Svensk Filmindustri
| Aktiebolaget Svensk Filmindustri | |
 |
|
| Org.nr | 556003-5213 |
|---|---|
| Typ | Privat aktiebolag |
| Huvudkontor |  Solna, Sverige |
| Nyckelpersoner | A. Ulrika Larsson Saxon Styrelseordförande Rasmus Ramstad Vd |
| Bransch | Biografer Filmbolag Filmdistributör |
| Antal anställda | 80 - December 2011 |
| Historia | |
| Grundat | 27 december 1919 |
| Bildat av | AB Svenska Biografteatern Filmindustri AB Skandia |
| Uppköpt av | Bonnier AB - 1983 |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▲ 736,425 miljoner SEK |
| Rörelseresultat | ▼ 47,572 miljoner SEK |
| Vinst efter skatt | ▲ 62,174 miljoner SEK |
| Tillgångar | ▲ 531,7 miljoner SEK |
| Eget kapital | ▲ 261,61 miljoner SEK |
| Struktur | |
| Ägare | Bonnier AB |
| Moderbolag | Bonnier Entertainment AB |
| Övrigt | |
| Webbplats | SvenskFilmIndustri.se |
| Fotnoter | Siffror från 2011 års bokslut.[1] |
Aktiebolaget Svensk Filmindustri, SF, bildades den 27 december 1919, genom fusion av AB Svenska Biografteatern och Filmindustri AB Skandia med Ivar Kreuger som majoritetsägare.[2] Sedan 1983 ägs SF av Bonnierkoncernen.[3]
SF är utanför Sverige kanske mest känt för sina Ingmar Bergman-filmer från 1950- och 1960-talen samt filmatiseringen av Astrid Lindgrens barnböcker under 1970- och 80-talen, vilka har blivit spridda internationellt. SF är också den största distributören av film och video i Norden.
SF:s systerbolag SF Bio AB äger och driver (i likhet med SF som dotterbolag till Bonnier AB) Sveriges största biografkedja. SF Bio driver även Video on Demand-siten SF Anytime som distribuerar filmer via bredband till konsumenter i de nordiska länderna.
Innehåll |
Historik [redigera]
Genom sammanslagningen av Skandiafilm och Svenska Biografteatern den 27 december 1919 kom SF att äga 70 biografer. Svensk Filmindustri fick ett aktiekapital på 35 miljoner. Bolagets första chef blev Charles Magnusson, tidigare chef för Svenska Biografteatern. Victor Sjöström och Mauritz Stiller var de stora regissörerna på den tiden och deras filmer exporterades till hela världen. Svensk Filmindustri hade kontor i London, Paris, Amsterdam, Berlin och New York, samt representation i Mexico City och Shanghai. Mellan åren 1919-1920 lät SF uppföra det ”svenska Hollywood”, Filmstaden i Råsunda, Solna kommun utanför Stockholm, en av Europas modernaste studioanläggningar på sin tid. Här producerades mellan 1920 och 1969 nära 400 långfilmer och den första film som spelas in var Victor Sjöströms storsatsning, stumfilmen Körkarlen.
I slutet av 1920-talet råkade SF i kris, depression och arbetslösheten gjorde att svenskarna gick allt mindre på bio och SF:s exportmarknad minskade. Dessutom fanns interna stridigheter mellan SF:s ledning och bolagets ägare med Ivar Kreuger i spetsen. 1926 hade Kreuger till och med försökt sälja bolaget till Universum Film AG UFA i Tyskland. Företaget omorganiserades och stora personalnedskärningar genomfördes. Charles Magnusson fick sluta, hans efterföljare blev Olof Andersson. Detta i samband med att ljudfilmen introducerades gjorde att SF fick medvind igen.
SF:s och Sveriges första egenproducerade långfilm med optiskt ljud (innan dess kom ljudet från en separat grammofonskiva) blev "För hennes skull", och hade premiär på Palladium den 11 augusti 1930. Svensk Filmindustri förblev det stora svenska filmbolaget under 1930-talet. I januari 1943 började en ung Ingmar Bergman sitt nya jobb som manuskriptförfattare och regiassistent, han skulle prägla bolaget under många år framåt och göra det internationellt känt.
1998 delades AB Svensk Filmindustri upp i två bolag; SF Bio AB och Svensk Filmindustri AB. 2006 invigde företaget Skandinaviens modernaste biograf "Filmstaden Bergakungen" på Skånegatan i Göteborg.
SF:s logotyp [redigera]
SF:s logotyp är formgiven av konstnären Nils Hårde, anställd på Svensk Filmindustri som reklamchef. På affischen med Greta Garbo (Gösta Berlings saga) tecknad av Hårde, finns hans initialer "NH" i översta högra hörnet och SF-märket i det vänstra övre hörnet.
Journalfilm [redigera]
Redan år 1914 började Svenska Biografteatern, föregångaren till Svensk Filmindustri, att veckovis producera en filmjournal, förebilden kom framför allt från Pathé-film i Frankrike. Under olika namn kom denna svenska filmjournal att visas regelbundet varje vecka på landets biografer under närmare ett halvt sekel. Den har gått till historien under namnet SF-journalen och många av deras kortfilmer har blivit rariteter. Från första världskriget till televisionens genombrott förmedlade SF-journalen nyheter och underhållning till svenska folket.
Se även [redigera]
- SF Bio
- Filmstaden, Solna
- Pickfords och Fairbanks stockholmsbesök 1924
- Biografkedjan Eurostar
- Biografer i Stockholm
Referenser [redigera]
- Officiell webbplats: Svensk Filmindustri
- Svensk Filmindustri på Youtube
- Direktlänk SF Home Entertainment
- Mer om Svensk Filmindustri på Ingmar Bergmans webbplats
- ^ ”Bokslut & Nyckeltal - Aktiebolaget Svensk Filmindustri”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560035213/bokslut.
- ^ Leif Furhammar: Svensk film 1912 - 1919 i Svensk filmografi 1, s 55
- ^ SF Bio historik Länkad 2011-07-13
