Svarta vinbär
| Svartvinbär | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Stenbräckeordningen Saxifragales |
| Familj | Ripsväxter Grossulariaceae |
| Släkte | Vinbärssläktet Ribes |
| Art | Svartvinbär R. nigrum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ribes nigrum | |
| Auktor | L. |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Svartvinbär (Ribes nigrum) är en växt som tillhör Vinbärssläktet och familjen ripsväxter.En gammal synonym är tistron. Den är en medelstor, sommargrön buske med stora handflikiga blad. Mycket aromatiskt doftande. Blommorna är grönaktiga i hängande klasar och blommar i maj-juni. Bären är svarta, söta och mognar i juli. Svarta vinbär förekommer i hela Sverige, den har säkra vilda förekomster framför allt vid havskusterna. Vid sjöstränder och skogskärr i inlandet kan den också tänkas vara ursprunglig, men där är gränsen svår att dra mot förvildade trädgårdssorter.
Svarta vinbär odlas ofta som trädgårdsväxt. Bären, som är mycket C-vitaminrika, används till gelé, saft och sylt. Man kan även göra likör av svarta vinbär, till exempel crème de cassis, och de används flitigt som brännvinskrydda. Bladen används till inläggningar och te. Både bär och blad har använts som ett medel mot gikt.
Innehåll |
Blad, blommor och frukt [redigera]
Den svarta vinbärsbusken blir runt 1-2 m hög. På bladen, framför allt på undersidan, och på frukterna sitter små gulbruna hartskörtlar som avsöndrar den karakteristiska aromatiska doften. (Lite kuriosa: De flesta upplever nog doften som tilltalande, men tydligen har en 1800-talsförfattare jämfört doften med lukten av vägglöss och katturin!)
Bladen är 3-5 flikade och nästan kala. Blomningstiden är i maj-juni, och blommorna är grönaktiga med röda anstrykningar på flikarna och inuti blombottnen.
Själva bären är svarta (det finns en grönfruktig sällsynt variant), söta och mycket smakrika. Exempelvis har man funnit över 50 olika aromämnen i svarta vinbär. C-vitaminhalten är hög[1].
Växtplats och utbredning [redigera]
Förutom i var mans trädgård tycks denna buske i det vilda föredra stränder. Tätast förekommer den i Mellansverige, på ost- och västkusten, men kan påträffas från Skåne till långt upp i mellersta Norrland.
Lista på olika sorter av svarta vinbär.
- 'Bang up' (härstammar från England)
- 'Baldwin' (god smak, rikbärande)
- 'Boskoop jätte' (god smak, rikbärande)
- 'Brödtorp' – härdig till och med zon 7
- 'Daniel´s September' (ovanligt sen mognadstid)
- 'Finnskogens druva' (härstammar från Värmland, rikbärande)
- 'Hildur' – härdig till och med zon 6
- 'Janslunda' (härstammar från Mellansverige, mognar medeltidigt)
- 'Polar' – härdig till och med zon 6
- 'Risarp' – härdig till och med zon 6
- 'Storklas' – härdig till och med zon 6
- 'Titania' – södra och mellersta Sverige (zon 1–4(5))
- 'Öjebyn' – härdig till och med zon 5
- 'Byelorussian Sweet'
- 'Barchatnaja'
Svarta vinbär och hälsa [redigera]
Svarta vinbär är rika på vitaminer och antioxidanter. I standardiserade extrakt av svarta vinbär finns ett 15-tal olika antocyaniner[2]. Antocyaniner är ett växtfärgpigment som reflekterar blått ljus varför man även kan hitta dem i andra blå bär. Antocyaniner är dessutom antioxidanter som visat ha en positiv effekt på synen[3]. Dessutom är svarta vinbär en av de bär som innehåller mest C-vitamin men även K-vitamin, fibrer och folsyra[4][5].
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Svarta vinbär
- Den virtuella floran - Svarta vinbär
- Svarta vinbär på livsmedeldatabasen Fineli
Noter [redigera]
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnetundefined - ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez?db=pubmed&cmd=Search&term=J%20Agric%20Food%20Chem[Jour]+AND+50[Volume]+AND+3228[page]
- ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez?db=pubmed&cmd=Search&term=Surv%20Ophthalmol[Jour]+AND+49[Volume]+AND+38[page]
- ^ http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Vitaminer/Vitamin-K/Analysvarden-for-vitamin-K-i-livsmedel/
- ^ http://www.miljomat.se/livs.aspx?livsmedelid=2_154
