Svarte Petter (kortspel)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Svarte Petter är ett kortspel som troligen härrör från ett gammalt spel där förloraren betalar, och är ovanligt i den bemärkelsen att det utser en förlorare men (oftast) ingen vinnare.

Spelet finns i många varianter. I Finland finns speciella Musta Pekka-spelkort som spelet spelas med. I spel med vanligt kortlek är Svarte Petter namnet på spader knekt.

Vanlig Svarte Petter[redigera | redigera wikitext]

Alla kort delas ut utom klöver knekt som ej används. Spelarna turas medsols om att dra kort från varandras händer och lägger undan alla par de får ihop (två sjuor, två kungar, osv). Till slut blir någon sittande med Svarte Petter (spader knekt) på handen samtidigt som alla de övriga har blivit av med sina kort. Denne spelare har då förlorat.[1] Förloraren kallas ibland själv för Svarte Petter. [2]

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Kungen och betjänten[redigera | redigera wikitext]

Är en mer avancerad variant av Svarte Petter och spelas i två faser med vanlig kortlek där klöver knekt är helt bortplockad från spelet. Dessutom utses både en förlorare och en vinnare.

I den första fasen börjar man att dela ut fem kort till varje spelare och resten läggs i en hög på bordet med bildsidan neråt. Spelarna turas medsols om att bilda par (dock inte med spader knekt) från sina egna händer och lägger undan alla par de får ihop. Varje spelare måste ha minst fem kort i handen förutsatt att inte spelhögen är slut. Om man redan har fem kort och inte har ett par får man ta upp ett kort från högen och turen går vidare till nästa spelare. Man turas om tills spelhögen går ut och därefter går spelet vidare till fas två.

Fas två spelas nu som vanlig Svarte Petter med de resterande händerna tills alla har blivit av med sina kort. Den spelaren som har kvar Svarte Petter (spader knekt) blir betjänt och den (dock inte om spelaren redan är betjänt) som har bildat flest par blir kung. I spel med endast två spelare blir den som inte har blivit betjänt automatiskt kung. Spelet avslutas med att betjänten blir kallad för kungens betjänt.

Spader dam[redigera | redigera wikitext]

Som vanlig Svarte Petter men istället för spader knekt utser man spelaren med spader dam som förlorare. Namnet ska dock inte förväxlas med en populär variant av kortspelet hjärter med just namnet Spader dam.

Svarte Petter som talesätt[redigera | redigera wikitext]

I överförd bemärkelse används uttrycket för en uppgift som ingen vill åtaga sig: "Till slut var det jag som blev sittande där med Svarte Petter". Även om den person som inte lyckas undvika det dåliga som någon måste råka ut för. "Det hela mynnade ut i att Anna blev svartepetter." [3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Werner, Einar & Sandgren, Tore, Kortoxen. Forum 1975. ISBN 91-37-08783-5. Sid. 10. ; Holmström, Björn, Stora kortspelsboken. Prisma 1981. ISBN 91-518-1446-3. Sid 12.
  2. ^ SAOB, artikel Petter
  3. ^ SAOB, artiklarna Svarte-Petter och Petter

Se även[redigera | redigera wikitext]