Svaveldioxid
| Svaveldioxid | |
| Systematiskt namn | Svavel(IV)dioxid |
|---|---|
| Kemisk formel | SO2 |
| Molmassa | 64,07 g/mol |
| Utseende | Färglös gas |
| CAS-nummer | 7446-09-5 |
| SMILES | O=S=O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 2,551 × 10-3 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 115,8 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | -75,5 °C |
| Kokpunkt | -10,0 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| LD50 | 3000 ppm (inhalerad) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Svaveldioxid, SO2, är en färglös och hostretande gas. Gasen bildas naturligt då biologiskt material bryts ner. Den uppstår även vid förbränning av fossila och andra svavelhaltiga ämnen. I vatten löser den sig lätt varvid svavelsyrlighet bildas. Den största naturliga källan till svaveldioxid är vulkaner.
Då gasen kommit ut i atmosfären oxideras den till svaveltrioxid (2SO2 + O2 → 2SO3) som sedan med vatten bildar svavelsyra (SO3 + H2O → H2SO4), vilket bidrar till försurning.
Hygieniskt gränsvärde: 2 ppm.
Direkt inandning av halter över 400-500 ppm kan vara livshotande.
Som konserveringsmedel i livsmedel betecknas svaveldioxid med E-nummer E 220.
Innehåll |
Produktion [redigera]
Svaveldioxid produceras genom att man bränner svavel i luft eller ren syrgas.
Det produceras även när man bränner svavelväte.
Användning [redigera]
Svaveldioxid används främst för tillverkning av svavelsyra genom vidareoxidation till svaveltrioxid som tillsammans med vatten bildar svavelsyra. Eftersom svaveldioxid kondenserar vid -10 °C så kan gasen lätt göras flytande med till exempel torris och fraktas lätt.
Används även i matindustrin som konserveringsmedel (nummer E 220) samt för att bleka och gulfärga torkade aprikoser, och i pappers och massaindustrin i sulfitprocessen för tillverkning av kemisk pappersmassa.
Utsläpp [redigera]
I Sverige har svaveldioxidutsläppen minskat kraftigt sedan 1970-talet. År 1980 låg utsläppen på cirka 500 000 ton och hade år 1990 minskat med 79% till cirka 105 000 ton. Därefter har utsläppen fortsatt minska och var 2009 nere i cirka 30 000 ton, vilket är en minskning med 72% jämfört med 1990, och 94% jämfört med 1980. Orsaken till minskningen är framför allt förbättrad rökgasrening i stora förbränningsanläggningar och inom industrin samt en övergång till svavelfattig olja. Ersättning av kol och olja med biobränslen har också minskat utsläppen [1].
Källor [redigera]
Anders Karlén. Svaveldioxidens inverkan på mark och skog, sjöar, vattendrag och fisk : översikt. Allmänna Förlaget. ISBN 91-7186-009-6.

