Svalor
| Svalor | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Svalor Hirundinidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hirundinidae | |
| Släkten | |
|
Underfamilj Pseudochelidoninae Underfamilj Hirundininae |
|
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Svalor (Hirundinidae) är en familj i ordningen tättingar med ungefär 75 arter.
Innehåll |
Utseende [redigera]
Det mest karaktäristiska med svalorna är deras form som bara kan förväxlas med seglare, som de dock inte alls är nära besläktade med. Svalornas fjäderdräkt går främst i mörka toner som svart, mörkblått och mörkgrönt, men även i gråa och bruna nyanser med kontrastrika inslag av vitt och rött. Svalornas klor är mycket korta och svaga, på främre sidan till större delen täckta av flera skilda plåtar. Näbben är tunn, bred, platt, kluven ända upp under ögonen och i spetsen lätt nedböjd, med en inskärning bakom spetsen. Handpennorna som är nio till antalet (ibland förekommer dock ett rudiment till en tionde) är mycket starkt förlängda och hoplagda omkring tio gånger längre än tarsen, som är kort, varför svalorna går med en viss svårighet. Stjärten är kluven och bildas av tolv pennor.
Utbredning [redigera]
Svalor förekommer över alla delar av jorden med undantag av Arktis och Antarktis. I alla tempererade områden är de flyttfåglar.
Ekologi [redigera]
De är sociala och tillbringar stor tid med att flygande i hög hastighet fånga insekter, som de jagar med uppspärrad näbb. Till skillnad från tornseglarna flaxar svalorna betydligt mer med vingarna och segelflyger betydligt mindre.[1] När svalor vilar sitter de på tak, stenar och andra upphöjda ställen; på marken sätter de sig endast undantagsvis. De flesta arter häckar kolonivis.
Systematik [redigera]
Familjen delas upp i två underfamiljer där de två arterna flodsvalor Pseudochelidoninae förs till en egen underfamilj medan alla andra svalor tillhör underfamiljen Hirundininae. Många av arterna är under diskussion huruvida vilket släkte de tillhör och om de är goda arter eller underarter. Exempelvis delar vissa upp släktet Hirundo i ett flertal släkten, där exempelvis tre arter förs till släktet klippsvalor Ptyonoprogne. Vissa taxonomer för ett 40-tal arter till släktet Hirundo medan andra bara låter släktet omfatta ett 15-tal arter. Detta leder till att vissa artnamn eller vetenskapliga namn saknas i denna uppräkning nedan och det går heller inte att entydigt säga hur många arter familjen omfattar.
Underfamiljer, släkten och arter inom familjen [redigera]
- Underfamilj Pseudochelidoninae
- Släkte Pseudochelidon
- Afrikansk flodsvala (Pseudochelidon eurystomina)
- Släkte Pseudochelidon
- Underfamilj Hirundininae
- Släkte Neochelidon
- Fladdermussvala (Neochelidon tibialis)
- Släkte Stelgidopteryx
- Nordlig kamvingesvala (Stelgidopteryx serripennis)
- Sydlig kamvingesvala (Stelgidopteryx ruficollis)
- Mexikansk kamvingesvala (Stelgidopteryx ridgwayi)
- Släkte Tachycineta
- Trädsvala (Tachycineta bicolor)
- Mangrovesvala (Tachycineta albilinea)
- Tumbessvala (Tachycineta stolzmanni)
- Vitvingad svala (Tachycineta albiventer)
- Vitgumpsvala (Tachycineta leucorrhoa)
- Chilesvala (Tachycineta meyeni)
- Violettgrön svala (Tachycineta thalassina)
- Bahamasvala (Tachycineta cyaneoviridis)
- Bronssvala (Tachycineta euchrysea)
- Släkte Notiochelidon
- Brunbukad svala (Notiochelidon murina)
- Blåvit svala (Notiochelidon cyanoleuca)
- Roststrupesvala (Notiochelidon flavipes)
- Svarthättesvala (Notiochelidon pileata)
- Släkte Atticora
- Vitbandad svala (Atticora fasciata)
- Forssvala (Atticora melanoleuca)
- Släkte storsvalor (Progne)
- Blå storsvala (Progne subis)
- Sinaloastorsvala (Progne sinaloae)
- Karibisk storsvala (Progne dominicensis)
- Kubansk storsvala (Progne cryptoleuca)
