Svea artilleriregemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svea artilleriregemente
(A 1)
Regementets vapen
Datum 1794–1997
Land  Sverige
Lojalitet Krigsmakten (1794-1974)
Försvarsmakten (1974-1997)
Försvarsgren Armén
Typ Artilleri
Storlek Regemente
Föregångare Artilleriregementet
Del av Milo Ö (1942–1991)
Milo M (1991–1997)
Förläggningsort Stockholm (1794-1949)
Sundbybergs stad (1949-1963)
Linköping (1963-1997)
Motto Inget
Färger Ljusblå     
Marsch "Spirito militare" (1891–1997)
Segernamn Inga
Befälhavare
Framstående befälhavare Underlöjtnant Wilhelm von Schwerin

Svea artilleriregemente, A 1, var ett svenskt artilleriförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1794 och 1997. Förbandet var de sista åren förlagt inom Linköpings garnison i Linköping i Östergötland.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementets f.d kaserner vid Valhallavägen i Stockholm, 2006.
Regementets uniform vid mitten av 1860-talet.

Regementet har sitt ursprung i Artilleriregementet som sattes upp år 1636. Det regementet delades upp i fyra nya regementen år 1794 där Svea artilleriregemente var ett av dessa. Regementet gavs beteckningen A 1 (Artilleriregemente 1) år 1830. Regementet bestod av 13 kompanier och 1889 blev tre av dessa kompanier självständiga i Vaxholm och bildade Vaxholms artillerikår. Delar var tidvis även detacherade till Härnösand, Karlstad, Gävle och Gotland. Regementet övade på Ladugårdsgärde och från 1882 på Marma. Regementet flyttade 1877 in i kaserner i Stockholm (Valhallavägen 117) ritade av Ernst Jacobsson som då var arkitekt vid Överintendentsämbetet.[2]

År 1893 blev ytterligare fyra kompanier självständiga och två batterier överfördes till de nyuppsatta Norrlands artilleriregemente i Östersund och två till Andra Svea artilleriregemente. På grund av detta bytte man namn till Första Svea artilleriregemente. Namnet byttes tillbaka igen år 1904.[2]

Svea artilleriregemente var förlagt till Valhallavägen 117 i Stockholm, tidvis med detachement på andra orter. År 1946 påbörjade regementet en omlokalisering till Rissne i Sundbybergs kommun, vilken var helt genomförd först år 1949, regementet behöll dock sin officersmäss på Valhallavägen fram till den 17 mars 1961. I Rissne förfogade regementet över Rissne gård, vilken endast användes som lunchmäss.[3] Regementets kaserner på Valhallavägen övertogs av Försvarshögskolan.

I början av 1960-talet pågick en större omorganisation inom armén, vilken till viss del kom att kallas för Mälarkarusellen. Namnet kom genom att flertal förband avvecklades eller omlokaliserades inom östra Sverige. För Svea artilleriregementes del beslutades det att regementet skulle omlokaliseras till Linköpings garnison. Efter att regementet lämnat Rissne lokaliserades ett flertal funktionsskolor till området. År 1984 såldes området till kommunen, som byggde upp en ny stadsdel på det före detta kasernområdet.[4]

Den 1 april 1963 var regementet officiellt på plats i Linköping, där regementet övertog kasernetablissemanget från Östgöta luftvärnsregementes (Lv 2), vilket avvecklades den 31 mars 1962.[3][5] Kasernerna som regementets flyttade in i var ett tvillingetablissemang uppfört 1922 för Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5). Svea artilleriregemente flyttade in i den del som ursprungligen var uppfört för Andra livgrenadjärregementet.

