Svärdsorden

Från Wikipedia
Kungliga Svärdsorden
Ordens kommendörstecken samt kommendörskraschan.
Utdelas avSveriges konung
TypStatsorden, Kunglig förtjänst- och riddarorden
BandGult, med blåa kanter
MottoPro Patria
Utdelas förTapperhet i fält och till sjöss eller långvarig betydelsefull verksamhet inom försvarsmakten
StatusVilande
Herre och mästareKung Carl XVI Gustaf
KanslerIngemar Eliasson
Grader5 grader samt 2 ”krigsgrader”
Förkortning(ar)SO
Statistik
Instiftad1748
Första utdelning1748
Senaste utdelning1974
Rang
Nästföljande (högre)Serafimerorden
Nästföljande (lägre)Nordstjärneorden
Svärdsordens släpspänne.

Svärdsorden är en svensk kunglig orden, instiftad 23 februari 1748 av Fredrik I, som utmärkelse för officerare i krigsmakten. Svärdsorden är alltsedan ordensreformen 1975 vilande. Till orden hör Svärdstecknet, ett förtjänsttecken som delades ut till underofficerare, samt Svärdsmedaljen, som delades ut till underbefäl.

Historia

Orden instiftades tillsammans med Serafimerorden och Nordstjärneorden den 23 februari 1748. Svärdsorden instiftades efter mönster av den franska Sankt Ludvigsorden. Svärdsorden tilldelades officerare "för tapperhet och framstående förtjänster i krigstid samt för gangnande och långvarig verksamhet". Ordens latinska devis Pro Patria betyder För Fosterlandet.[1] Svärdsorden hade ursprungligen endast två grader: kommendör och riddare. I samband med Gustaf III:s kröning 1772 tillkom graden Kommendör med Stora Korset. 1873 delades kommendörsgraden i en I:a och II:a klass. Den senare var då avsedd endast för utländska medborgare, men från 1889 delades den även ut till svenska medborgare. 1889 delades också riddargraden i två klasser, varvid II:a klassen endast tilldelades utländska medborgare.

Insignier[1]

Riddare samt Kommendörer

  • Kedjan - Består av elva svärd i guld med blåemaljerade balja med vidhängande gehäng, samt elva amasonsköldar med blåemaljerad mitt. Kedjan bäres över axlarna.
  • Kraschanen - Finns i två modeller. Storkorskraschanen består av ett malteserkors i silver med gyllene kronor på silverspetsar i korsvinklarna. I korsets mitt finns en blå cirkel, på vilken tre gyllene kronor och ett gyllene svärd finns. Kommendörskraschanen är likadan bortsett från att den saknar de gyllene kronorna i korsvinklarna.
  • Ordenstecknet - Finns i två modeller; riddartecknet samt kommendörstecknet. Består av ett vitt malteserkors i emalj med kronor i korsvinklarna och korslagda svärd i den övre vinkeln. I mitten finns på [åtsida|[avers]]en en blå cirkel med ett gyllene svärd omgivet av tre gyllene kronor och på reversen ett upprätt svärd med en lagerkrans runt svärdsspetsen och ordens motto Pro Patria. Kommendörstecknet är något större och har dessutom korslagda, blåemaljerade, svärd i alla korsvinklar.
  • Ordensbandet - Bandets färg är gult med blå kanter för det Rike Konungen skall wärna.

Riddare med stora korset[2]

  • Riddare med stora korset av 1. klassen - Ordens riddartecken i band om halsen (i kommendörstecknets storlek) samt en bröstdekoration utformad som ett upprätt silversvärd.
  • Riddare med stora korset - Ordens riddartecken i band om halsen (i kommendörstecknets storlek) samt en bröstdekoration utformad som två korslagda silversvärd.

Vid mottagares död

När en mottagare av Svärdsorden dör, skall ordenstecken samt eventuell kedja, i enlighet med ordens statuter, återsändas till Skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, detta då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.[3]

Svärdsordens krigskors[4]

Medalj att bäras på bröstet i Svärdsordens band, på bandet sitter fäst ett upprätt svärd i utmärkelsens valör (guld, silver eller brons). Själva medaljen är upphängd i en kunglig krona och är utformad som ett malteserkors med en rund glob i mitten med Sveriges tre kronor, bakom globen ett upprätt svärd. Medaljen präglas i sin valör (guld, silver eller brons).

Briljanterade ordenstecken

Briljanterat ordenstecken

En person kunde i vissa, sällsynta fall förlänas med en briljanterad orden. Vanligtvis inträffade detta om personen gjort Konungen eller kungafamiljen något personligt. Till skillnad mot de ordinarie ordenstecknen så hade de briljanterade ordenstecknen en särställning: dels var ordenstecknen personlig egendom och behövde inte återsändas till Kungen vid innehavarens död, dels skulle innehavaren även bära de lägre graderna trots att en högre tilldelats.

