Svärdsjö
| Svärdsjö | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Falu kommun |
| Församling | Svärdsjö församling |
| Koordinater | 60°44′27″N 15°54′12″Ö / 60.74083°N 15.90333°V |
| Area | 135,26 hektar |
| Folkmängd | 1 251 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 9,25 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 6776 |
  Svärdsjös läge i Dalarnas län
|
|
Svärdsjö är en tätort i Falu kommun och kyrkbyn i Svärdsjö socken, belägen 27 kilometer nordost om Falun.
Huvudortens ursprungliga namn är Borgärdet, men sockennamnet Svärdsjö används vanligen för att beteckna den. Den äldre centralorten var Säbbetäkt med Kronans kopparsmedja som lades ner omkring 1620.
Bland kända personer från Svärdsjö märks Stig Borglind (grafiker), Arvid Backlund (skulptör), Lasse Berghagen och Helena Anliot (tennisspelare).
Innehåll |
Svärdsjökråkan [redigera]
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Svärdsjökråkor brukar man ibland kalla personer som kommer från trakten runt Svärdsjö. I dag mest lite nedsättande men det har ett något bättre ursprung.
Under Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna hamnar han bland annat i ett hölass. Han blir skadad och börjar att blöda. För att inte avslöja Gustav i hölasset skär kusken Sven Elfsson sin häst i bakbenet. Den delen kallas allmänt för “kråkan”. När släden stannas av danska knektar som ser det blodiga spåret så visar Sven Alfsson (felaktigt har han oftast fått heta Sven Alfsson) på hästens ena ben och de får fortsätta sin färd.
Det här är troligen en felaktig förklaring till namnet "kråkor". Snarare kommer det av Svärdsjömålets nasala, "kraxande" uttal av särskilt a-ljudet, som nästan övergår till ett ä. Om man hör äldre Svärdsjöbor samtala hörs detta kraxande verkligt tydligt.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Svärdsjö 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 607 | |||
| 1965 | 880 | |||
| 1970 | 1 051 | |||
| 1975 | 1 130 | |||
| 1980 | 1 230 | |||
| 1990 | 1 249 | 130 | ||
| 1995 | 1 287 | 132 | ||
| 2000 | 1 326 | 132 | ||
| 2005 | 1 288 | 132 | ||
| 2010 | 1 251 | 135 | ||
Se även [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
|
|||||||||||||
