Svensk skoldebatt

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Version från den 15 augusti 2017 kl. 17.37 av Plumbum208 (Diskussion | Bidrag) (ISSN syntaxfel)
En svensk skoldebatt. Från vänster: Mikael Damberg, Emma Henriksson, Anna Kinberg Batra, Birgitta Ohlsson och Gustav Fridolin debatterar skolan i samband med utgivandet av boken "Den engagerade läraren" 2013

Den svenska skoldebatten är den offentliga diskussion som avhandlar skol- och utbildningsfrågor i Sverige.

Debatten i korthet

I den svenska skoldebatten finns dels en borgerligt orienterad skolpolitik och dels en rödgrönt orienterad skolpolitik. Den borgerliga sidan betonar betyg, läxor, katederundervisning, friskolor, lärlingssystem, entreprenörskap, spetsutbildning och yrkesinriktad utbildning. Den rödgröna sidan betonar vikten av mindre klasser (ökad lärartäthet), elevdemokrati, olika lärstilar samt vikten av satsningar på bredden. Särskilt Miljöpartiet har dock även samarbetat högerut i vissa skolfrågor, såsom friskolor och lärlingssystem, vilket gör att de inte oproblematiskt kan räknas till vänstersidan[1]. Bland övriga profilfrågor inom skolpolitiken kan nämnas att Folkpartiet, Lärarnas Riksförbund och Sverigedemokraterna förespråkar ett återförstatligande av skolan[2], att Vänsterpartiet är kritiskt till såväl läxor som friskolor. Moderaterna förespråkar en "kunskapsskola" och en stärkt rektorsroll, att Centerpartiet argumenterar för entreprenörskap, att Kristdemokraterna betonar etik, värdegrund och arbetsro samt att Socialdemokraterna vill satsa på Komvux och högskolan. Under senare år har debatten handlat mycket den nya skollagen (SFS 2010:800), vilken bland annat ställer krav på lärarlegitimation och en stärkt rektorsroll. Höjd lärarlön är ett krav som lärarnas fackföreningar driver. Kravet har vunnit gehör hos flera politiska partier.[3] Andra ämnen i debatten är förskolan, IT och sociala medier, skolorganisation, elevhälsa och skolmat. Parallellt finns också en didaktisk debatt med utgångspunkt i skolpolitisk, pedagogisk forskning och forskning på den mänskliga hjärnan.

Historisk översikt

För en översikt över skolväsendets framväxt över längre tid se Utbildning i Sverige.

1930-1960

Under 1930-talet och 1940-talet präglade frågor om uppfostran skoldebatten. Skiljelinjen gick mellan dem som förespråkade en auktoritär barnuppfostran och dem som föredrog friare fostran. Alva Myrdal betraktade samarbete som ett nyckelbegrepp. Den allmänna framstegsandan och teknikoptimismen som präglade 1940- och 1950-talen hade också stor betydelse. Uttrycket "automationsåldern" blev vanligt och det fanns också en tro på att vetenskapen, främst pedagogik och psykologi, skulle kunna bidra till skolans förbättring. Det fanns också en idé om att alla borde få en chans att nå så långt som möjligt utan att ekonomisk eller social bakgrund spelade roll. Ett stort problem var att det fanns för få platser i realskolan och gymnasiet, vilket gjorde utbildning till en klassfråga. Detta samt att arbetsmarknaden växte medförde att alla partier var överens om att en skolreform var nödvändig. Ett antal utredningar gjordes, vilka ledde fram till beslut om en enhetsskola med nioårig skolplikt och därutöver en gymnasieskola som ersatte systemet med folkskola och yrkesskola, realskola eller flickskola. I samband med dessa reformer avskaffades studentexamen.[4]. Under 1940- och 1950-talen ägde dessutom en viktig förskjutning rum, vilken märks i de stora skolutredningarna. Målet att fostra en "demokratisk människa" tonades ner och målet att förbereda eleverna för ett samhälle och en arbetsmarknad i förändring prioriterades. Torsten Husén, den mest inflytelserike skoldebattören, menade dock att skolan också borde främja goda fritidsvanor och att skolan hade en integrerande effekt genom att den skapade gemensamma referensramar.[5]

