Svarog

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svarog
Swarog-1 (black-white).png
Svarogs fyrhörning
Del av Slavisk mytologi
Typ smedernas gud, allfader,
Alternativa stavningar Sovarog, Schwayxtix, Swaróg
Symbol(er) eld
Barn Dazjbog

Svarog (fornslaviska: Сварогъ/Соварогъ, ryska: Сварог, sorbiska: Schwayxtix) var i den slaviska mytologin smedernas gud och far till Dazjbog, åtminstone enligt John Malalas krönikor. Vissa forskare anser också att han var allfader i östslavisk mytologi och den himmelska elden[1]. (Inte att förväxla med Svarozjitj). Trots att han kunde ha varit allfader så var han inte lika högaktad som Perun, vilket idag gett upphov till fantasier i nyhedniska kretsar om att Perun eller Rod var den viktigaste guden eller allfadern i slavisk mytologi. Svarog har ibland avbildats med tre huvuden (jämför Triglav) och kunde enligt sägnen förvandla sig till tjur, varg, häst och falk.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Forskare har alltid lockats av samklangen i teonymet Svarog med fornindiska "Svarga" som betyder "himlen, himmelska". På grundval av detta drogs slutsatsen av en språklig samhörighet med dessa ord och även guden Svarogs funktioner. Men det finns många felaktigheter i denna hypotes, . Ordet svar-gá betyder bokstavligen "solvägen", och bildades efter att indo-arierna hade separerats från andra indo-européer och kunde därför inte hamna hos slaverna. Det är omöjligt att slaverna lånade ordet från iranska (skryto-sarmatiska), eftersom indo-ariska "svar" (sol) motsvarar den iranska "hvar" på grund av den naturliga övergången från s-ljudet till h-ljudet i iranska språket. I själva verket kan det inte heller vara det slaviska teonymet för solen, eftersom det inte fanns någon övergång från l-ljudet till r-ljudet i de slaviska språken.

Tack vare Oleg Trubatjovs teori om indo-ariska språksubstrat i norra Svartahavsområdet, görs försök att återuppliva hypotesen om det gamla indo-ariska ursprunget av teonymet Svarog. Detta teonym påstods slaverna ha lånat från indo-arierna i norra Svartahavsområdet och kom från "Svarga" (himlen, himmelska)[2]. Oleg Trubatjovs teori accepteras inte av de flesta moderna forskare, som iranister[3] och Indologister. Ändå anser Leo Klejn (som inte är lingvist) att det inte finns andra alternativ än att acceptera den indo-ariska teorin.[4]

Max Fasmer skriver att teonymet Svarog förknippas med samslaviska svara/svarь vilket ger betydelsen "argumenterande" eller "dömande"[5] Det tycker han stämmer helt överens med krönikorna: "а яже прелюбы дѣющѣ казнити повелѣваше. Сего ради и прозъваша и богъ Сварогъ" ([…]Och de som begick otroheter beordrade han avrätta. Därför kallade de honom för Svarog). Viljo Mansikka nämner också rumänska orden sfarogŭ, švarogŭ "torr, brännande,"[6] som är lånade av rumänska från samslaviska. *Skvara, Fornryska: Сквара (skvara), fornkyrkoslaviska Сквара (skvara) (eld, låga, offer, rök, ångor).

Svarog i Nestorskrönikan[redigera | redigera wikitext]

Referenser i nutida kultur[redigera | redigera wikitext]

Artefaktdetektorn "Svarog" används i spelet S.T.A.L.K.E.R..

"Svarog" - är namnet på en låt i albumet «Ψ» av ryska rockbandet Aquarium.

Guden Svarog påträffas i TV-serien Stargate SG-1.

Svarog nämns i låtarna "På Svarogs väg" och "Till huset av Svarog" av ryska pagan metal-bandet Arkona.

"Svarog" finns på bandet Svetlojars album Koliada från 2002.

Rod javil miru Svaroga
I narjok imenem boga
Tjetyrechglavym, tjtob smog on
Videt’ krugom.

(Rod visade världen Svarog, Och gav honom Guds namn. Med fyra huvuden var han skapad, så att han kunde se allt omkring sig)

Låten "Rus'" i albumet "Kolo Kol" (2005) av Nikola Jemelin[7]

Мы живём на отцовской земле! My zjivjom na ottsovskoj zemle! Vi bor i vårt fädernesland!
Внуки Сварога − славные дети! Vnuki Svaroga — slavnyje deti! Svarogs barnbarn, hans ärorika barn!
И летит на крылатом коне, I letit na krylatom kone, Och på en häst med vingar flyger,
Русь в далёкие тысячелетья! Rus’ v daljokije tysiatjelet’ja! Rus' i fjärran årtusenden!


Stanislav Svarog är huvudpersonen i några av den ryska författaren A. A. Busjkovs fantasyromaner.

En av huvudpersonerna i Jurij Nikitins bok Troje iz lesa ('Tre personer från skogen') – Targitaj – förvandlas till en gud och tar sig då namnet Svarog.

Svarog och andra fornslaviska gudar nämns flera gånger i Aleksandr Prozorovs bok Knjaz Fursten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Klimov E. V. Monoteizm vostochnykh slavyan // Voprosy istorii. 2007. № 12.
  2. ^ Trubatjov O. N. Indoarica v Severnom Prichernomor’ye. M.: Nauka, 1999. С. 280; Yego zhe. Etnogenez i kul’tura drevneyshikh slavyan. М.: Nauka, 2003. С. 198.
  3. ^ Grantovskij E. A., Rajevskij D. S. Ob iranojazytjnom i "indoarijskom" naselenii Severnogo Pritjernomorja v antitjnuju epochu // Etnogenez narodov Balkan i Severnogo Pritjernomor’ja. Lingvistika, istorija, arkheologija. M., 1984.
  4. ^ Klejn L. S. Voskresjenije Peruna. K rekonstruktsii vostochnoslavjanskogo jazytjestva. SPb.: Jevrazija, 2004. S. 239—240.
  5. ^ Fasmer M. Etimologitjeskij slovar’ russkogo jazyka. T. 3. S. 569—570.
  6. ^ Mansikka V. Y. Religija vostotjnych slavjan. M.: IMLI im. A. M. Gor’kogo RAN, 2005. S. 297, so ssylkoj na Syrku v Zjurn. Min. Nar. Prosv. 1887, CCLI, 2.
  7. ^ http://www.youtube.com/watch?v=6ZRmYRxAllY