Svealandsbanan

	Svealandsbanan
	Ett X40-tåg på Eskilstuna C
Allmänt
Plats	Sverige
Sträcka	Södertälje–Valskog
Anslutande linjer	Grödingebanan; Sala–Oxelösund; Mälarbanan; Västra stambanan
Organisation
Invigd	1997
Ägare	Svenska staten
Infrastrukturförvaltare	Trafikverket
Trafikoperatör	SJ; TGOJ
Tekniska fakta
Längd	115 kilometer
Antal spår	Enkelspår, förutom sträckorna; Nykvarn-Läggesta och Eskilstuna-Folkesta ; där det är dubbelspår.
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast	22,5 ton
Största lutning	17,5 ‰
ATC	Ja
Högsta hastighet	200 (byggd att klara 250) km/h
Elektrifierad	Ja
Matning	15 000 Volt 16 2/3 Hz
Linjekarta

Svealandsbanan är en järnväg som löper mellan Södertälje (Södertälje Syd) och Valskog i Kungsörs kommun. Banan är till största delen enkelspårig och används främst för persontrafik.

Historia

Den ursprungliga järnvägen mellan Södertälje och Eskilstuna från år 1895, Norra Södermanlands Järnväg, höll vid slutet av 1980-talet inte måttet för den nya tidens krav på snabbhet. Dessutom passerades inte Strängnäs, som är den största orten längs banan (utöver ändpunkterna). Därför beslutade man sig för att bygga en helt ny järnväg. Trafiken på den gamla Eskilstunabanan lades ner i januari 1994 och samtidigt påbörjades byggandet av den 79 km långa nya järnvägen som togs i bruk i juni 1997. Under den tre år långa byggnadstiden så kunde inte tåg köras mellan Eskilstuna och Södertälje, och då fanns det två alternativ för den som ville ta sig från Eskilstuna till Stockholm. Det ena var att ta de ersättningsbussar som sattes i trafik på sträckan, med stopp i Strängnäs och Södertälje. Det andra alternativet var att ta de tåg som kördes till Stockholm via Västerås.^{[förtydliga]}

Banan har huvudsakligen fått en ny dragning, med undantag för sträckan mellan Grundbro och Strängnäs, där banan följer den gamla banvallen från Åkers Styckebruk. Ett flertal tunnlar byggdes, bland annat Strängnästunneln.

Mellan Eskilstuna och Rekarne delar banan sträckning med linjen Sala–Oxelösund. Den sista bandelen, från Rekarne till Valskog, öppnades 1877 av Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg och har kvar sin ursprungliga sträckning. Vissa upprustningar har dock skett. År 1954 elektrifierades banan, och i samband med att den blev en del av Svealandsbanan byggdes den ut till dubbelspår från Eskilstuna till Folkesta.

Den ursprungliga avsikten var att Svealandsbanan skulle trafikeras med specialinköpta tåg. Emellertid fanns inga sådana tåg när banan invigdes i juni 1997. Istället trafikerades den under de första åren med X2-2/2-1-tåg även kallade X2000. Dessa ersattes senare av loktåg, som i sin tur ersattes av Regina-tåg. De ersattes senare praktiskt taget helt av dubbeldäckartågen X40, som kan gå i 200 km/h. Under några år gick tåg hela vägen från Uppsala och Arlanda till Örebro och Hallsberg via Svealandsbanan, idag går dock merparten av tågen som trafikerar banan bara mellan Stockholm och Eskilstuna, eller Stockholm och Arboga, men vissa fortsätter till Örebro.^{[källa behövs]}

Banan byggdes med 250 meter långa perronger, utom i Eskilstuna där de är 350 m, och i Arboga där den effektiva perronglängden för tåg österifrån som ska vända bara är 170 m.

De prognoser som inför bygget gjordes för det framtida resandet på sträckan överträffades.^{[källa behövs]} Dåvarande Banverket byggde inom Kraftsamling Stockholm-Mälardalen mötesstationer i Barva, Grundbro och Almnäs, samt dubbelspår Ryssjöbrink-Nykvarn, det var färdigbyggt 2010.

Trafik

Idag går det vanligtvis ett tåg i timmen i vardera riktningen på sträckan mellan Södertälje och Eskilstuna, och ungefär ett tåg varannan timme i varje riktning på sträckan mellan Eskilstuna och Arboga. Trafiken förstärks något under rusningstrafiken. Banan blev dock inte byggd för det.^{[källa behövs]}

Framtid

Sträckan Strängnäs-Härad ska bli dubbelspår ca 7,5 km, med byggstart september 2014^[1] trafiköppning i mitten av 2018.^[2] Detta kopplas till Citybanan i Stockholm där båda projekten möjliggör fler tåg Eskilstuna-Stockholm. Strängnäs enkelspåriga station har länge varit problematisk då alla utom non-stop tåg stannar på stationen, och tågmöten får ske på andra platser, där de egentligen inte behöver stanna.^[3]^[4]

Källor

^ Mähler-Önnered, Anki (8 september 2014). ”Nu ska Svealandsbanan börja byggas”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/svtsormland/nu-ska-svealandsbanan-borja-byggas. Läst 8 september 2014.
^ http://www.mynewsdesk.com/se/ncc/pressreleases/ncc-bygger-ut-svealandsbanan-foer-975-msek-999152 NCC bygger ut Svealandsbanan för 975 MSEK]
^ Trafikverket - Svealandsbanan
^ Grafisk tidtabell Bana 40 Eskilstuna-Stockholm

Vidare läsning

Carlsson, Magnus (2001). Det regionala särintresset och staten : en studie av beslutsprocesserna kring Mälarbanan och Svealandsbanan 1983-1992. Uppsala studies in economic history, 0346-6493 ; 53. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Libris 7427614. ISBN 91-554-4965-4
Fröidh, Oskar (1999). Svealandsbanan : en studie av efterfrågan före och efter etableringen av ett nytt tågsystem mellan Stockholm och Eskilstuna. Trita-IP. FR, 1104-683X ; 99 :58. Stockholm. Libris 2890630

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Svealandsbanan.
Bilder & media
Svealandsbanan på Järnväg.net http://www.jarnvag.net/banguide/sodertalje-valskog

[1] Mähler-Önnered, Anki (8 september 2014). ”Nu ska Svealandsbanan börja byggas”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/svtsormland/nu-ska-svealandsbanan-borja-byggas. Läst 8 september 2014.

[2] ttp://www.mynewsdesk.com/se/ncc/pressreleases/ncc-bygger-ut-svealandsbanan-foer-975-msek-999152 NCC bygger ut Svealandsbanan för 975 MSEK]

[3] Trafikverket - Svealandsbanan

[4] Grafisk tidtabell Bana 40 Eskilstuna-Stockholm

[1]

[2]

[3]

[4]