Genom försvarsbeslutet 1996 beslutades det att regementet skulle avvecklas senast den 31 december 1997. Delar av regementet överfördes till Gotlands artilleriregemente (A 7), vilket även blev det regementet som vårdade Svea artilleriregementes fram till den 30 juni 2000, då Gotlands artilleriregemente avvecklades genom försvarsbeslutet 2000. Från den 1 juli 2000 vårdas regementets minne och traditioner av Artilleriregementets (A 9) vård.[2]

Församling i Svenska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

1794-1927 utgjorde Svea Artilleriregementes anställda och deras anhöriga en så kallad icke-territoriell församling.[2]

Övningsfält[redigera | redigera wikitext]

Regementet övade på Marma, från 1915 på Järva och från 1963 på Hästholmen.[2]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Nedan anges regementetscheferna mellan 1900 och 1997.[6]

  • 1898–1902: Salomon Gottschalk Alfons Geijer
  • 1902–1909: Otto Wilhelm Virgin
  • 1909-1918: Gabriel Torén
  • 1918-1922: Axel Breitholtz
  • 1922-1926: Ludvig Hammarskiöld
  • 1926-1927: Axel Lyström
  • 1928-1935: Pehr Lagerhjelm
  • 1935-1937: Sture Gadd
  • 1937-1938: Hjalmar Thorén
  • 1938-1940: Axel Rappe
  • 1940-1941: Samuel Lars Åkerhielm (t.f. 1939)
  • 1941-1941: Gunnar Ekeroth (t.f. 1941)
  • 1941-1942: Gustaf Dyrssen
  • 1942-1948: Folke Ericsson
  • 1948-1951: Ivar Bert Tyko Carpelan
  • 1951–1953: Karl Råne Ångström
  • 1953–1955: Carl Gunnar Ferdinand af Klintberg
  • 1955–1959: Bengt Elis Leopold Brucsewitz
  • 1959–1961: Stig O:son Linström
  • 1961–1966: Carl Albert Edvard Reuterswärd
  • 1966–1968: Tore Gustaf Arne Rääf
  • 1968–1974: Sven Lars David Werner
  • 1974–1979: Åke Mauritz Eriksson
  • 1979–1982: Sven Gunnar Perfors
  • 1982–1987: Alf Rune Eriksson
  • 1987–1990: Karl-Ivar Persula
  • 1990-1995: Curt-Christer Gustafsson
  • 1995–1997: Stig Christer Lidström

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Artilleriregementet 1689 1794-06-22
Svea artilleriregemente 1794-06-23 1892-12-31
Första Svea artilleriregemente 1893-01-01 1904-12-07
Svea artilleriregemente 1904-12-08 1997-12-31
Beteckningar
A 1 1830 1997-12-31
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Stockholm (F) 59°20′35″N 18°5′2″Ö / 59.34306°N 18.08389°Ö / 59.34306; 18.08389 1877 1949-06-08
Sundbybergs stad/Rissne (F) 59°22′26″N 17°56′21″Ö / 59.37389°N 17.93917°Ö / 59.37389; 17.93917 1946-11-04 1963-03-31
Linköpings garnison (F) 58°23.793′N 15°37.047′Ö / 58.396550°N 15.617450°Ö / 58.396550; 15.617450 1963-04-01 1997-12-31
Härnösand (D) 1849-12-04 1893-09-30
Ladugårdsgärdet (Ö) 1794 1946
Marma skjutfält (Ö) 1880 1962
Järvafältet (Ö) 1915 1963
Hästholmen (Ö) 1963 1997

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kjellander (2003), s. 310
  2. ^ [a b c d e] Braunstein (2003), s. 91
  3. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 26
  4. ^ Berg (2004), s. 331
  5. ^ Sveaartilleriföreningen
  6. ^ Kjellander (2003), s. 311

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Kleen, Willy (1934). Kungl. Svea artilleriregemente: en återblick. Stockholm. Libris 2744241 
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 146-166. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 
  • Larsson, Lars, red (1994). Svea artilleri i Linköping: minnesanteckningar från trettio år i Linköping vid 200-årsjubileet 1994 av tillkomsten av de självständiga artilleriregementena. Linköping: Svea artilleriregemente. Libris 1901086 
  • Rynestad, Bo, red (1997). De sista åren: anteckningar från de tre sista åren med tyngdpunkt på det sista. Linköping: Svea artilleriregemente. Libris 2550707 
  • Staf, Nils, red (1965). Från Tre kronor till Rissne: minnesskrift i anledning av Kungl. Svea artilleriregementes avflyttning från Stockholms garnison. Linköping: H.Carlsons bokh.(distr.). Libris 8224860 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]