Sus-ackord

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sus-ackord, (eg. sus 4) harmoni inom musiksammanhang. Där man flyttat tersen i ett ackord så att ackordet inte längre har någon ters och ackordet är därför varken dur eller moll, oftast leder den till motsvarande dur eller moll-ackord. Exempel på sus-ackord med utgång från ett C-ackord är:

  • Csus4 = C F G
  • Csus2 = C D G
  • Csus5 (C5) = C,G endast rot och kvint

Sus4[redigera | redigera wikitext]

Det som oftast menas med sus är att 3:e tonen (tersen) i skalan höjs till 4: tonen (kvarten) och då betecknas ackordet som ett sus4. Ett sus4-ackord är uppbyggt av grundton, kvart och kvint - till exempel c, f och g. I somliga stilar kräver detta ackord att dissonansen f-g upplöses till e-g (eller ess-g). I andra stilar kan ackordet ha en mera självständig ställning. Begreppet "sus" kommer från engelskans suspended - hänga kvar. I exemplet ovan är då tonen f förberedd sedan tidigare och hänger därför kvar för att senare upplösas i en konsonans. En problematik finns i att beteckna ett ackord bara med tillägget "sus".

Sus2[redigera | redigera wikitext]

Motsvarigheten till "sus4" är "sus2" och då sänker man "tersen" till "2:a tonen i skalan (stor sekund)".

Sus5[redigera | redigera wikitext]

Tersen kan även höjas till kvint och då uppstår ett ackord med endast grundton och kvint, "sus5" eller bara "5" i vissa fall. Vanligt i äldre folkmusik och liknande, jfr power-chords i modern rock som medger ett friare solospel eftersom dur eller moll inte är definierat (ingen stor eller liten ters).[ifrågasatt uppgift]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Förhållning.