Adolf Hedin

Adolf Hedin
	Adolf Hedin
	;
	Aftonbladets chefredaktör
	Tid i befattningen; 1874–1876
Företrädare	Carl-Erik Ekgren
Efterträdare	Peter August Gödecke
	Ledamot av Sveriges riksdag
	Mandatperiod; 1870–1872; 1873–1874; 1877–1878; 1879–1881; 1882–1884; 1885–1887 A; 1891–1893; 1894–1896; 1897–1899; 1900–1902; 1903–1905
Valkrets	Stockholms stads valkrets
Uppdrag i riksdagen
	Ledamot av andra kammaren 1870–1874, 1877–1887, 1891–1905
Född	23 april 1834; Bo, Örebro län,
Död	20 september 1905 (71 år); Stockholm, Stockholms län
Gravplats	Norra begravningsplatsen; kartor;
Politiskt parti	Nyliberala partiet 1870–1871; Ministeriella partiet 1872; Centern 1873–1874 och 1877–1882; Andra kammarens vänster 1886; Liberala samlingspartiet 1903–1905

Sven Adolf Hedin, född 23 april 1834 i Bo, Örebro län, död 20 september 1905 i Stockholm, var en svensk publicist och liberal politiker som var frihandelsvänlig samt för en allmän rösträtt. Han kallades "liberalismens märkesman" i 1897 års andra kammare.^[3]

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Adolf Hedin, som var prästson från Närke, levde på sitt riksdagsmannaarvode och på inkomster från sitt författarskap. Han blev fil. kand. i Uppsala och var kritiker i Upsala-Posten. 1864 flyttade han till Stockholm och ägnade sig åt publicistik i ett flertal tidningar. Han blev även ryktbar genom sin broschyr Hvad folket väntar af den nya representationen. Femton bref från en demokrat till svenska riksdagens medlemmar, vilken byggde på en artikelserie som han utgav i bokform 1868.

Hedin invaldes 1870 i andra kammaren, som han tillhörde fram till sin död med undantag för åren 1874–76 och 1888. I riksdagen var han ledamot i talmanskonferensen 1902–05. I riksdagen tillhörde han Nyliberala partiet 1870–1871, Ministeriella partiet 1872, Centern 1873–1874 och 1877–1882, Andra kammarens vänster 1886 och den så kallade Stockholmsbänken 1891–1892. Därefter var han partilös vilde 1893–1902, varefter han anslöt sig till Liberala samlingspartiet 1903 och kvarstod där till sin död.

Hedin var en personlighet som passade bäst i oppositionsställning; han var omtalad som en fruktad debattör och en framstående talare.

Under 1870-talet var hans program framför allt allmän rösträtt och allmän värnplikt. Under 1880-talet stödde han den norska vänsterns krav och 1884 väckte han en motion om olycksfalls- och ålderdomsförsäkring för arbetare, vilket blev grundläggande för den svenska sociallagstiftningen. Hedin hävdade även att frihandelssystemet skulle bibehållas.

Han vann auktoritet i nästan alla läger genom sin kamp mot bolagsväldet, sin propaganda för kommunalisering av allmännyttiga företag och genom sina rösträttskrav.

Adolf Hedin var en ledare på vänsterkanten i den tidiga liberala rörelsen i Sverige och han förespråkade en demokratisering av landet och sociala reformer.

Utrikespolitiskt tog han avstånd från Tyskland och föreslog 1899 och 1902 att de tre nordiska länderna gemensamt skulle förklara sig för ständigt neutrala.

Hedin och unionsfrågan[redigera | redigera wikitext]

Hedin var skandinavist och uppskattade den svensk-norska unionen, men vid unionskrisen 1905 ansåg han att Norge borde få rätt till självbestämmande då de så önskade. Hedins sista offentliga uttalande samma år var en önskan om en fredlig lösning på unionskrisen.

