Svenska Dagbladet

Uppslagsordet SVD leder hit. För andra betydelser, se SVD (olika betydelser).

Svenska Dagbladet

Publikationstyp	Morgontidning
Grundad	1884
Nuvarande ägare	Schibsted
Huvudkontor	Mäster Samuelsg. 56, Stockholm
Chefredaktör	Lena K. Samuelsson
Politisk redaktör	P.J. Anders Linder
Politisk beteckning	Obunden moderat (ob m)
Språk	Svenska
Frekvens	Daglig
Upplaga	194 800 (2008)
Format	Tabloid
ISSN	1101-2412
Webbplats	SvD.se

Svenska Dagbladet
Antal anställda	456 - December 2008
Historia
Uppköpt av	Schibsted ASA
Ekonomi
Omsättning	▲  1,075 miljarder SEK
Rörelseresultat	▲  408,599 miljoner SEK
Vinst efter skatt	▲  407,863 miljoner SEK
Tillgångar	▲  881,462 miljoner SEK
Struktur
Moderbolag	Schibsted ASA
Övrigt
Fotnoter	Siffror från 2008 års bokslut.[1]

Svenska Dagbladet, SvD, eller "Svenskan", är Sveriges tredje största abonnerade morgontidning, baserad i Stockholm, grundad 1884, som numera ägs av den norska förlagskoncernen Schibsted. Tidningen delas ut med bud i större delen av landet. Politiskt betecknar sig tidningens ledarsida som "obunden moderat".

Chefredaktör och ansvarig utgivare för tidningen är sedan 2002 Lena K. Samuelsson. Politisk chefredaktör är sedan 2004 P.J. Anders Linder.

Svenska Dagbladet är den tidning som tillsammans med Skånska Dagbladet får det största statliga presstödet (driftsstöd) i Sverige. Båda tidningarna fick 2008 drygt 65 miljoner kronor vardera.

Historia

Det första numret av Svenska Dagbladet, 18 december 1884.

Under 2010 flyttade tidningen in i Kungsbrohuset

Svenska Dagbladet grundades 1884. Det första numret publicerades den 18 december samma år. Flera personer medverkade vid grundandet av tidningen, av vilka den förste chefredaktören Axel Jäderin (1850-1925) och andre redaktören Oscar Norén (1844-1923) var särskilt drivande. Lösnummerpriset för stockholmsupplagan var 5 öre; landsortsupplagans lösnummer kostade 10 öre. Det första numret innehöll endast en väderleksrapport och annonser men en av de stora nyheterna det året var tryckfrihetsåtalet mot August Strindberg för hädelse i Giftas.

Mellan 1885-1887 gav man även ut en kvällsupplaga. Från början var tidningen tullvänlig och konservativ. Efter 1897, när Helmer Key blev chefredaktör, intog den en mer liberal hållning. Flera framstående kulturpersonligheter medverkade såsom Verner von Heidenstam och Ellen Key under Helmer Keys första period. Han efterträddes i ett mellanspel av Gustaf Zethelius 1907—1909, men återkom 1909 och stannade till 1934. 1910 blev tidningen högerns (nuv. moderaterna) tidning; sedan 1977 är den obundet moderat, "vilket innebär en blandning av liberalkonservativa idéer i marknadsekonomisk riktning". Länge skilde sig SvD typografiskt från andra dagstidningar genom att första sidan alltid enbart innehöll annonser.

Den första redaktionen låg i ett hus vid korsningen Kungsgatan/Vasagatan. 1887 flyttade man till Karduansmakargatan, och från 1897 flyttade man till Klara södra kyrkogata 6. 1962 flyttade man till Rålambsvägen 7 i Marieberg, 1995 flyttade man till Gjörwellsgatan 28. 2003 flyttade redaktionen åter till centrala Stockholm, denna gång till Mäster Samuelsgatan. Under 2010 samlades Schibsted-koncernens olika delar, inklusive Svenska Dagbladet och kvällstidningen Aftonbladet, i Kungsbrohuset. En stor del av Svenska Dagbladets tryckning sker i ett tryckeri i Södertälje, där även Aftonbladet trycker delar av sin upplaga.

Tidningen delar varje år ut Svenska Dagbladets litteraturpris, Svenska Dagbladets guldmedalj för årets bästa idrottsprestation ("bragdguldet"), Svenska Dagbladets operapris, och Thaliapriset.

Åren 1923—1964 gav SvD ut Svenska Dagbladets årsbok. Denna gick därefter upp i årsboken Anno, som utges av Corona förlag. År 1960 utkom Svenska Dagbladets Historia 1884—1940, del I av dess chefredaktör Ivar Andersson. Den följdes 1965 av del II, med undertiteln Litteratur, konst, teater och musik i SvD 1897—1940. Historien kompletterades till hundraårsjubileet 1984 med del III: SvD under Ivar Anderssons tid 1940—1955 av Elisabeth Sandlund. (ISBN 91-7738-057-6.) En fjärde del av Lars Lagerstedt planerades samtidigt. Den avses belysa allmänna förhållanden på tidningen, redaktionens arbetsvillkor och dess betydelse för tidningens innehåll.

