Surte
| Surte | |
| Tätort | |
 Södra Surte
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland, Bohuslän |
| Län | Västra Götaland |
| Kommun | Ale |
| Församling | Nödinge |
| Koordinater | 57°50′N 12°1′Ö / 57.833°N 12.017°V |
| Area | 361,48 hektar |
| Folkmängd | 5 798 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 16,04 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 5056 |
  Surtes läge i Västra Götalands län
|
|
| Surte station | |
 |
|
| Stationsinformation | |
|---|---|
| Ort | Surte |
| Öppnade | Öppnar dec. 2012 |
| Tågbolag | SJ Götalandståg AB (På uppdrag av Västtrafik) |
| Trafiktyp | Pendeltåg |
| Kapacitet | |
| Antal spår | 2 |
| Förbindelser | |
| Övriga trafikslag | Buss |
| Föregående station | Pendeltåg: Gamlestaden station |
| Efterföljande station | Pendeltåg: Bohus station |
Surte är en tätort i Ale kommun som ligger vid E45 och Bergslagsbanan (nu Norge/Vänerbanan) öster om Göta älv, ca 1,5 mil norr om Göteborg C. I tätorten ingår även samhället Bohus som vuxit samman med Surte.
Innehåll |
Näringsliv [redigera]
Orten har vuxit fram som ett brukssamhälle. Surte glasbruk hade tillverkning här 1862 - 1978, och idag finns ett glasbruksmuseum på platsen. Alexander Samuelsson, sedermera skapare av Coca-Cola-flaskan, arbetade på bruket innan han emigrerade till USA. Största företag idag är Eka Chemicals AB i Bohus. En majoritet av den arbetande befolkningen pendlar dock ut, varav flertalet till Göteborg.
Raset [redigera]
_1950.jpg)
Den 29 september 1950 klockan 08.11 inträffade ett jordskred vid Surte Södra station, som blockerade Göta älv. Skredet varade mindre än 3 minuter, det var 400 meter brett och 600 meter långt (22 hektar) med en uppskattad jordvolym på 3 miljoner m³, vägandes 10 miljoner ton. Husen som drogs med i skredet flyttades upp till 150 meter. Fler än 30 bostadshus förstördes, men endast en person omkom. Över 450 familjer blev hemlösa.
Landskapstillhörighet [redigera]
Frågan om vilket landskap Surte och Bohus ska räknas till, Västergötland eller Bohuslän, är understundom föremål för tvist. I allmänhet brukar Västergötland anges, men historien är lite komplicerad.
Byarna Skårdal (nuvarande stationssamhället Bohus) och Norra Surte var en del av Danmark och kallades Skårdals skate från och med 1400-talet fram till freden i Roskilde 1658, då Bohuslän tillföll Sverige. Området tillhörde Västra Hisings härad i Göteborgs och Bohus län fram till 1888 då det överfördes till Ale härad i Älvsborgs län, till vilket övriga delar av Nödinge församling alltid hört. Södra Surte däremot, var förr en by i Angereds socken, som överfördes till Nödinge först 1935. Denna del av orten har aldrig tillhört Norge, och kan därför sägas vara otvetydigt västgötsk.
Idrott [redigera]
Surte BK är en bandyklubb hemmahörande i Division 1:s västra grupp. Laget var det tredje i Sverige att spela sina hemmamatcher inomhus då Ale Arena stod klar år 2007. Det finns även en trial-förening vid namn Ale TK som håller till i Surte. Klubben har flera duktiga förare som skördat framgång under SM det senaste året. Klubben håller till vid Klevebergsbanan precis vid Surtesjön www.aletrial.se
Surte IS en av Sveriges äldsta fotbollsklubbar grundades 1900 av glasbruksarbetare vid bruket i Surte. Kända spelare Filip Johansson(Svarte Filip), Konrad Hirch, Marianne (Marre) Lindberg, Marika Domanski Lyfors.
Surte station [redigera]
Surte station håller just nu på att byggas och kommer att invigas då hela den nya pendeltågssträckan mellan Göteborg C och Älvängen blir klar i december 2012.
Kända personer från Surte [redigera]
- Gideon Ståhlberg, internationell stormästare i schack
- Pontus Wernbloom, fotbollsspelare i laget IFK Göteborg
- Susanne Ljungskog, cyklist i världseliten Team Skoda
- Svarte-Filip, Filip Johansson, bandy- och fotbollsspelare
- Lasse Karlsson, bandyspelare i bl a Bajen, numera GAIS
Källor [redigera]
- Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
- Nationalencyklopedin, 2007
- Nödinge Sockens Hembygdsförening: Surte och Bohus i gången tid, Bohus 1986
- Bror A Andersson: Nödinge Kommun, Säffle 1969 - Sockenbok
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Surte 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 4 566 | |||
| 1965 | 5 929 | |||
| 1970 | 6 420 | |||
| 1975 | 5 685 | |||
| 1980 | 5 546 | |||
| 1990 | 5 364 | 356 | ||
| 1995 | 5 559 | 357 | ||
| 2000 | 5 464 | 357 | ||
| 2005 | 5 740 | 364 | ||
| 2010 | 5 798 | 361 | ||
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2010”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 17 juni 2011.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Surte.
- Glasbruksmuseet i Surte
- [1]
|
|||||||||||||||||||