1960-1980

En typisk svensk grundskola 1965

I perioden ersattes enhetsskolan med grundskolan. Det skedde successivt från 1962. En orsak var brister i det dåvarande skolsystemet, en annan var betydelsen av likvärdig utbildning. Även gymnasiet förändrades. Ett tema under 1960- och 1970-talets debatt, som präglades av vänstervindar och kritik mot auktoriteter, var att skolan borde vara skapande och engagerande. Dessa tankar vävdes samman med andra emancipatoriska och pedagogiska idéer från John Dewey, Paulo Freire och Ivan Illich. Dewey betonade vikten av att utgå från barnens behov och att utbildning både bör syfta till yrkesmässig kompetens och medborgerlig kompetens. Han är också känd för uttrycket "learning by doing". Freire föreslog en "frigörande" pedagogik där eleven betraktades som medskapare av kunskap. Illich ville riva skolans murar och öppna den för det omgivande samhället. Generellt fanns en vision om en skola där eleven sattes i centrum, med mer elevansvar och mer självständigt arbete.[6] En reaktion mot dessa trender och visioner var den så kallade kunskapsrörelsen, Kunskap i skolan, som anfördes av en grupp socialdemokrater. Under debatten kom begreppen flumskola och pluggskola att polemiskt ställas mot varandra. Skillnaden ansågs vara att flumskolan betonar personlighetsutveckling på bekostnad av inlärning (och motsatsen för pluggskola). Debatten ledde till frågor om kvalitet i lärandet och det hela kulminerade i den nya läroplanen Lpo 94, som präglas av ett nytt förhållningssätt till kunskapsbegreppet.[7] Allmänt sett rådde utbildningsoptimism under den här perioden eftersom det ansågs löna sig med utbildning.[8] Betygsdebatten var livlig, inte minst efter att betygen avskaffades i grundskolan 1970 (utom i årskurs 3 och 6). Debatten om SO-ämnet som förts sedan 1960-talet landade 1980 i beslutet att det skulle vara ett helintegrerat ämne - vilket Kunskapsrörelsen hade motsatt sig.[9][10] Runt 1980, då Britt Mogård (M) var skolminister, tillsattes även en arbetsgrupp för normbildning och normöverföring i skolan. Gruppen, som bestod av forskare och praktiker, var eniga om att skolan hade ett fostringsansvar.[11]

1980-2000

Utbildningsminister Bengt Göransson gjorde under 1980-talet en matematiksatsning och införde bland annat matematikbiennalerna.[12][13] Efter honom kom Göran Persson, också socialdemokrat, som var med och drev igenom kommunaliseringen 1989. Inför det beslutet framhöll Persson ett antal faktorer, som skulle garantera skolans likvärdighet för alla elever: en tydlig läroplan, en lärarutbildning likvärdig över hela landet, specialutformade statsbidrag utformade efter skolans behov, centralt bestämda behörighetsregler och centraliserad meritvärdering.[4] 1980-talets ökade arbetslöshet ledde till en legitimitetskris för skolan då det blev uppenbart att vidare studier inte garanterade framgång på arbetsmarknaden.[8] I början av 1990-talet drabbades Sverige av en djup finanskris och som en av konsekvenserna bantades även skolutgifterna, vilket gick ut över lärartätheten. Parallellt med dessa ekonomiska problem genomfördes en rad stora reformer. Friskolereformen påbörjades av Carl Bildts regering 1992; läro- och kursplaner ersattes av mål- och resultatstyrning; betygssystemet ändrades från relativt till absolut; gymnasiet blev treårigt; vuxenutbildningen fick resurser genom kunskapslyftet; barnomsorg och skolbarnomsorg fördes in i skolsektorn; förskoleklass som ny skolform infördes, en läroplan för förskolan infördes; lärarutbildningen förändrades, löneavtalen likaså, och slutligen en stor satsning på IT och kompetensutveckling. Reformerna i kombination med arbetsmarknadsläget innebar att antalet elever i skolsektorn ökade drastiskt och att så mycket som 40 procent av befolkningen som helhet (inklusive vuxna) kunde definieras som varande "i utbildning" i slutet av 1990-talet.[14][15]

