Svarthuvad mås

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svarthuvad mås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Svarthuvad mås, adult i sommardräkt.
Svarthuvad mås, adult i sommardräkt.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Lari
Familj Måsfåglar
Laridae
Släkte Ichthyaetus
Art Svarthuvad mås
I. melanocephalus
Vetenskapligt namn
§ Ichthyaetus melanocephalus
Auktor (Temminck, 1820)
Synonymer
Larus melanocephalus
Svarthuvad mås, adult i vinterdräkt. (Samma individ som ovan)
Svarthuvad mås, adult i vinterdräkt. (Samma individ som ovan)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Svarthuvad mås (Ichthyaetus melanocephalus) är en art inom familjen måsar och trutar. Som många andra måsfåglar har den länge varit placerad i släktet Larus men placeras idag i släktet Ichthyaetus[2] som omfattar sex arter som i häckningsdräkt är svarthuvade och som alla förekommer i södra palearktis. Vissa auktoriteter, som exempelvis IUCN placerar fortfarande arten i släktet Larus.[1]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Svarthuvad mås är 37–40 centimeter lång och har ett vingspann på 94–102 centimeter. Den kan urskiljas från skrattmåsen, som den ofta beblandar sig med, genom att den är något större, har mycket ljust grå fjäderdräkt och grövre näbb. Bland skrattmåsar ter den sig också mer dominant.

Adult fågel i sommardräkt har svart huvud, medan skrattmåsen har brunt, och de adulta har inget svart på handpennorna varken på sommaren eller vintern. Det svarta på huvudet försvinner på vintern och blir bara en fläckig gråsvart teckning bakom ögat och upp på bakhuvudet. Näbben är grövre än skrattmåsens, röd med ett svart tvärband och ljus spets. Benen har samma röda nyans som näbben.

Fågeln får sin adulta fjäderdräkt efter tre år. I juvenil dräkt har den ett kontrastrikt fjällmönster på manteln. Bröstet, buken och undergumpen är vit. Den har svarta ben och svart näbb. Efter första ruggningen får den gråvit mantel och nästan allt brunt har försvunnit ur dräkten. På huvudet har den också fått den svarta teckning den har under vinterhalvåret. Under det första året har fåglarna ett smalt svart band på stjärten som kontrasterar mot den helvita övergumpen. Handpennorna är svarta med små ljusa fläckar längst ut. Armtäckarfältet och armpennebandet är vattrat i gråsvart i kontrast mot det grå större täckarna. Undersidan av vingen är mestadels vit.

Redan andra vintern har den fått en till stora delar ljus dräkt. Ben och näbb är då helt utfärgade och endast stråk av svart återstår på handpennorna.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Den är en högljudd fågelart, särskilt när den häckar i kolonier, och har ett nasalt, jämrande "jää"-läte.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Svarthuvad mås är en flyttfågel som nästan enbart häckar i Europa, mestadels i sydöst, särskilt runt Svarta havet och i centrala Turkiet. Det finns kolonier på andra håll i södra Europa, och artens utbredning har genomgått en dramatisk utvidgning under senare årtionden.

Den har koloniserat Storbritannien, mest i södra och östra England med mer än 90 par år 2000. I Sverige uppträder den varje år i litet antal, och häckningsförsök har förekommit.

På vintern flyttar den till Medelhavets och Atlantens kuster.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Svarthuvade måsen häckar i kolonier i stora vassruggar eller våtmarker, eller på öar i sjöar. Där populationen är liten bor den i kolonier med skrattmåsar. Liksom de flesta måsar är den mycket sällskaplig på vintern, både under födosök och på kvällen. Den påträffas sällan till havs långt från kusten. Svarthuvade måsens matvanor är mycket lika skrattmåsens och liksom den senare är den en opportunistisk allätare.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mediterranean Gull, 19 september 2005.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2009 Larus melanocephalus . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 2012-04-19.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2011) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.6 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2012-07-01

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. ISBN 91-1-913142-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]