Svävfluglik dagsvärmare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svävfluglik dagsvärmare
Status i Sverige: Nära hotad[1]
Svävfluglik dagsvärmare
Svävfluglik dagsvärmare
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Fjärilar
Lepidoptera
Familj Svärmare
Sphingidae
Underfamilj Macroglossinae
Släkte Hemaris
Art Svävfluglik dagsvärmare
H. tityus
Vetenskapligt namn
§ Hemaris tityus
Auktor Linné, 1758
Parning
Parning
Hitta fler artiklar om djur med

Svävfluglik dagsvärmare (Hemaris tityus) är en fjäril i familjen svärmare (Sphingidae) som till skillnad från de flesta andra svärmare är dagaktiv.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Den svävfluglika dagsvärmaren har ett vingspann på mellan 36 och 46 millimeter, honan är något större än hanen men hanen har något kraftigare och lite längre antenner. Kroppen är grönbrunaktig med ett svart tvärband på bakkroppen och en orangegul och svart bakkroppsspets. Vingarna är genomskinliga. Den vanligare humlelika dagsvärmaren är snarlik men den har en vingribba genom framvingens diskfält. Larven är som fullvuxen 43 till 48 millimeter lång och är grön med brunröda fläckar.


Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Den svävfluglika dagsvärmaren finns i södra och mellersta Sverige och räknas som nära hotad på den svenska rödlistan[1]. Den finns även i Danmark, södra Norge och södra Finland. Den finns i en stor del av Europa och vidare österut genom Ryssland till nordöstra Kina. Söderut finns den i Nordafrika och österut till Turkiet och Iran.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Den svävfluglika dagsvärmaren lever på öppna örtrika marker. Den flyger på dagtid i solsken och kan ses svävande framför olika blommer som den suger nektar av, till exempel tjärblomster, glimmar, syren, skogsnäva, maskros och gökärt. Flygtiden är från mitten av maj till slutet av juni i södra Sverige. I norr något senare. Larven lever främst på väddväxter och är fullvuxen i början på augusti eller något tidigare. Den förpuppar sig då i markskiktets förna. Puppan övervintrar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Ädelspinnare-tofsspinnare. Lepidoptera: Lasiocampidae-Lymantriidae. 2006. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-58-4

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Artfakta - Hemaris tityus”. Artdatabanken. http://snotra.artdata.slu.se/artfakta/SpeciesInformationDocument/Hemaris_Tityus_101060.pdf. Läst 2010-05-28. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]