Svavelsparv
| Svavelsparv Status i världen: Sårbar[1] |
|
Svavelsparv (hane).
Notera det svarta partiet runt näbben. |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Fältsparvar Emberizidae |
| Släkte | Emberiza |
| Art | Svavelsparv E. sulphurata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Emberiza sulphurata | |
| Auktor | Temminck & Schlegel, 1848 |
| Synonymer | |
| Japansk sparv Hypocentor sulphurata |
|
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Svavelsparv (Emberiza sulphurata) är en sparv inom familjen fältsparvar, som förekommer i Östasien.
Innehåll |
Utseende [redigera]
Fågeln mäter 13-14 cm, har konisk, grå näbb, rosabruna fötter och mörka ögon. De har gult och olivgrönt huvud, strupe och bröst och ljus undergump. Kroppsidan är fint mörkstreckad. Manteln är vattrad i brunt, oliv och svart medan vingovansidan är brun och svartstreckad med dubbla vita vingband. Stjärten är mörk med vita yttre stjärtpennor. De har även en ljus orbitalring. Könen går att skilja på att hanen har svart tygel där det svarta sträcker sig runt om näbbroten och honans undersida är ljusare. Under första vintern är de mer gulbrun på huvud och bröst.[2]
Utbredning och biotop [redigera]
Sparven häckar endast i Japan, och är där ovanlig. Den finns huvudsakligen på den största ön, Honshu, men också på Kyushu och har möjligen tidigare häckat även på Hokkaido. Den återfinns på mellan 600 och 1500 m höjd, huvudsakligen på centrala och norra Honshu. Några fåglar övervintrar i de varmare delarna av Japan, men de flesta flyttar längre söderut. De har rapportrats från Filippinerna, Taiwan, Hongkong och sydöstra Kina, men är överallt ovanliga. Fågeln vistas vintertid i skogsmarker, buskmarker, gräsmarker och jordbruksmarker.
Häckning [redigera]
Häckningssäsongen är från mitten av maj till början av juli. Boet byggs lågt i en buske. Tre till fem ägg läggs.
Status och hot [redigera]
Den totala populationen är liten, troligen mindre än 10 000 individer, och minskar. Arten klassificeras som sårbar av IUCN. De största hoten bedöms vara habitatsförlust, användning av gifter, samt fångst för burfågelhandel.
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Emberiza sulphurata” (på engelska). IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.1. International Union for Conservation of Nature and Natural Resources. 2008. http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/149670/0. Läst 2010-06-04. ”Its decline has probably been a result of a combination of habitat loss, high levels of pesticide use and trapping for the bird trade.”
- ^ Mark Brazil, 2009
Källor [redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Yellow Bunting, 13 mars 2010.
- BirdLife International (2010), Species factsheet: Emberiza sulphurata, http://www.birdlife.org. Läst 2010-06-04
- Brazil, Mark A. (1991), The Birds of Japan, Christopher Helm, London
- Kennedey, Robert S.; Gonzales, Pedro C,; Dickinson, Edward C.; Miranda, Hector C. & Fisher, Timothy H. (2000), A Guide to the Birds of the Philippines, Oxford University Press, Oxford
- Lee, Woo-Shin, Koo, Tae-Hoe & Park, Jin-Young (2000), A Field Guide to the Birds of Korea, LG Evergreen Foundation, Seoul
- MacKinnon, John & Phillipps, Karen (2000), A Field Guide to the Birds of China, Oxford University Press, Oxford
Övriga källor [redigera]
- Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, sid:408-409, ISBN:978-0-7136-7040-0