1974 startades Idagsidan, som var banbrytande inom dagstidningsjournalistiken, med artiklar om livssyn, sociala frågor och filosofi. Denna sida redigerades då av journalisterna Marianne Fredriksson och Ami Lönnroth. Till 100 års-minnet 1984 utgavs 100 år med Svenska Dagbladet 1884—1984 under redaktion av Lars Lagerstedt, f d redaktionschef vid tidningen. Den består av faksimiler av valda sidor från alla hundra åren, jämte en kort textsammanfattning för varje decennium. (ISBN 91-7738-061-4.) I samtidigt utgavs en jubileumstidning i A4-format: Ett hundraårigt äventyr! med en nostalgisk översikt av de 100 åren. Den innehåller såväl text som reproduktioner av äldre och nyare annonser.

Tidningens delar

Svenska Dagbladet består i huvudsak av tre delar, alla i tabloidformat. Tidningens huvuddel innehåller ledare, inrikes- och utrikesnyheter, sport, samt bland annat den så kallade Idagsidan (se nedan). Här finns även information om vädret.

Delen Näringsliv är en ekonomitidning med företags- och ekonominyheter, börstabeller och nyheter om privatekonomi. Här finns också motor- och båt-relaterade nyheter och reportage. På söndagar ersätts Näringslivsdelen av en reportagetidning kallad N. Svenska Dagbladets näringslivs- och ekonomirelaterade nyheter på Internet har sedan slutet av 2005 samlats på en egen webbplats kallad E24 (E24.se). E24 drivs delvis av en fristående redaktion i ett eget bolag som ägs till 60 procent av Svenska Dagbladet och till 40 procent av Aftonbladet.

Delen Kultur innehåller kulturnyheter, recensioner av musik, film och teater, reportage, samt TV- och radiotablåer. På fredagar, lördagar och söndagar ersätts Kulturdelen av en reportagetidning kallad K. I kulturdelen finns dagligen en så kallad understreckare, en daglig essä på en helsida i något akademiskt ämne. Benämningen har sin förklaring i den tid då tidningen gavs ut i fullformat och essän placerades på nedre delen av sidan under en linje, därav vinjetten "under strecket". På lördagar utkommer bostadsbilagan Magasinet med SvD. Den innehåller reportage om bland annat boende, inredning och trädgård.

Tillsammans med SvD på fredagar kom tidigare magasinet Min Helg med människor, mat, mode, skönhet, hälsa och shopping. Min Helg innehöll också krogrecensioner, hela veckans tv och utvalda tips om kultur och nöje. Magasinet Min Helg lades ned under 2009 och innehållet flyttades in i K. Därutöver kommer SvD fyra gånger per år med matbilagor, som görs i samarbete med Schibsted-ägda matsajten Tasteline, samt kulturbilagorna Scenhöst och Scenvår. Vid enstaka tillfällen görs också specialbilagor om exempelvis OS, fotbolls-VM och riksdagsval.

Idagsidan

Idagsidan är tidningens avdelning för psykologi, existentiella frågor, manligt-kvinnligt, barn och unga, relationer och sex, trender i samhället samt kropp och hälsa. Artikelserier i dessa ämnen har varit sidans signum genom åren. Redaktionen ger också stort utrymme, både i tidningen och på webben, för synpunkter och berättelser från läsare.

Idagsidan startades 1974 med Marianne Fredriksson som redaktör. Den första artikelserien hade namnet ”Ont i själen” och handlade om psykisk ohälsa. Under Marianne Fredrikssons ledning skapades en i dagspressen ny inriktning som kom att kallas insiktsjournalistik. Vinjetten Idag fanns även innan dess men syftade då på det dagliga kåseriet i SvD. På internet har www.svd.se/idag funnits sedan 1999.

Nya ord har skapats eller fått större spridning genom Idagsidans serier, exempelvis: ”Privatreligiös”, ”maskrosbarn”, ”curlingföräldrar” och ”kvartslivskrisen”.

2006 utnämndes Idag-redaktionen till Årets förvillare av föreningen Vetenskap och Folkbildning "för publiceringen av en grovt vilseledande artikelserie om s.k. energimedicin".

