Svalor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svalor
Ladusvala
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Svalor
Hirundinidae
Vetenskapligt namn
§ Hirundinidae
Släkten

Underfamilj Pseudochelidoninae

Underfamilj Hirundininae

Hitta fler artiklar om fåglar med

Svalor (Hirundinidae) är en familj i ordningen tättingar med ungefär 75 arter.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Det mest karaktäristiska med svalorna är deras form som bara kan förväxlas med seglare, som de dock inte alls är nära besläktade med. Svalornas fjäderdräkt går främst i mörka toner som svart, mörkblått och mörkgrönt, men även i gråa och bruna nyanser med kontrastrika inslag av vitt och rött. Svalornas klor är mycket korta och svaga, på främre sidan till större delen täckta av flera skilda plåtar. Näbben är tunn, bred, platt, kluven ända upp under ögonen och i spetsen lätt nedböjd, med en inskärning bakom spetsen. Handpennorna som är nio till antalet (ibland förekommer dock ett rudiment till en tionde) är mycket starkt förlängda och hoplagda omkring tio gånger längre än tarsen, som är kort, varför svalorna går med en viss svårighet. Stjärten är kluven och bildas av tolv pennor.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Svalor förekommer över alla delar av jorden med undantag av Arktis och Antarktis. I alla tempererade områden är de flyttfåglar.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

De är sociala och tillbringar stor tid med att flygande i hög hastighet fånga insekter, som de jagar med uppspärrad näbb. Till skillnad från tornseglarna flaxar svalorna betydligt mer med vingarna och segelflyger betydligt mindre.[1] När svalor vilar sitter de på tak, stenar och andra upphöjda ställen; på marken sätter de sig endast undantagsvis. De flesta arter häckar kolonivis.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Familjen delas upp i två underfamiljer där de två arterna flodsvalor Pseudochelidoninae förs till en egen underfamilj medan alla andra svalor tillhör underfamiljen Hirundininae. Många av arterna är under diskussion huruvida vilket släkte de tillhör och om de är goda arter eller underarter. Exempelvis delar vissa upp släktet Hirundo i ett flertal släkten, där exempelvis tre arter förs till släktet klippsvalor Ptyonoprogne. Vissa taxonomer för ett 40-tal arter till släktet Hirundo medan andra bara låter släktet omfatta ett 15-tal arter. Detta leder till att vissa artnamn eller vetenskapliga namn saknas i denna uppräkning nedan och det går heller inte att entydigt säga hur många arter familjen omfattar.

Underfamiljer, släkten och arter inom familjen[redigera | redigera wikitext]

Hussvala (Hirundo urbica)
Hussvala (Hirundo urbica) vid sitt bo
Backsvala (Riparia riparia) vid sitt bo
Trädsvala (Tachycineta bicolor) vid sitt bo
Bon av stensvala (Hirundo pyrrhonota)

Svalornas förmåga att spå väder[redigera | redigera wikitext]

Man brukar säga att svalor kan spå väder. Detta gäller flera arter och spådomen lyder; när svalorna flyger högt blir det soligt och varmt, men flyger de lågt utefter marken väntas mulet och regnigt väder. Orsaken till detta beteende är att de insekter som svalorna äter befinner sig på en högre höjd vid högtryck och på lägre höjd vid lågtryck. Varför insekterna befinner sig på olika höjd vid olika lufttryck är osäkert, men det kan ha att göra med termiken under varma dagar, då varma luftströmmar stiger från marken. En ytterligare förklaring skulle vara att insekter är växelvarma och föredrar den höjd där temperatur och tryck är mest idealt.[2] [3]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Björn Bergenholtz (2011) Känn igen 25 fåglar. ISBN 978-91-29-67610-5.
  2. ^ Kan svalorna förutspå väder?
  3. ^ Hur temperatur och tryck påverkar djur i luft och vatten