Då den unge socialisten Zeth Höglund 1905 ställdes inför rätta för myteri efter att ha skrivit manifestet Ned med vapnen! – Fred med Norge!, skrev Höglund ett brev till Hedin med en förfrågan om denne kunde bli hans försvarare i rätten. Hedin svarade att han tyvärr var för sjuk och strax efteråt dog han. Höglund, senare en frontfigur i den svenska kommunistiska rörelsen, skulle alltid se Hedin som en av sina fränder.

I Oslo är Adolf Hedins vei uppkallad efter Hedin.

Efter hans död donerades hans personarkiv till Kungliga biblioteket.^[4]

Publicistisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Hedin arbetade i perioder som tidningsman bland annat på Dagens Nyheter och var redaktör på Aftonbladet 1874–1876.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Adolf Hedin: tal och skrifter. Stockholm. 1904. Libris 2057062 - Redaktör: Valfrid Spångberg.

Gator uppkallade efter Adolf Hedin[redigera | redigera wikitext]

Adolf Hedins vei, Oslo, Norge
Adolf Hedinsvägen, Kiruna
Hedinsgata, Gärdet Stockholm, Sverige

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Hedin, SVEN ADOLF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Sten nr 584 – Adolf Hedin, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 29 april 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Aftonbladets och Dagens porträtt- och biografialbum öfver 1897 års riksdags andra kammare.. Stockholm. 1897. sid. 3. Libris 2971082
^ ”Sven Adolf Hedins papper - ARKEN”. arken.kb.se. https://arken.kb.se/SE-S-HS-ACC1965-28. Läst 29 juni 2018.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Barr, Knut (1906). ”Folktribunen”. Arbetets söner: sid. 79-95. https://runeberg.org/arbson/0087.html. Libris 1227189
Branting, Hjalmar (1929). Tal och skrifter. 10, Stridskamrater och vänner. Stockholm: Tiden. sid. 91-95. Libris 7684
Engelbertsson, Bob (1991). ”Ny struktur och ny lagstiftning: Adolf Hedin och arbetarskyddet”. "Hundred flowers bloom" / edited by Kersti Ullenhag (Uppsala : Univ., 1991): sid. 155-165. Libris 2342469
Gellerman, Olle (2002). ”Adolf Hedin som liberal braständare”. Liberala pionjärer / Håkan Holmberg (red) (2002): sid. [20]-30 : ill.. Libris 8400514
Hellström, Gustaf (1948). Adolf Hedin: minnesteckning. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361. Stockholm. Libris 22222
Hort, Sven E. O. (1993). ”Före Bengt Westerberg: Adolf Hedin och det nyliberala ursprunget till den socialliberala välfärdspolitiken i Sverige”. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia (Lund : Arkiv, 1971-) 1993 (Nr 58/59),: sid. 1-28. ISSN 0345-0333. ISSN 0345-0333 ISSN 0345-0333. Libris 3077112
Johnson, Anders (2014). Alla tiders Stockholmsliberaler : från Adolf Hedin till Lotta Edholm. Stockholm: Folkpartiets stockholmsförening. ISBN 978-91-637-5402-9
Kihlberg, Leif (1972). Folktribunen Adolf Hedin: för frihet och rättvisa åt menige man. Stockholm: Bonnier. Libris 8344950. ISBN 91-0-020015-8
Lundgren, Sven (1979). Sven Adolf Hedin, program och motioner samt brev från allmänheten.. Stockholms universitet. Historiska institutionen. Libris 3285350
Saxon, Johan Lindström (1926). Adolf Hedin hemma hos sig: strödda bidrag till belysningen av en stor personlighet. Stockholm: Nutiden. Libris 521824
Spångberg, Valfrid (1901). Adolf Hedin: väktaren och förgångsmannen : en politisk studie. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 100. Stockholm: Bonnier. Libris 1728560
Spångberg, Valfrid (1925). Adolf Hedin i liv och gärning. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 8197910