Mottagare av briljanterade ordenstecken

Grader

Ordens grader:[1]

Ordenstecken Kraschan Kedja Ordensgrad Tillkomst Anmärkning
Kommendör med stora korset (KmstkSO) 1772
Kommendör av 1. klass (KSO1kl) 1748
Kommendör (KSO) 1873
Riddare av 1. klass (RSO1kl) 1748
Riddare (RSO) 1889
  • Kommendör med stora korset (KmstkSO) - Bär det stora ordenstecknet i band över höger axel och storkorskraschan på vänster bröst. Man kan även bära ordenskedjan över axlarna, men man bär då inget ordensband.
  • Kommendör av första klassen (KSO1kl) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen och kommendörskraschan på vänster bröst.
  • Kommendör (KSO) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen.
  • Riddare eller ledamot av första klassen (RSO1kl) - Bär det lilla ordenstecknet i guld i band (rosett för damer) på vänster bröst.
  • Riddare eller ledamot (RSO) - Bär det lilla ordenstecknet i silver i band (rosett för damer) på vänster bröst.

Riddare med stora korset

År 1788, under Gustav III:s ryska krig, instiftade Gustav III en ytterligare utmärkelse, Riddare med stora korset av Svärdsorden, kopplad till Svärdsorden. Den kan endast utdelas i krigstid, och då till högre officerare vilkas dåd betydligt inverkat på krigets förlopp. Utmärkelsen delades 1814 i två klasser: Riddare med stora korset av första klass (RmstkSO1kl) samt Riddare med stora korset av andra klass (RmstkSO2kl), sedan 1952 kallas den senare Riddare med stora korset (RmstkSO). De ingår i de utmärkelser som benämns såsom Svenska krigsdekorationer[2];


Ordenstecken Bröstdekoration Ordensgrad Tillkomst Anmärkning
Riddare med stora korset av 1. klass (RmstkSO1kl) 1788
Riddare med stora korset (RmstkSO) 1814

Senast denna utmärkelse utdelades var 1942 då Gustaf Mannerheim tilldelades utmärkelsen av första klass.

Utmärkelser kopplade till Svärdsorden

Huvudartikel: Svärdstecknet
Huvudartikel: Svärdsmedaljen
Utmärkelsetecken Benämning Tillkomst Anmärkning
Svärdstecknet (Svm) 26 juni, 1850
Svärdsmedaljen i guld (SvGM) 26 juni, 1850 endast utdelad 1 gång, 1875, till kejsar Vilhelm I[6]
Svärdsmedaljen i silver (SvSM) 26 juni, 1850

Krigskorset

Svärdsordens krigskors är den senaste utmärkelsen som kopplats till Svärdsorden. Det ingår i de utmärkelser som benämns såsom Svenska krigsdekorationer och instiftades 1952 som belöning för "särskilt välförhållande och förtjänst om fäderneslandet". Krigskorset skulle tilldelas svenska medborgare tillhörande krigsmakten då riket är i krig eller med anledning av bedrifter under kriget.[7]

Den utdelas i tre klasser. Valet av klass var oberoende av tjänsteställning och var endast avhängigt bedriftens betydelse. De tre klasserna är;[7]

  • Svärdsordens krigskors av 1. klass (SOKrgK1kl) - utmärkelse i guld
  • Svärdsordens krigskors av 2. klass (SOKrgK2kl) - utmärkelse i silver
  • Svärdsordens krigskors av 3. klass (SOKrgK3kl) - utmärkelse i brons.

Dubbning[8]

För alla ordnar föreskrev statuterna att en riddare skulle bli dubbad. Denna inleddes med att Kungl. Maj:t:s konstitutorial lästes upp av den som officierade, där det framgick att personen som mottog orden hade blivit tilldelad den. Därefter lästes riddarbrevet upp. Stående på knä och med högra handen lyft med pekfingret och långfingret uppsträckt avlade den nye riddare sin ed som löd:

” Jag N.N. lovar och svär vid Gud och hans heliga Evangelium, att jag vill och skall med liv och gods försvara den rena, evangelisk-lutherska läran samt vara minom Konung och Rike hans huld och trogen, med tappert mod möta rikets fiender, rätt hålla samt öva ridderskap efter mitt bästa vett och de stadgar, som mig föreskrivna äro. Så sant mig Gud hjälpe till liv och själ. „

Därefter satte officianten på sig sin hatt och dubbade den knästående riddaren med tre slag av svärdet på den vänstra axeln med orden:

” N. N. Sveriges, Göthes och Vendes Konung tager dig upp till riddare av dess urgamla och hedervärda Svärdsorden. Var värdig! „

Därefter överlämnades ordenstecknet till den dubbade riddare.

