ögon och öron slutna. Dessa öppnas först efter två veckor. Honan föder upp ungarna de första två månaderna och efter ungefär ett år är ungarna könsmogna. Surikater kan föda ungar upp till tre gånger per år. Detta är möjligt på grund av att alla medlemmar i kolonin hjälper till vid uppfostringen. Medellivslängden är ca 12 till 14 år.

Surikaten och människan[redigera | redigera wikitext]

I Sydafrika finns även människor som ogillar surikater. Artens byggande förstör ibland jordbruksmark. Arten kan även överföra rabies till människor, genom att det förekommer att surikater biter människor, som blir infekterade. Trots periodvisa förföljelser är arten inte hotad.

Figuren Timon i filmen Lejonkungen är en surikat.

Vill man se surikater i Sverige kan man besöka Ystad Djurpark, Ölands Djurpark, Tropikariet i Helsingborg, Parken Zoo i Eskilstuna, Skansen i Stockholm eller Kolmårdens djurpark utanför Norrköping.

Galleri[redigera | redigera wikitext]


Källor[redigera | redigera wikitext]

  • artikel Erdmännchen på tyska Wikipedia, 5 november 2006.
  1. ^ Suricata suricattaIUCN:s rödlista, auktor: Mustelid Specialist Group (1996), version 12 maj 2006.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]