- Gråbröstad storsvala (Progne chalybea)
- Galapagosstorsvala (Progne modesta)
- Perustorsvala (Progne murphyi)
- Sydlig storsvala (Progne elegans)
- Släkte backsvalor (Riparia)
- Brunstrupig backsvala (Riparia paludicola)
- Kongobacksvala (Riparia congica)
- Backsvala (Riparia riparia)
- Större backsvala (Riparia cincta)
- Blek backsvala (Riparia diluta)
- Släkte Psalidoprocne
- Bergskamvingesvala (Psalidoprocne fuliginosa)
- Vithuvad kamvingesvala (Psalidoprocne albiceps)
- Svart kamvingesvala (Psalidoprocne pristoptera)
- Fantikamvingesvala (Psalidoprocne obscura)
- Tvärstjärtad kamvingesvala (Psalidoprocne nitens)
- Vitvingad kamvingesvala (Psalidoprocne orientalis)
- Sharikamvingesvala (Psalidoprocne chalybea)
- Mangbettukamvingesvala (Psalidoprocne mangbettorum)
- Etiopisk kamvingesvala (Psalidoprocne oleaginea)
- Släkte Cheramoeca
- Vitryggssvala (Cheramoeca leucosternus)
- Släkte Pseudhirundo
- Grågumpsvala (Pseudhirundo griseopyga)
- Släkte Phedina
- Maskarensvala (Phedina borbonica)
- Brazzasvala (Phedina brazzae)
- Släkte Ptyonoprogne
- Klippsvala (Ptyonoprogne rupestris)
- Afrikansk klippsvala (Ptyonoprogne fuligula)
- Mörk klippsvala (Ptyonoprogne concolor)
- Blek klippsvala (Ptyonoprogne obsoleta)
- Släkte Hirundo
- Ladusvala (Hirundo rustica)
- Guineasvala (Hirundo lucida)
- Angolasvala (Hirundo angolensis)
- Kustsvala (Hirundo tahitica)
- Australisk svala (Hirundo neoxena)
- Vitstrupesvala (Hirundo albigularis)
- Tamilsvala (Hirundo domicola)
- Etiopisk svala (Hirundo aethiopica)
- Trådstjärtsvala (Hirundo smithii)
- Safirsvala (Hirundo nigrita)
- Brokvingesvala (Hirundo leucosoma)
- Vitstjärtssvala (Hirundo megaensis)
- Pärlbröstsvala (Hirundo dimidiata)
- Blåsvala (Hirundo atrocaerulea)
- Rostbuksvala (Hirundo nigrorufa)
- Västafrikansk svala (Hirundo domicella)
- Släkte Cecropis
- Större strimsvala (Cecropis cucullata)
- Mindre strimsvala (Cecropis abyssinica)
- Savannsvala (Cecropis semirufa)
- Moskésvala (Cecropis senegalensis)
- Rostgumpsvala (Cecropis daurica)
- Tempelsvala (Cecropis striolata)
- Malackasvala (Cecropis badia)
- Släkte Haplochelidon
- Andinsk klippsvala (Haplochelidon andecola)
- Släkte Petrochelidon
- Kamerunklippsvala (Petrochelidon preussi)
- Angolaklippsvala (Petrochelidon rufigula)
- Eukalyptussvala (Petrochelidon nigricans)
- Sydafrikansk klippsvala (Petrochelidon spilodera)
- Rödahavsklippsvala (Petrochelidon perdita)
- Stensvala (Petrochelidon pyrrhonota)
- Västindisk grottsvala (Petrochelidon fulva)
- Grottsvala (Petrochelidon pallida)
- Rostnackad svala (Petrochelidon rufocollaris)
- Indisk svala (Petrochelidon fluvicola)
- Alvsvala (Petrochelidon ariel)
- Skogsklippsvala (Petrochelidon fuliginosa)
- Släkte hussvalor (Delichon)
- Hussvala (Delichon urbicum)
- Orientalisk hussvala (Delichon dasypus)
- Himalayahussvala (Delichon nipalensis)
- Släkte Neochelidon
Svalornas förmåga att spå väder [redigera]
Man brukar säga att svalor kan spå väder. Detta gäller flera arter och spådomen lyder; när svalorna flyger högt blir det soligt och varmt, men flyger de lågt utefter marken väntas mulet och regnigt väder. Orsaken till detta beteende är att de insekter som svalorna äter befinner sig på en högre höjd vid högtryck och på lägre höjd vid lågtryck. Varför insekterna befinner sig på olika höjd vid olika lufttryck är osäkert, men det kan ha att göra med termiken under varma dagar, då varma luftströmmar stiger från marken. En ytterligare förklaring skulle vara att insekter är växelvarma och föredrar den höjd där temperatur och tryck är mest idealt.[2] [3]
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Svalor
Källor [redigera]
- ^ Björn Bergenholtz (2011) Känn igen 25 fåglar. ISBN 978-91-29-67610-5.
- ^ Kan svalorna förutspå väder?
- ^ Hur temperatur och tryck påverkar djur i luft och vatten