Svavelgumpad myjob

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Svavelgul myiobius)
Svavelgumpad myjob
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTityror
men se text
Tityridae
SläkteMyiobius
ArtSvavelgumpad myjob
M. sulphureipygius
Vetenskapligt namn
§ Myiobius sulphureipygius
Auktor(Sclater, 1857)
Utbredning
Synonymer
Svavelgul myiobius

Svavelgumpad myjob[2] (Myiobius sulphureipygius) är en central- och sydamerikansk tätting med omstridd familjetillhörighet.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Svavelgumpad myjob är en tyrannliknande liten fågel med en kroppslängd på 12 centimeter. Den är olivbrun på huvud och övre delen av ryggen, svartaktig på vingar och stjärt och brungul bröst och bröstsidor. Den är grå i ansiktet inklusive ögonring men strupen är vit. Det karakteristiskt ljusgula på övergumpen som gett arten dess namn sträcker sig upp till nedre delen av ryggen. Även buken är gul, liksom en liten tofs på huvudet. Lätet är ett skarpt psit.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Svavelgumpad myjob delas in i två underarter med följande utbredning:[5]

  • Myiobius sulphureipygius sulphureipygius – förekommer från tropiska sydöstra Mexiko till Honduras
  • Myiobius sulphureipygius aureatus – förekommer från södra Honduras till västra Colombia och västra Ecuador

Vissa behandlar den som en del av borstmyjoben (Myiobius barbatus).[6]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Myjoberna i Myiobius och Terenotriccus kategoriserades länge som en del av familjen tyranner (Tyrannidae). DNA-studier visar dock att de liksom krontyrannerna snarare står närmare tityrorna (Tityridae),[7] varvid flera taxonomiska auktoriteter flyttade dem dit. Resultat från senare genetiska studier[8] visar dock att de visserligen är närmaste släktingar, men att avståndet är relativt stort. Författarna till denna studie rekommenderade att de istället bör placeras i en egen familj, vilket vissa auktoriteter nu gör[6]. Andra, som eBird/Clements, lyfter istället ut dem tillsammans med vassnäbben i Oxyruncidae.[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten påträffas i fuktiga låglänta subtropiska eller tropiska skogar. Den ses ofta nära vattendrag där fågeln rör sig genom de lägre regionerna, ofta i blandflockar med andra arter. Den visar ofta upp sin gula övergump genom att sprida stjärten och sänka vingarna.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av skogsavverkning, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Den tros vara lokalt förekommande i vissa områden.[9]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Myjob är en försvenskning av det vetenskapliga släktesnamnet Myiobius som betyder "lever med/bland/av flugor".[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2017 Myiobius sulphureipygius . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 1 februari 2018.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  4. ^ [a b] Angehr, George R.; Dean, Robert (2010). The Birds of Panama. Ithaca: Zona Tropical/Comstock/Cornell University Press. sid. 238. ISBN 978-0-8014-7674-7 
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  6. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  7. ^ Ohlson, J., J. Fjeldså, and P.G.P. Ericson (2008), Tyrant flycatchers coming out in the open: phylogeny and ecological radiation of Tyrannidae (Aves, Passeriformes), Zoo. Scripta 37, 315-335.
  8. ^ Ohlson, J.I., M. Irestedt, P.G.P. Ericson, and J. Fjeldså (2013a), Phylogeny and classification of the New World suboscines (Aves, Passeriformes), Zootaxa 3613, 1-35.
  9. ^ del Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D. 2004. Handbook of the Birds of the World, Vol. 9: Cotingas to Pipits and Wagtails. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]