Redaktörer

• Marianne Fredriksson 1974–1987
• Ann Lagerström 1987–1993
• Catarina Baldo Zagadou 1993–2000
• Anders Haag 2001–2006
• Per Söderström 2006–2009
• Susen Schultz 2009–

Personer verksamma vid tidningen

Chefredaktörer Axel Jäderin, 1884–1888 Hjalmar Sandberg, 1888–1891 Dan Åkerhielm, 1891–1893 Gustaf E. Ericson, 1893–1897 Helmer Key, 1897–1907 Gustaf Zethelius, 1907–1909 Helmer Key, 1909–1934 Carl Trygger, 1934–1940 Ivar Anderson, 1940–1955 Allan Hernelius, 1955–1969 Sven Gerentz, 1969–1974 Gustaf von Platen, 1974–1982 Ola Gummesson, 1982–1987 Hans L Zetterberg, 1987–1988 Lennart Persson, 1989 Bertil Torekull, 1989–1991 Mats Svegfors, 1991–2000 Hannu Olkinuora, 2000–2001 Lena K. Samuelsson, 2001—

Verkställande direktörer Carl Trygger 1934–? Sven Gerentz 1962–? Olof Ljunggren ?–1978 Håkan Lambert-Olsson Stefan Strömquist, 1981–1991 Sven Höök, 1991–1996 Kåre Gustafson, 1996–1999 Gunnar Strömblad, 1999–2006 Raoul Grünthal, 2006— Politiska redaktörer Otto Järte Karl-Axel Tunberger –1978 Axel Waldemarson 1978–1983 Mats Svegfors 1983–1991 Håkan Hagwall, 1991–2000 Mats Johansson, 2000–2003 P.J. Anders Linder, 2003—

Kulturredaktörer

• Gunnar Brandell, 1950–1962
• Leif Carlsson, 1969–1981
• Ingmar Björkstén, 1981–1991
• Lars Lönnroth, 1991–1993
• Peter Luthersson, 1993–2001
• Carl Otto Werkelid, 2001–2008
• Stefan Eklund, 2009–2010

Tecknare och illustratörer

• Anders Andersö (Tecknar-Anders)
• Jan Berglin
• Gösta Chatham
• Hjalmar Eneroth
• Albert Engström
• Pelle Forshed
• Fibben Hald
• Riber Hansson
• Nils Melander

Övriga kända medarbetare vid tidningen

• Maria Abrahamsson
• Knut Ahnlund
• Lena Andersson
• Anders Andersö
• Bengt Bedrup
• Frans G Bengtsson
• Jan Berglin
• Karl Bergman - dödades i tjänst 1979 i Uganda
• Ingmar Björkstén
• Fredrik Böök
• Leif Carlsson
• Cordelia Edvardson
• Lotten Ekman skrev recensioner, reportage med mera under 41 olika signaturer, bland andra Nitouche
• Albert Engström
• Marianne Fredriksson
• Bengt Frithiofsson
• Gustaf Fröding
• Karl Ragnar Gierow
• Alf Grandien
• Johan Hakelius
• Fibben Hald
• Kerstin Hallert
• Riber Hansson
• Sven Hedin
• Verner von Heidenstam
• Mikael Holmström
• Märit Huldt (Hiram)
• Ulf Hård af Segerstad progressiv design- formgivningsskribent i SvD från 1937
• Marianne Höök
• Erik Zetterström (Kar de Mumma)
• Ellen Key
• Agneta Lagercrantz
• Olof Lagercrantz
• Pär Lagerkvist
• Oscar Levertin
• Ingmar Lindmarker
• Sture Linnér
• Erik Ljungberger (Kaifas)
• Caj Lundgren (Kajenn)
• Vilhelm Moberg
• Sofia Nerbrand
• Ester Blenda Nordström
• Anders Olsson grundare av Stockholm Marathon
• Olof Palme
• Moses Pergament
• Gustaf von Platen
• Steve Sem-Sandberg
• Susanna Popova
• Ture Rangström
• Ludvig Rasmusson
• Sten Selander
• Steve Sem-Sandberg
• Göran Skytte
• August Strindberg skrev en artikelserie under rubriken Världshistoriens mystik 1903
• Kjell Swanberg
• Richard Swartz
• Carl-Henrik Svenstedt ”Henri”, författare, journalist, dokumentärfilmare. Numera vid Malmö högskola
• Sune Sylvén
• Hjalmar Söderberg skrev populära kåserier under signaturen Tuppy
• Elisabeth Sörenson filmkritiker, fick Guldbagge 1999 för Kreativa insatser i svensk film
• Margaretha af Ugglas
• Gunnar Unger
• Prins Wilhelm
• Hasse Zetterström
• Marianne Zetterström (Viola)
• Carl-Gunnar Åhlén
• Bertil Östergren
• Anders Österling

Se även

• Lista över tidningar med moderat, obunden moderat eller oavhängig moderat inriktning

Externa länkar

• Svenska Dagbladet – officiell webbplats
• SvD: Kända medarbetare i Svenska Dagbladets historia
• SvD: Åren som formade SvD