Riddarslag till Riddare med Stora Korset

Riddarslag (dubbning), till Riddare med Stora Korset, föreskrevs av Gustaf III då denna värdighet instiftades 1788. Enligt statuterna skulle dubbningen ske under bar himmel, och inför den uppställda Krigs-hären. Dubbningen skulle förrättas av konungen, eller om han inte fanns närvarande, av arvfursten eller av den högste närvarande befälhavaren. Efter dubbningen sjöngs Te deum. Med denna ceremoni, under bar himmel, ville man förmedla att mod på slagfältet blev belönat omedelbart.[9]

Ordenshärold

Svärdsordens häroldskåpa med ordens härskri på ärmarna Pro Patria samt dess ordenstecken i mitten.
Svärdsordens häroldstecken, använt 1785-1871. Nu i Livrustkammarens samlingar.

När Sverige införde riddarordnar 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd, det dröjde till 1785 innan de andra ordnarna fick sina egna härolder. Ämbetet som Svärdsordens härold har varit obesatt sedan 1872.[10]

Härolderna bar speciella häroldskåpor och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet (se bild nedan). Ordenshärolderna blev avskaffade i och med en ordensreform 1952. Dock hade Gustaf III redan 1780 utsett en rikshärold, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden, denne fanns kvar till Ordensreformen 1974.[11]

Ordensdräkt

Svärdsordens ordensdräkt från ca 1820.

De svenska riddarordnarna hade alla ordensdräkter, som de som uppnått kommendörsgrad kunde bära. Senaste gången som ordendräkt bars var vid Oscar I:s kröning 1844. Svärdsordens dräkt som fastställdes 1762 var av blå sammet med vita passpoaler. Den ersattes 1818 av en ny dräkt i gult kläde med mörkblå sammetspasspoaler[12], och över axlarna bars en slängkappa i blått i siden och sammet. Runt livet bars ett skärp i blått. Hela dräkten hade samma snitt som den Nationella dräkten som instiftades av Gustaf III 1778.[13]

Bildgalleri

  • Svärdsordens härold syns längst till vänster
    Svärdsordens härold syns längst till vänster
  • Svärdsordens dräkt efter 1818
    Svärdsordens dräkt efter 1818
  • Dräkt för kommendör med stora korset av Svärdsorden
    Dräkt för kommendör med stora korset av Svärdsorden
  • Kedja och kraschan
    Kedja och kraschan
  • Svärdsordens kraschan för Kommendör med stora korset ovan till höger. Svärdsordens riddarkors (1:a klassen) näst längst till höger på nedre raden.
    Svärdsordens kraschan för Kommendör med stora korset ovan till höger. Svärdsordens riddarkors (1:a klassen) näst längst till höger på nedre raden.
  • Halskors för Riddare med stora korset
    Halskors för Riddare med stora korset
  • Tsar Alexander I med utmärkelsen Riddare med Stora Korset av 1 Klass som ses som ett upprätt svärd på hans bröst
    Tsar Alexander I med utmärkelsen Riddare med Stora Korset av 1 Klass som ses som ett upprätt svärd på hans bröst
  • Generalen Georg Carl von Döbeln, med Svärdsordens kraschan samt tecknet för Riddare med Stora Korset av 1 Klass på bröstet
    Generalen Georg Carl von Döbeln, med Svärdsordens kraschan samt tecknet för Riddare med Stora Korset av 1 Klass på bröstet
  • Generallöjtnanten Bror Cederström med brösttecknet för Riddare med Stora Korset (två korslagda svärd) på bröstet.
    Generallöjtnanten Bror Cederström med brösttecknet för Riddare med Stora Korset (två korslagda svärd) på bröstet.

Mottagare (urval)

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] http://www.arnell.cc/fortjanstordnar.htm
  2. ^ [a b] http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-Z/0/se&visitor={D7B2FA67-EE36-4655-8C9B-7928ED53FBF3}&listmode=0&login=&medal={140E7A0C-E19C-4490-8E04-D867C2D99556}
  3. ^ De svenska riddarordnarna, Jonas Arnell.
  4. ^ http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-Z/0/se&visitor={D7B2FA67-EE36-4655-8C9B-7928ED53FBF3}&listmode=0&login=&medal={6D396374-BB35-45E2-86D0-C8140DB58302}
  5. ^ Biografiske data om 330 norske, norskfødte eller for nogen tid i den norske armé ansatte generalspersoner: 1628-1885, sid 248-250.
  6. ^ medal.nu
  7. ^ [a b] Leif Påhlsson (1980-82). ”Svenska krigsdekorationer”. Meddelande XXXXI-XXXXII: sid. 207-218. 
  8. ^ Tidskrift i Sjäväsendet. 1927 häfte nr 8. Sid 311 - 312.
  9. ^ Henrika Tandefelt, Gustav III inför sina undersåtar, Sid. 298, ISBN 978-952-10-3916-4
  10. ^ http://joomla.heraldik.se/joomla/index.php?option=com_content&view=article&id=65:haerolden-i-riksordnarna&catid=25:ordnar&Itemid=45 Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Heraldiska Föreningen
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524213618/http://www.heraldik.se/heraldica/topic.asp?TOPIC_ID=2018. Läst 5 januari 2012.  Heraldiskt forum
  12. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 843 
  13. ^ Ordensdräkt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)

Källor

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svärdsorden&oldid=42353255”