Efter år 2000

En paneldiskussion under Kunskapens dag, 2008-09-07, i Stockholm. Från vänster: Thomas Persson (Stockholm stads utbildningsförvaltning), Stavros Louca (lärare från TV-serien Klass 9 A), Jan Björklund (utbildningsminister) och Gunilla Hammar-Säfström (lärare från TV-serien Klass 9 A)

Den skolpolitiske debattör som haft störst inflytande i Sverige under 2000- och 2010-talet är utan tvekan Jan Björklund, Folkpartiet. Björklund vänder sig mot det han kallar för en "socialdemokratisk flumskola". Han menar att betyg, prov, ordning och disciplin är viktigt och att skolans och lärarnas främsta roll är som förmedlare av kunskap. Björklund är också kritisk till en långt driven elevdemokrati och vill se mer klassisk katederundervisning. Med hjälp av dessa och andra åsikter om skolan är han en starkt bidragande orsak till det ökande intresset för skolfrågor hos allmänheten. Även Folkpartiets ökade popularitet anses hänga ihop med Björklunds skolpolitik.[16] Denna åsikt kan ses som motsats till och i relation till vänsterskoldebattörers betoning av skolans fostransuppdrag, och den politiska debatt som under 1990-talet i högre grad kretsade kring stridsfrågor om skolans värdegrund. Som exempel kan nämnas den tidigare heta formuleringsfrågan om kristen etik i förhållande till konfessionslöshet i 1994 års läroplan, som under 2000-talet inte i samma grad varit någon politisk stridsfråga.

Reaktioner på Björklunds idéer om skolan har framförallt varit av två slag. Dels finns dem som i grunden håller med och dels finns dem som inte alls håller med. I grova drag är det borgerliga debattörer som håller med och vänsterorienterade debattörer som är kritiska. Under 2000-talet och 2010-talet har också den nya skollagen, PISA-studien, lärarlöner och kommunaliseringen diskuterats intensivt. PISA-studien visar bland annat att Sverige har halkat efter i matematik och naturvetenskap sedan 1995. Den trenden tror Björklund vänder genom mer matematik i lärarutbildningen. Rossana Dinamarca (V) menar dock att det snarare är speciallärare i matematik som behövs, inte allmänna grundskollärare.[17]. De två representerar också tydliga motpoler i andra frågor, exempelvis gällande synen på kunskap, betyg, läxor, kommunalisering och behovet av disciplinära reformer. Tillsammans med representanter för Socialdemokraterna och Miljöpartiet förespråkar hon mindre klasser i skolan, liksom i förskolan, och en satsning på Komvux[18]. De rödgröna partierna kritiserar också friskolornas vinster. Lärarnas Riksförbunds kampanj "10.000 mer", syftande på höjda ingångslöner med 10 000 kr, har under 2010 och 2011 fått stor uppmärksamhet.[19][20][21] Riksdagspartierna har generellt ställt sig bakom höjda lärarlöner utom Kristdemokraterna som föredrar reformer som gynnar barnfamiljer och pensionärer.[22] Den nya skollagen som införs 2011/2012 innehåller ett flertal förändringar, bland annat ett nytt betygssystem med sex steg (A-F).

