Svartbent strandpipare
Från Wikipedia
| ?Svartbent strandpipare Status i Sverige: Försvunnen |
|
|---|---|
 Svartbent strandpipare, adult hane i sommardräkt
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Familj: | Pipare och vipor Charadriidae |
| Släkte: | Strandpipare Charadrius |
| Art: | Svartbent strandpipare C. alexandrinus |
|
|
|
| §Charadrius alexandrinus Auktor: Linné, 1758 |
|
 Svartbent strandpipare
(adult i övergångsdräkt mellan vinter och sommar) |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Svartbent strandpipare (Charadrius alexandrinus) är en vadarfågel som ingår i samma släkte som större- och mindre strandpipare.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Den svartbenta strandpiparen är något mindre än den mindre strandpiparen. I alla dräkter har den en svart tunn spetsig näbb, gråbeige översida och vitt bröst och undersida. De har också ett vitt nackband precis som större- och mindre strandpipare och ett vitt ögonbrynsstreck. De adulta fåglarna har svarta ben på sommaren och grå på vintern precis som de juvenila fåglarna. Under det vita nackbandet har hanen på sommaren ett beige streck som övergår i svart, på båda sidorna om halsen, som sträcker sig en bit ner på bröstet likt ett avbrutet halsband. Hanen har också, på sommaren, en rödbrun ton ovanför det vita nackbandet och genom ögat ett svart streck och en svart fläck i pannan. Honan saknar de svarta och rödbruna teckningarna har en dräkt som påminner om strandpiparens vinterdräkt. I flykten har den ljust gråbeige rygg, Handpennorna och handtäckarna är svartgrå men det bildas ett vitt vinklat fält på vingens bakkant med en svart kant längst ut. Övergumpen är vit och stjärtens ovansida svart med vita sidor.
[redigera] Taxonomi
Beroende på hur man delar in fåglars taxonomi så finns det cirka 5 underarter av svartbent strandpipare.
[redigera] Biotop och utbredning
Den svartbenta strandpiparen häckar på olika mindre platser runt om i Europa, nordost om Svarta havet och runt Kaspiska havet. Dessutom återfinns den i nordvästra Afrika vid Medelhavet, på Kanarieöarna, Madeira och Azorerna, i USA och Mexiko samt på Kuba, Bahamas och på de södra öarna i Karibien.
[redigera] Populationens minskning i Sverige och Danmark
Från att ha varit allmänt häckande i Skåne och längs västkusten upp till Göteborg under 1800-talet, har den svenska populationen stadigt gått neråt. Enstaka gånger observerades svartbenta strandpipare längre norrut, exempelvis i Västerbotten 25 maj 1971 samt ytterligare tre gånger under det efterföljande årtiondet.[1] Från 2002 räknas arten som utgången i Sverige. På Jylland i Danmark finns fortfarande en liten population. En av de stora anledningarna till artens nedgång är att de biotoptyper som strandpiparen finns i, har exploaterats hårt av människan. Antalet ostörda strandängar och sandstränder har minskat kraftigt under de senaste 50 åren och störningar från mänskliga aktiviteter har påverkat fågelfaunan negativt i dessa områden.
[redigera] Bukblötning
Den svartbenta strandpiparen lever på platser som kan vara extremt varma och man har noterat att den sänker ned sin kropp i vatten och låter bukfjädrarna "suga åt sig" vatten. Detta fenomen som kallas bukblötning har även noterats hos andra fåglar, exempelvis flyghöns, andra vadare, tärnor och måsar. Denna form av bukblötning förekommer hos den svartbenta strandpiparen bara under häckningssässong. Man har observerat att bukblötning hos vadare ökar markant ju varmare det är och en undersökning [Aman & Masero, 2006] visar att det i första hand handlar om att kyla av den egna kroppen och först sekundärt för att underlätta nedkylningen av äggen då dessa har värmts upp när fågeln varit borta från redet för att svalka sig i vattnet.
[redigera] Namn
Svartbent strandpipare kallades förr hvitbröstad strandpipare.[2]
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Olsson & Wiklund, s. 314.
- ^ Sven Nilsson, Foglarna, 1858.
[redigera] Källor
- Larsson, L. Birds of the World, 2001, cd-rom.
- Olsson, C. & Wiklund, J. (1999) Västerbottens fåglar. Umeå.
- Wahlberg, T. (1993) Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3
- Amat, J. & Masero, J. The function of Bellysoaking in Kentish Plovers (Charadrius alexandrinus). Ibis, 2006, 149: 91-97
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Svartbent strandpipare.
