Sven Hassel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sven Hassel (i Danmark Sven Hazel), pseudonym för Børge Willy Redsted Pedersen, född 19 april 1917 nära Hillerød,[1] död 21 september 2012 i Barcelona,[2] var en dansk författare och enligt honom själv tidigare soldat inom Wehrmacht under andra världskriget. Hassel skrev en rad romaner som han uppgav skildrade hans upplevelser under andra världskriget.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Børge Willy Redsted Pedersen föddes 19 april 1917 i Nyhuse, Frederiksborg Slotssogn, som son till mjölnaren Peder Oluf Pedersen och hans hustru Maren Hansine Andersen.[1]

När Hassel växte upp drömde han enligt egen uppgift i en av sina böcker om att få tillhöra en armé. Drömmen kom från hans favoritbok På västfronten intet nytt av Erich Maria Remarque. Under 1930-talet gick han länge arbetslös i Köpenhamn och bestämde sig då för att flytta till Tyskland tillsammans med en vän. När hans vän blev brutalt mördad, tog han värvning i den tyska armén. Efter en kort tid insåg han att soldatlivet inte alls motsvarade den uppfattning han dittills haft och deserterade. Han blev upptäckt, och dömdes i krigsrätten till femton års tukthus. Efter ca sju månader omvandlades tukthusstraffet till tvångsvärvning till 27:e pansarregementet, ett straffregemente. Efter att ha kämpat på olika fronter (huvudsakligen östfronten) under hela kriget var han mellan 1945 och 1949 allierad krigsfånge.

I verkligheten var han dock inte krigsfånge, i 1945 efter befrielsen arresterades han i Köpenhamn och hölls i fängelse, först som misstänkt och sedan som dömd brottsling.[3]

Hans påstådda medverkan i kriget ifrågasattes dock 1963 av journalisten Georg Kringelbach, som konstaterade att Hassel visserligen varit i Tyskland under kriget, men inte i ett straffregemente. Däremot hade han i Danmark arbetat för den tyska underrättelsetjänsten som samarbetade med den danska hjälppolisen HIPO.[2][4]

Han bodde från 1964 till sin död i Barcelona.

Den 29 september 1965 ändrade han sitt namn til Sven Willy Hasse Arbing.[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • De fördömdas legion (De fordømtes legion) (översättning Ture Nerman, Tiden, 1958)
  • Döden på larvfötter (Døden paa larvefødder) (översättning Karl Otto Zamore, Tiden, 1960)
  • Frontkamrater (Frontkammerater) (översättning Ture Nerman, Tiden, 1961)
  • Marschbataljon (Marschbataillon) (översättning Karl Otto Zamore, Tiden, 1962)
  • Gestapo (Gestapo) (översättning Karl Otto Zamore, Bergh, 1964)
  • Monte Cassino (Monte Cassino) (översättning Karl Otto Zamore, Bergh, 1965)
  • Likvidera Paris! (Likvider Paris!) (översättning Karl Otto Zamore, Bergh, 1967)
  • SS-generalen (SS-generalen) (översättning Karl Otto Zamore, Bergh, 1969)
  • Jag såg dem dö (Jeg så dem dø) (översättning Gabriel Setterborg, Bergh, 1973)
  • Kommando Reichsführer Himmler (Kommando Reichsführer Himmler) (översättning Karl Otto Zamore, 1973)
  • Den blodiga vägen (Glemt af Gud) (översättning Sune Karlsson, Bergh, 1976)
  • Krigsrätt (Krigsret) (översättning Harry Jörgens, Bergh, 1978)
  • GPU-fängelset (GPU-fængslet) (översättning Harry Jörgens, Bergh, 1981)
  • Kommissarien (Kommissæren) (översättning Harry Jörgens, Bergh, 1984)


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Fødte Mandkøn” (på dansk). Kirkebog. 1917-1921. Hillerød. 1917. Sid. 3. 
  2. ^ [a b] Kulørt dansk krigsforfatter er død” (på dansk). Jyllandsposten. 23 september 2012. http://jyllands-posten.dk/kultur/litteratur/ECE4849096/kuloert-dansk-krigsforfatter-er-doed/. Läst 19 maj 2013. 
  3. ^ Rigsarkivet, Københavns Byret, 21. Afdeling for Retsopgørssager, Dombog 1945-1948, 8-46, Domsdato 12. November 1947 (danska)
  4. ^ Berthelsen, Carsten. ”Sven Hazel” (på dansk). Den Store Danske. Gyldendal. http://www.denstoredanske.dk/Kunst_og_kultur/Litteratur/Dansk_litteratur/Efter_1940/Sven_Hazel. Läst 2015-02-20.