Allmänna trender som påverkar debatten

Skolans och lärarrollens förändring sedan 1930-, 1940- och 1950-talen hänger ihop med den allmänna samhällsandan, och inte minst hur synen på auktoriteter förändrats. I början och mitten av 1900-talet hade läraren en större formell auktoritet, i kraft av att han eller hon var lärare helt enkelt. Men också för att dåtidens lärare hade mer bestraffningsinstrument. Dagens lärare måste i ökad utsträckning bygga sin auktoritet på annat än sin lärarstatus, främst personliga egenskaper (såsom karisma och självförtroende), hur de möter eleverna, ämneskunnighet och hur de sköter yrket. Parallellt med den minskade formella auktoriteten för lärare (och vuxna i allmänhet) har barnens och elevernas status ökat, så att de blivit mer jämbördiga med läraren (den vuxne). Detta har i sin tur lett till att distansen mellan lärare och elever minskat liksom till en diskussion om skillnaden mellan att "vara auktoritär och att vara en auktoritet". Parallellt med detta har demokratimålet uppvärderats. Ett mål som Myndigheten för Skolutveckling sammanfattar som: 1) Kunskap om demokrati, 2) Demokratiskt arbetssätt, 3) Arbete med demokratiska värderingar, 4) Motarbetande av kränkande värderingar. Olika lärare har hanterat dessa förändringar på olika sätt. Generellt sett är undervisningsmetoderna idag väsentligt annorlunda än vid mitten av seklet. Men det finns också tendenser till "motstånd", där seden att låta eleverna stå i kö och ta läraren i hand innan de går in i klassrummet nämnts som ett exempel.[23]

Ett urval av debatter

  • Björklund vs Wetterstrand i Agenda 2010. Björklund menar att Sverige prövat "rödgrön" skolpolitik i 30-40 år och att det i väsentliga avseenden inte lyckats. Han framhåller också vikten av tidigare betyg, mer plugg och disciplin, detta för att Sverige inte skall halka efter som kunskapsnation. Wetterstrand ser detta som en alltför enkelspårig politik. Hennes vision är istället en skola som är förankrad i den pedagogiska forskningen och kännetecknas av kreativitet och dialog.[24]
  • Partiledarna i skoldebatt inför valet 2010 Fredrik Reinfeldt förespråkade lärlingsutbildning, yrkesutbildning och fler betygssteg, men var kritisk till komvux direkt efter gymnasiet. Mona Sahlin menade tvärtom att fler, inte färre, borde få möjlighet att läsa upp via Komvux. Björklund talade om nationella prov, skolk i betyget och vikten av föräldrar i skolan. Ohly kritiserade bantningen av antalet lärare. Göran Hägglund sa nej till betyg i ordning och uppförande, men var kritisk till burka i skolan. Maria Wetterstrand kritiserade fokuset på disciplinära åtgärder. Annat som togs upp var det fria skolvalet, segregationen, likvärdighet, friskolevinster och problemet med obehöriga lärare.[25][26][27]

