Svarta vinbär

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Svartvinbär)
Svarta vinbär
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningStenbräckeordningen
Saxifragales
FamiljRipsväxter
Grossulariaceae
SläkteVinbärssläktet
Ribes
ArtSvarta vinbär
R. nigrum
Vetenskapligt namn
§ Ribes nigrum
AuktorL.

Svarta vinbär eller svartvinbär (Ribes nigrum) är en växt som tillhör Vinbärssläktet och familjen ripsväxter. En gammal synonym är tistron. Den är en medelstor, sommargrön buske med stora handflikiga blad. Mycket aromatiskt doftande. Blommorna är grönaktiga i hängande klasar och blommar i maj–juni. Bären är svarta, söta och mognar i juli. Svarta vinbär förekommer i hela Sverige, den har säkra vilda förekomster framförallt vid havskusterna. Vid sjöstränder och skogskärr i inlandet kan den också tänkas vara ursprunglig, men där är gränsen svår att dra mot förvildade trädgårdssorter.

Svarta vinbär
Blommorna är klocklika och femtaliga som hos övriga Ribes-arter

Odling och användning[redigera | redigera wikitext]

Svarta vinbär odlas ofta som trädgårdsväxt. Bären, som är mycket C-vitaminrika, används till gelé, saft och sylt. Man kan även göra likör av svarta vinbär, till exempel crème de cassis, och de används flitigt som brännvinskrydda. Bladen används till inläggningar och te. Både bär och blad har använts som ett medel mot gikt.

Blad, blommor och frukt[redigera | redigera wikitext]

Svartvinbärsbusken blir runt 1–2 meter hög. På bladen, framförallt på undersidan, och på frukterna sitter små gulbruna hartskörtlar som avsöndrar den karakteristiska aromatiska doften. I 1800-talsverket Svensk botanik jämfördes doften med lukten av vägglöss och katturin.[1]

Bladen är 3-5, flikade och nästan kala. Blomningstiden är i maj–juni, och blommorna är grönaktiga med röda anstrykningar på flikarna och inuti blombottnen. Bären är svarta (det finns en grönfruktig sällsynt variant), söta och mycket smakrika. Exempelvis har man funnit över 50 olika aromämnen i svarta vinbär. C-vitaminhalten är hög.

Växtplats och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Förutom i trädgårdar tycks denna buske i det vilda föredra stränder. I Sverige förekommer den tätast i mellansverige, på ost- och västkusten, men kan påträffas från Skåne till långt upp i mellersta Norrland. Odlas och finns även förvildad så långt upp som norrbottniska Lappland.

Sorter[redigera | redigera wikitext]

Lista på olika sorter av svarta vinbär som förekommer i Sverige, deras karaktäristiska, härdighet och härstamning.

  • 'Bang up' (härstammar från England)
  • 'Baldwin' (god smak, rikbärande)
  • 'Boskoop jätte' (god smak, rikbärande)
  • 'Brödtorp' – härdig till och med zon 7
  • 'Daniel's September' (ovanligt sen mognadstid)
  • 'Finnskogens druva' (härstammar från Värmland, rikbärande)
  • 'Hildur' – härdig till och med zon 6
  • 'Janslunda' (härstammar från mellansverige, mognar medeltidigt)
  • 'Nisse' (tunnskalig, mycket stora bär, veka skott, härstammar från SLU:s Dalby-odlingar)
  • 'Polar' – härdig till och med zon 6
  • 'Risarp' – härdig till och med zon 6
  • 'Storklas' – härdig till och med zon 6
  • 'Titania' – södra och mellersta Sverige (zon 1–4(5))
  • 'Öjebyn' – härdig till och med zon 5
  • 'Byelorussian Sweet'
  • 'Barchatnaja'

Svarta vinbär och hälsa[redigera | redigera wikitext]

Svarta vinbär är rika på vitaminer och antioxidanter. I standardiserade extrakt av svarta vinbär finns ett 15-tal olika antocyaniner.[2] Antocyaniner är ett växtfärgpigment som reflekterar blått ljus varför man även kan hitta dem i andra blå bär. Antocyaniner är dessutom antioxidanter som visat sig ha en positiv effekt på synen.[3] Dessutom är svarta vinbär ett av de bär som innehåller mest C-vitamin, men även K-vitamin, fibrer och folsyra.[4][5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]