Svartvit vari

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svartvit vari
Status i världen: Akut hotad[1]
Svartvit vari (Varecia variegata)
Svartvit vari (Varecia variegata)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Strepsirrhini
Familj Lemurer
Lemuridae
Släkte Varier
Varecia
Art Svartvit vari
V. variegata
Vetenskapligt namn
§ Varecia variegata
Auktor Kerr, 1792
Utbredning
Utbredningsområde (även underarter)
Utbredningsområde (även underarter)
Hitta fler artiklar om djur med

Svartvit vari (Varecia variegata) är ett däggdjur i familjen lemurer som förekommer på Madagaskar.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Med en kroppslängd (huvud och bål) av 50 till 55 cm, en svanslängd av 60 till 65 cm och en vikt mellan 3,0 och 4,5 kg är den svartvita varin tillsammans med den röda varin den största medlemmen i familjen lemurer. Pälsen är typisk tvådelad i svarta och vita ställen. Andelen av svart och vit varierar mellan olika populationer och individer. Undantaget är den yviga svansen, händer och fötter, extremiteternas insida och största delen av huvudet, som alltid är svarta.[2]

Utbredning, habitat och underarter[redigera | redigera wikitext]

Svartvit vari förekommer i östra Madagaskar i flera från varandra skilda populationer. Den vistas i regnskogen från låglandet till 1 350 meter över havet.[1]

Vanligen skiljs mellan tre underarter.[1]

  • V. v. editorum lever i sydöstra Madagaskar fram till skyddsområdet (Special Reserve) Manombo.
  • V. v. subcincta är den nordligaste underarten som hittas mellan floderna Antainambalana och Anova. Den infördes av människan på ön Nosy Mangabe.
  • V. v. variegata förekommer från floden Anova söderut till Zahamena nationalparken eller kanske ännu längre.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Individerna är oftast aktiva tidig på morgonen och senare på eftermiddagen. De bildar grupper men flockens och revirets storlek varierar eller är inte helt utredd. Svartvit vari har höga läten för att varna gruppmedlemmarna eller för att försvara sitt revir.[2][1]

Födan utgörs enligt vissa studier nästan uteslutande av frukter.[1] Andra undersökningar nämner även frön, blad och nektar som föda.[2]

Parningen sker vanligen i maj eller juni och ungarna föds i september eller oktober. Före födelsen bygger honan ett bo av blad som ligger 10 till 20 meter över marken. Per kull föds vanligen två (ibland tre) ungar. Efter några dagar letar honan efter föda och lämnar ungarna i boet. Senare rider ungarna på honans rygg. Efter tre till fyra månader är ungarna full utvecklade men bara 35 procent blir så gamla.[1][2]

Status[redigera | redigera wikitext]

Jakttrycket på arten är stort då individerna är lätt synliga. Dessutom hotas svartvit vari av habitatförstörelse genom svedjebruk, gruvdrift och skogsavverkningar. IUCN uppskattar att beståndet minskade med 80 procent under de senaste 27 åren (tre generationer) och listar svartvit vari som akut hotad (CR).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Andrainarivo, C. et. al. 2011 Varecia variegata Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 21 augusti 2012.
  2. ^ [a b c d] R. Edwards (2008). ”Black-and-white ruffed lemur”. ARKive. http://www.arkive.org/black-and-white-ruffed-lemur/varecia-variegata/#text=All. Läst 21 augusti 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]