Skolpolitiska riksdagsmotioner och debattartiklar efter teman

Tema Riksdagsmotioner (urval efter 2004) Motionerna i korthet Debattartiklar
Betyg och examen S S vill ha betyg i åk 7 istället för åk 6. 1, 2, 3
Den nya skollagen S 1
Skolresultat och ranking i PISA-studien S
Friskolor V, S, S, MP V vill ha en ny friskolelagstiftning där friskolor och kommunala skolor ges lika villkor. 1
Motverkande av segregering S S vill motverka segregation mha skollagen.
Skolmat S, MP, V, MP Mp vill att alla gymnasier erbjuder gratis och nyttig mat. S vill förbjuda avgifter på skolmat. V vill ha gratis mat och utbildning för kökspersonal. 1, 2
Byskolor och frågor som berör dem M M vill att även de som väljer friskola ska få skolskjuts.
Elevdemokrati S S vill att elever utvärderar skola & lärare.
Lärares lön, status och arbetsvillkor 1
Övriga skolyrken: Speciallärare, kurator, elevassistent, studievägledare... S S vill ha personlig assistans under skoltid.
Klasstorlek S
Lärlingssystem V
Jämställdhet MP, V, FP Fp vill ha genusperspektiv i lärarutbildningen.
Mobbning Kd, M, S, C Kd vill ha nolltolerans. C vill höja skadestånden. 1, 2
Katederundervisning 1, 2
Andra lärstilar än katederundervisning (utomhuspedagogik mm) MP, S Mp vill ha lärcentrum för utomhuspedagogik. S vill ha alternativ pedagogik i kommunala skolan.
Hemundervisning och distansstudier C, KD C vill utöka rätten till hemundervisning. 1
Kommunaliseringen av skolan FP, SD Sd vill ha statligt huvudmannaskap över skolan. 1
Ordningsproblem och ordningsregler KD Kd vill betona värdegrunden, ha ansvarskontrakt, skolk i betyget och fler vuxna i skolan.
IT, datorer, teknik i skolan M, M M vill ha IT i lärarutbildningen och klassrummet. Även att slöjd ska få bytas till IT.
Föräldrarnas roll, ansvar och möjligheter FP, S Fp vill utöka föräldrapenningen vid skolbesök.
Förskola och förskolepedagogik S, M, V, S V vill ha mindre barngrupper, förskola på obekväm arbetstid, avskaffad barnomsorgspeng. M vill ha valfrihet, flexibel skolstart, familjedaghem och fristående utvärdering. 1
Komvux, folkhögskolor och vuxenutbildning generellt S, KD S vill bygga ut Komvux. Kd vill att folkhögskola och komvux ska kunna slås ihop.
Högskolepolitik inkl. skolforskning M, SD, MP, KD M vill att Högskolan i Gävle samarbetare med Uppsala Universitet. SD vill öka forskningsanslagen. Kd vill ge skatteavdrag för forskning. Mp vill ha årlig rapport om den pedagogiska forskningen. 1, 2
Yrkesinriktning kontra teoretiskt inriktning 1
Läxor S S vill att läxor görs under skoltiden.
Frånvaro och avhopp från skolan
Klotter och skadegörelse Kd Kd vill ha handlingsplan mot klotter.
SO-ämnet kontra ämnesstudier
Teoretiska skolämnen (matematik, historia o.s.v.) S S vill se en matematiksatsning från förskola till universitet.
Praktiska skolämnen (idrott, slöjd, dans, hemkunskap o.s.v.) FP, FP, S Fp vill ha elbilsinriktning på fordonsprogrammet. S vill ha mer teater och dans.
Språkstudier FP Fp vill ha engelska från åk 1.
Skolans relationer med föreningar och näringsliv FP Fp vill ha tidiga entreprenörskurser och ge pengar till Ung Företagsamhet och Snilleblixtarna. 1
Skolans organisation och styrning M
Skolan och sociala medier
Elevhälsan, folkhälsa, droginformation KD, KD Kd vill införa en elevhälsogaranti. 1
Skolan och arbetsmarknaden
Systemet med skolpeng M M vill att staten finansierar skolorna genom staten en nationell skolpeng.
Ekonomiska villkor (Studiemedel mm) S, FP S vill utreda övergången från barnbidrag till studiebidrag. Fp vill ge studiemedel till yngre folkhögskolestudenter.
Dyslexi, dyskalkyli, lässvårigheter och ADHD med mera S, V, M, C C vill utbilda om lässvårigheter. V vill att spelföretag inför varningstexter som hjälp till adhd-personer mm.
SFI och modersmålsundervisning (hemspråk)
Lärarutbildning och lärarlegitimation M, "De rödgröna", MP, V V vill att lärarutbildning ska ge lärarlegitimation direkt.
Flexibel skola KD, KD Kd vill avskaffa nationella timplanen och ha skolstart både höst och vår.
Sex- och samlevnad & hbt Alliansen, S, C, KD, FP Alliansen vill att sex och samlevnad blir obligatorisk kurs i lärarutbildningen. 1
Minoritetsfrågor (minoritetsspråk, teckenspråk mm) FP, FP Fp vill ha teckenspråk som modersmål i grundskolan.
Läroplaner och läromedel V V vill ha "värdegrundsmärkning" av läromedel och hbt-kurs till lärare. 1, 2
Värdegrund och demokratisk fostran S S vill att elever ska få praktisera demokrati i skolan. 1
Särskolan Alliansen Alliansen vill att särskolan bevaras som egen skolform, att dess lärare får fortbildning mm. 1
Kontroll av anställda (belastningsregistret) S, M S vill ha registerkontroll även på gymnasiet. M vill att utlänningar också ska visa registerutdrag.
Kläder och symboler (skoluniform, burka, hakkors mm) M M vill möjliggöra skoluniform. 1
Skolbibliotek

Begrepp och paroller

Livslångt lärande. Begreppet förekommer flitigt i debatten och associeras även med begreppet "folkbildning". Det bygger i grunden på två principer. Dels att lärandet fortgår under hela livet, dels att lärandet inte enbart (eller kanske ens främst) sker inom ramen för formell utbildning. Principerna kan tolkas som ett uttryck för faktiska förhållanden. Men de kan även ses som ett uttryck för ett bildningsideal eller en utbildningsideologi, vilken bör vägleda utbildningspolitiska reformer. Den senare tolkningen aktualiserar en rad kontroversiella frågor och klassiska utbildningspolitiska motsättningar. Många menar också att begreppets innebörd har förskjutits sedan det introducerades av Unesco i slutet av 1960-talet.[28]

PISA (Program for International Student Assessment) är en av flera internationella studier som jämför och rankar elever från olika länder i olika skolämnen. PISA-studierna refereras ofta i debatten och PISA har därför kommit att bli ett centralt skolpolitiskt begrepp i sig självt. Undersökningarna visar att svenska elever har halkat efter jämfört med andra OECD-länder i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. PISA har dock kritiserats, bland annat för att fokuset ligger på nyttoorienterad och arbetslivsanpassad kunskap snarare än medborgerlig kompetens.[29]

Skolan och skoldebatt i media, böcker, artiklar

TV

Youtube

Böcker och rapporter

Vetenskapliga böcker och rapporter

  • Selander, Staffan (red.), Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Myndigheten för Skolutveckling. Om skolbyggnadernas utseende, rektors roll, synen på barn och unga, specialpedagogik, betyg, kunskapsbildning, historisk förändring mm.[1]
  • Larén, Johan. Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö. Examensarbete i samhällskunskap 2008. [2]
  • Skolinspektionens årsredovisning 2010
  • Rylander, Maria: Flumskola eller kunskapsskola? Examensarbete vid Lärarhögskolan ht 2010
  • Hedman, Sofia och Lundgren, Moa Svensk skola i förändring. Idéanalys av friskoledebatten, ht 2008.
  • Persson, Lars, Pedagogerna och demokratin Lund 2010. Om sambandet mellan skola och förskola och demokrati.
  • Johansson, Gunilla & Wahlberg Orving, Karin. Samarbete mellan hem och skola, Umeå 1993
  • Persson, Niklas & van der Levin, Johan. Gymnasieläraryrkets utveckling 1960-2000 Lärarexamen ht 2005

Fackliga och politiska skrifter om skolan

Debattböcker

  • Liedman, Sven-Eric: Hets! En bok om skolan. Om att det är alltför stort fokus på lönsamhet, effektivitet och entreprenörskap i dagens skola.
  • Helldén, Arne: Skola på villovägar: 30 års skolpolitik (2002).
  • Zaremba, Maciej: Hem till skolan (2011). Kritik av det kommunala ägarskapet i kombination med marknadstänkande.[30], av det relativa betygssystemet, lärarutbildningen[30], pedagogikforskningen[31] och förskoleverksamhet i anslutning till skolor.[32]
  • Hans Bergström, Jan Björklund, Rossana Dinamarca, Kjell-Olof Feldt, Jan-Eric Gustafsson, Mette Fjelkner, Helené Fritzon, Ann-Cathrine Haglund, Christer Isaksson, Ylva Johansson, Lars Leijonborg, AnnRenbjer, Bengt Silfverstrand, Niklas Stenlås och Ingegerd Wärnersson: Kommunaliseringen av skolan: Vem vann egentligen? (2011) En antologi och debattbok om skolans kommunalisering och dess effekter.[33]
  • Lytsy, Anna; Cecilia Malmberg: Större än du nånsin tror (1999). 15 skolforskare ger sina framtidsbilder för den svenska skolan.

Artiklar

I DN, SvD, GP (ett urval efter 2005)

I Aftonbladet och Expressen (ett urval efter 2005)

Externa sidor

Se även

Referenser

  1. ^ Riksdagsmajoritet kör över regeringen i skolfrågan DN Debatt 2006-02-19
  2. ^ Statsvetare: SD struntar i skolfrågorna Skolvärlden.se 25 september 2010
  3. ^ Lyckat opinionsarbete bakom Björklunds löfte om höjda lärarelöner, Dagens Opinion, 2011-08-09
  4. ^ [a b] Efter 50 år av reformer Hans Albin Larsson i F&F nr 7 2003
  5. ^ Det föränderliga samhällets skolpolitik Arkiverad 3 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Ulf Sandström, 1989, ISSN 1650-3821.
  6. ^ Mats Björnsson: Visionen om en annan och mer modern skola, i Skola och samhälle, 20 januari 2011
  7. ^ http://66.206.7.141/reformpedagogik/reformpedagogiska_ansatser.htm[död länk] Hellström, Esbjörn: Reformpedagogiska ansatser. Bidrag till tankens revolution (2004)
  8. ^ [a b] Vilka problem har egentligen skolan? Några perspektiv från den kvalificerade internationella skoldebatten. Artikel av Torsten Madsén
  9. ^ Samarbete mellan hem och skola Johansson, Gunilla, Umeå 1993
  10. ^ De samhällsorienterade ämnenas integrering. En studie av SO-ämnets förändring från 1960-talet till idag Linda Gannve & Karl Gustavsson, Sociologiska institutionen, vt 2009
  11. ^ Skolan glömde fostra GP 27 september 2010
  12. ^ Björklunds idéer var framgångsrika redan på 80-talet Arkiverad 12 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine. Sven Georg Ericsson i Newsmill 2011-09-12.
  13. ^ Matematikbiennalens officiella hemsida.
  14. ^ Utbildningsforskning och utbildningsreformer Arkiverad 7 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. ULF P. LUNDGREN, Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 årg 7 nr 3 s 233–243
  15. ^ Gymnasieläraryrkets utveckling 1960-2000 Niklas Persson & Johan van der Levin, Lärarexamen 2005
  16. ^ Björklunds skolpolitik har gett FP ett lyft, Dagens Nyheter 2009-06-17
  17. ^ Elever sämre i matematik och fysik Studio Ett onsdag 09 december 2009
  18. ^ MP vill öppna gymnasiet för fler SvD 3 juli 2011
  19. ^ LR-kampanjen "10 000 mer" Arkiverad 3 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ Nu kräver vi högre löner Metro 2011-09-25
  21. ^ Kravet: Högre lärarlöner Allehanda.se 26 september 2011
  22. ^ Regeringen är oeniga om satsningen på högre lärarlöner i höstens budget David Wikström på skoljobb.se 2011-08-22
  23. ^ Auktoritet och ledarskap i klassrummet Sofia Andersson & Maria Runesson. Göteborgs Universitet 2007
  24. ^ "Dina insatser är extremt enkelspåriga" Aftonbladet 2010-05-30
  25. ^ Nu laddar partiledarna inför kvällens skoldebatt Expressen 6 september 2010
  26. ^ Partiledare debatterade skolan GP 7 september 2010
  27. ^ Betygen heta i skoldebatt SvD 6 september 2010
  28. ^ http://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf
  29. ^ PISA – en maktfaktor i skoldebatten
  30. ^ [a b] http://www.sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4454388
  31. ^ http://www.dn.se/kultur-noje/det-ar-ingen-vacker-syn-sa-tog-teknokraterna-kommandot-over-skolan
  32. ^ Chatt med Maciej Zaremba dn.se 25 september 2011
  33. ^ http://www.lr.se/lararnasriksforbund/kampanjer/kommunaliseringenavskolan.4.18c04b6d12e72ec74018000624.html
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svensk_skoldebatt&oldid=40692489”